I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkÀnda designmönsterbibliotek har anvÀnts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats frÄn sociala medier med hjÀlp av mönsteridentifikation, dessa Àr: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lÀgga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter frÄn olika Stockholmbaserade webbyrÄer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren frÄn sociala medier pÄverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda pÄ om webbyrÄer idag överhuvudtaget anvÀnder sig av designmönster nÀr de bygger en webbplats.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Uppsatsens syfte Àr att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrÄn skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar frÀmst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt Àr arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan Àr en arena dÀr eleverna tillbringar mycket av sin tid och dÀr elevernas problematik kan uppmÀrksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar pÄ högstadiet.

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfrÄga och krÀver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara pÄverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men ocksÄ kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en lÄngsiktig inkomst.Method/DesignStudien Àr en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i tvÄ olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkÀt som mÀtte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) pÄ fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av tvÄ tester som mÀter en persons priorierade sÀtt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).

Ungdomar stÄr inför en rad av valmöjligheter, tyvÀrr dras en del av dem in mot destruktiva vÀgar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och sÄ vidare. Dessa beteenden Àr ofta symptom för bakomliggande missförhÄllande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat sÀrskilda beteendeproblem. Det hÀr Àr en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i LuleÄ Kommun som anvÀnder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan fÄ en relation med och fÄr pÄ sÄ sÀtt nÄgon utomstÄende att prata och umgÄs med. Uppsatsen ger en överblick av samhÀllsproblemen, dÀrefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och Àven riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

I denna studie Àr syftet att belysa vilka effekter som underhÄllningsspel kan ha pÄ motivation och koncentration samt Àven undersöka om spel kan anvÀndas för att förbÀttra den kognitiva prestationen. Konkret stÀlls frÄgan vilka förÀndringar som sker i reaktion, korttidsminne och perception efter att ha spelat Gradius 3 samt vilka orsaker som ligger bakom dessa förÀndringar. Resultatet pekar entydigt mot att spelandet har en positiv effekt och förbÀttrar den kognitiva förmÄgan. SÀrskilt nÀr det gÄr bra i spelet och man fÄr ett flow kan prestationen maximeras, vilket överensstÀmmer med Csíkszentmihålyis flowteori. Det flow som uppstÄr i spelet ger en euforisk kÀnsla av tillfredsstÀllelse som stimulerar motivation och koncentration, vilka bÄda Àr förutsÀttningar för bÀttre prestation.

Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och Àr betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters pÄverkan pÄ utfallen av likhetsjÀmförelser. Det har tidigare visats att hÀnsyn till relationslikheter i likhetsjÀmförelser har ett samband med tillÀmpandet av den kognitiva process som pÄ engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utstrÀckning i vilken structural alignment tillÀmpas beror av kontextfaktorer sÄsom hur de objekt som jÀmförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hÀnsyn till relationslikheter vid likhetsjÀmförelser behandlas i denna rapport.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Det blir allt vanligare att kommuner anvÀnder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier anvÀnds för spridning av krisinformation pÄ kommunal nivÄ samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen nÄr kommuninvÄnarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som Àr aktiva i sociala medier samt med tre i Àmnet insatta personer visar pÄ att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag anvÀnds i relativt liten utstrÀckning. Det beror, enligt kommunerna, frÀmst pÄ att fÄ kriser drabbat kommunerna sedan anvÀndningen av sociala medier pÄbörjades.

The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem.

NÀr sociala nÀtverk blir en del av mÀnniskors vardag öppnar sig mÄnga möjligheter till interaktion med vÀnner, kollegor och bekanta pÄ nÀtet. Medan sociala nÀtverk erbjuder en uppsÀttning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de ocksÄ utsÀtta anvÀndaren för risk gÀllande den personliga integriteten och sÀkerheten. Denna uppsats behandlar hur anvÀndare kan vidta försiktighetsÄtgÀrder för att skydda sin personliga integritet och sÀkerhet pÄ sociala nÀtverk. Med detta i Ätanke genomfördes en kartlÀggning av tre sociala nÀtverk för att identifiera vilka risker som en anvÀndare kan utsÀttas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning dÀr anvÀndare svarade pÄ hur deras Äsikter angÄende instÀllning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhÄllande till sina förÀldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. UtgÄngspunkten Àr fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fÄtt stor uppmÀrksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt genomförs en nÀranalys av fyra publikationer utgivna mellan Är 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som anvÀnds Àr en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras.

Kognitiv coaching hjÀlper individer att utveckla positiva tankar, kÀnslor och beteenden. Kognitiv coaching kan anvÀndas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning Àr att se hur kognitiv coaching kan framgÄngsrikt anvÀnds som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande pÄ gamla och negativa tankar, kÀnslor och beteendescheman.VÄrt arbete har en kvalitativ karaktÀr och hermeneutiken har anvÀnts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrÄn redan befintlig fakta. Avsikten med vÄr empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillÀmpas av individen.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande förÀldrars upplevelser av projektet ?Aktiv FörÀlder?. Studiens frÄgestÀllning var: Hur upplever deltagande förÀldrar i projektet ?Aktiv FörÀlder? dess innehÄll och mening? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr intervjuer genomfördes med fem deltagande förÀldrar och projektledaren. Gemensamt för förÀldrarna var upplevelsen av att nÀtverket kring dem hade pÄverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för förÀldrarna.