Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare använder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta användande skulle kunna förbättras. Baserat på en litteraturstudie samt en enkätundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjänst ämnad för att underlätta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande från sociala nätverk. Informationen skulle sedan kunna användas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

Mycken tid och energi bör läggas på personalrekrytering då de anställda är företagets viktigaste tillgång. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför både den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen där även realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingår (Bolander, 2002). Syftet är att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frågeställningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga på 13 privata företag i Luleå och Piteå.

Mycken tid och energi bör läggas på personalrekrytering då de anställda är företagets viktigaste tillgång. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför både den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen där även realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingår (Bolander, 2002). Syftet är att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frågeställningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga på 13 privata företag i Luleå och Piteå.

Ett ökat användande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frågor. Då det idag finns ytterst lite forskning inom området upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier används inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som påverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankät med syftet att kartlägga användandet och erfarenheter bland HR-funktioner. Enkäten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefär lika många använde respektive använde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska användas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krävs att välgörenhetsorganisationerna lägger mer kapacitet på underhåll av relationer, långsiktigt fokus och tvåvägskommunikation. Vidare behövs även mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de väljer att vara mest aktiva på.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förståelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning är det intressant att utgå från ett målkonfliktsperspektiv, varpå verksamhetens intressenter även beaktas eftersom de påverkar organisationen och dess målsättningar. Studien påvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhålla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar målkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom är sociala och ekonomiska motiv vanligen konträra och orsakar begränsningar i verksamhetsstrukturen, varpå målkonflikter lättare uppstår. Det framgår att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hämmas av de begränsningar som de sociala motiven medför.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

SammanfattningTitel: Ge ditt varumärke ett lyft! ? en studie om hur företag bygger och stärker sina varumärken i sociala medier.Författare: Emilia Sjögren och Sofie Tellram.Handledare: Navid Ghannad.Nivå: Kandidatuppsats, marknadsföring (15hp), VT 2012.Nyckelord: Sociala medier, Varumärke, Kommunikation, Sociala nätverk, Bloggar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag kommunicerar i sociala medier samt vad som är syftet med att kommunicera. Genom detta vill vi få ökad kunskap och förståelse för hur företag kan bygga upp och stärka sina varumärken genom sociala medier.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen är kunniga inom sociala medier och arbetar aktivt med dessa.Teoretiskreferensram: Detta avsnitt inleds med traditionella kommunikationsteorier följt av kommunikation i sociala medier. Teoriavsnittet avslutas med övergripande teori om varumärken.Empirisk studie: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med tre fallföretag.Slutsats: Uppsatsens slutsats är att företag bygger och stärker sina varumärken i sociala medier genom olika aktiviteter och utifrån vad som är företagets syfte med kommunikationen väljer de socialt media..

Den sociala påverkan som företag har på sin omgivning har blivit mer och mer uppmärksammad av samhället. Intressenterna är idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förväntningar på vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i själva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nämligen många olika aspekter vilket kan medföra svårigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fått en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det är viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förväntningar.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstå hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet när de befinner sig i gråzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma åt dessa subjektiva berättelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka närmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och föreställningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har påverkat hur de förhåller sig olika till sin sociala verklighet..