Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.

Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska anvÀndas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krÀvs att vÀlgörenhetsorganisationerna lÀgger mer kapacitet pÄ underhÄll av relationer, lÄngsiktigt fokus och tvÄvÀgskommunikation. Vidare behövs Àven mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de vÀljer att vara mest aktiva pÄ.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhÄllande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrÄn tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med Ätta pojkar, anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras vÀlmÄende. Informanternas bristande sprÄkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska sprÄket, fortsÀttningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

SammanfattningTitel: Ge ditt varumÀrke ett lyft! ? en studie om hur företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier.Författare: Emilia Sjögren och Sofie Tellram.Handledare: Navid Ghannad.NivÄ: Kandidatuppsats, marknadsföring (15hp), VT 2012.Nyckelord: Sociala medier, VarumÀrke, Kommunikation, Sociala nÀtverk, Bloggar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur företag kommunicerar i sociala medier samt vad som Àr syftet med att kommunicera. Genom detta vill vi fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur företag kan bygga upp och stÀrka sina varumÀrken genom sociala medier.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen Àr kunniga inom sociala medier och arbetar aktivt med dessa.Teoretiskreferensram: Detta avsnitt inleds med traditionella kommunikationsteorier följt av kommunikation i sociala medier. Teoriavsnittet avslutas med övergripande teori om varumÀrken.Empirisk studie: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med tre fallföretag.Slutsats: Uppsatsens slutsats Àr att företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier genom olika aktiviteter och utifrÄn vad som Àr företagets syfte med kommunikationen vÀljer de socialt media..

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

Syfte: VÄrt syfte med den hÀr rapporten Àr att ta reda pÄ hur konsumenterna ser pÄ IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill ocksÄ titta pÄ konsumenternas maktförhÄllande i relation till denna frÄga. Problem: I dagen samhÀlle marknadsför sig allt fler företag pÄ sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förÀndring vÀxer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhÄller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring hÀr? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkÀtundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att anvÀnda sin makt för att pÄverka företag och organisationer.

Sociala medier har skapat nya vÀgar för kommunikation och nÀtverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sÀtt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen Àr till för medborgarna och mÄste dÀrför bemöta deras krav pÄ information och behov av kommunikation. För att vÄga ge sig ut i en okÀnd kanal krÀvs en strategi och ett förhÄllningssÀtt till nya vÀgar att kommunicera. I den hÀr uppsatsen har vi stÀllt frÄgan; Varför anvÀnder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvÄnare?För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrÄn ett strategiskt perspektiv.