SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaperNivÄ:Kandidatuppsats, C-nivÄ, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FÀllströmHandledare:PÀr Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka karaktÀriserande egenskapersom gÄr att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap Àr ett omrÄde som har fÄtt undermÄliguppmÀrksamhet i forskningen med betoning pÄ drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. FörstÄelsen för Àmnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekrÀftas eller motsÀgas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt pÄtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men Àven pÄ forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jÀmföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktÀriserar sociala entreprenörer iSverige och som Àr grundade pÄ de sociala entreprenörernas egenskaper.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrÄn yrkesverksammas uppfattningar förstÄ och belysa fattiga underpriviligerade barns sociala livsvÀrld pÄ ön Phuket i Thailand. DÄ omrÄdet den 26 december 2004 drabbades av en Tsunamikatastrof, till följd av ett jordskalv i Sydostasien, var det Àven intressant att titta pÄ hur hÀndelsen pÄverkat slumbarnens villkor. En empirinsamlande studieresa till omrÄdet gjordes, dÀr intervjuer med nyckelpersoner intervjuades. Intentionen var att utifrÄn informanternas uppfattning kring det givna Àmnet, befintlig forskning och relevanta teorier, ge en bild av hur slumbarnens sociala livsvÀrld generellt ser ut. UtifrÄn fakta ur litteratur och informanternas berÀttelser beskrevs barnens sociala livsvÀrld prÀglas av en verklighet av missnöje med staten, sociala problem och djup misÀr.

ProblemstÀllning: Stroke Àr en vÀrldsomspÀnnande, allvarlig och kostnadskrÀvande sjukdom. Sjuksköterskans omvÄrdnadsinsatser av patienter med stroke bör anpassas individuellt och syfta till att frÀmja ÄterhÀmtning och förhindra komplikationer. Det Àr dÀrför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur strokedrabbade patienter upplever sin sjukdom. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av och leva med stroke. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa och 1 kvantitativ artikel som svarade mot studiens syfte ingick.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Att kunna mÀta ordförstÄelse Àr viktigt bÄde inom forskning och kliniska sammanhang. Föreliggande uppsats har tre syften. Det första syftet Àr att studera de psykometriska egenskaperna hos tvÄ nyutprovade parallella test för ordförstÄelse, Ordprovet A och B, hos Àldre vuxna. Uppsatsens andra syfte Àr att undersöka Äldersskillnader i ordförstÄelse. Det tredje syftet Àr att undersöka om sambandet mellan kognitiva förmÄgor ökar som funktion av ökad Älder.

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.

 Den socialt kompetente har hög social status, mÄnga vÀnner, ett funktionellt beteende och sociala förmÄgor sÄ som empati och hjÀlpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebÀr bland annat kÀnslomÀssiga och beteendemÀssiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick tvÄ arbetsminnestest samt fyllde i en sjÀlvvÀrderingsenkÀt som mÀter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonÄrings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begrÀnsades till att mÀta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt tvÄ sociala förmÄgor; prosocialt beteende och initiativtagande.

SamhÀllets digitalisering innebÀr stora möjligheter till spridning och Äterbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken Äterfinns en stor grupp Àldre, nÄgot som pÄverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang ÀrÀldres möjligheter att Äka kollektivt och pÄ egen hand planera och genomföra resor, nÄgot somförutsÀtter en god tillgÄng till och förstÄelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser hÀr att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker nÀrkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig pÄ en situerad ansats tillmÀnniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebÀr att tÀnkandet baserar sig pÄmultimodala konceptuella erfarenheter.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

I och med det enorma anvÀndningsomrÄdet av datorsystem i dagens samhÀlle finns mÄnga typer av anvÀndare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare fÄ referenser och guidning för att skapa anvÀndbara applikationer frÄn början. PÄ sÄ vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. FrÄn och med puberteten dÄ mÀnniskan kan anses vara vuxen Àndras förmÄga till andrasprÄksinlÀrning, trots detta finns det mÀnniskor som lÀr sig andrasprÄk i vuxen Älder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror pÄ mÄste anvÀndas i designen av en andrasprÄksinlÀrningsapplikation för att tillgodose mÀnniskans kognitiva förmÄgor.

I denna uppsats undersöks hotell i Stockholms innerstad för att fÄ en bild av hur hotell arbetar med sociala medier. DÀr fokus ligger bÄde pÄ hur arbetet Àr organiserat bakom och hur arbetet gÄr till i praktiken med deras uppdateringar pÄ sociala nÀtverk. DÄ sociala medier Àr ett relativt nytt fenomen ville vi undersöka hur hotellbranschen i Stockholm hanterar detta. För att fÄ en inblick i detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med de ansvariga för sociala medier pÄ sex hotell i Stockholm och Àven kvantitativ datainsamling av deras aktivitet pÄ sociala medier för att hjÀlpa till i analysen. Med hjÀlp av en teoretisk referensram utifrÄn tidigare forskning kunde vi pÄvisa ett antal brister hos hotellen dÀr det frÀmst handlade om att det Àr lÄgt prioriterat bland hotellen, det skulle behövas mer resurser och ocksÄ tydligare riktlinjer och mÄl frÄn ledningen hur arbetet ska gÄ till i praktiken..

MÄl: En god hÀlsa innebÀr att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, sÄ som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. MÄlet med studien Àr att undersöka om det finns en koppling mellan en nÀringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmÄga i skolan. Prestationen mÀtt i studieresultat. Metod: Studien Àr baserad pÄ en empirisk, kvantitativ enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

I denna magisteruppsats har kassagrÀnssnittet som anvÀnds pÄ kosmetikkedjan The Body shop utvÀrderats med avseende pÄ hur det stödjer sÀljarna i sitt arbete. Syftet har varit att se vad sÀljares kognitiva belastning Àr under deras arbete och att ta fram ett kassagrÀnssnitt som minskar denna. Studien har genomgÄtt tre faser dÀr den första, ?Undersökningen?, syftade till att undersöka vilken typ av kognitiv belastning sÀljarna utsÀtts för. Detta studerades genom att sÀljare intervjuades och observerades under anvÀndning av det befintliga kassasystemet.