Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera engagemangets roll i förhÄllandet till sociala problem och belysa detta utifrÄn exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frÄgor om engagemangets betydelse dÄ det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har anvÀnt oss av en rad teorier som vi har tillÀmpat pÄ sociala problem, engagemang samt pÄ trafficking. Teorier som behandlas Àr bland annat Meeuwisse och SwÀrds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhÀlleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan Àr Äterkommande i uppsatsen Àr objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder pÄ engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi pÄ handel med kvinnor för sexuella ÀndamÄl.VÄrt intervjumaterial bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer, med tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor dÀr samtliga Àr utbildade socionomer.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgÄngsmönster och förutsÀttningar för utövande av ledarskap i nÀtverk. Analysen bygger pÄ en fallstudie av en framgÄngsrik nÀtverksorganisation, frÄn initiativ till vÀletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag anvÀnder mig av teori kring ledning av olika typer av nÀtverksorganisationer och försöker med teorins hjÀlp tolka empirin för att förstÄ vilka faktorer som Àr viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsÀttningar som rÄder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om SkÄnes Livsmedelsakademi, en nÀtverksorganisation för alla som Àr intresserade av att utveckla SkÄne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning pÄ förÀdling av livsmedel och dÀrtill hörande processer och system.

Har produktivitetsutvecklingen i det svenska skogsbruket stagnerat, och har detta i sÄ fall nÄgot att göra med debatten om dÄlig lönsamhet för skogsmaskinföretag? Denna kvalitativa studie undersöker skogsmaskinföretagaren, vem hon eller han Àr samt vilken relation denne har till uppdragsgivaren. Studien försöker Àven identifiera potentiella kÀllor i verksamheten för effektivitetsförbÀttringar och kostnadseffektivisering.Teorin som anvÀnds till att lösa uppgiften hÀrstammar frÄn: entreprenörskapsteori, relations-marknadsföring samt prissÀttningsteori. Det empiriska materialet har samlats in frÄn 12 semi-strukturerade intervjuer med skogsmaskinföretagare i SmÄland, VÀsterbotten och Uppland. I syntesen av teorin och det empiriska materialet identifierades tvÄ grupper av skogs-maskinföretagare, dÀr den ena gruppen speciellt lÀmpar sig att i dialog med uppdragsgivaren samt deras kunder utveckla branschen.

Studiens syfte var att klargöra och redovisa för de frÀmjande och försÀmrande faktorer som Àr betydelsefulla för asylsökande barns psykosociala vÀlmÄende. Enligt vÄr förförstÄelse som vi erhÄllit genom arbetslivserfarenhet och utbildning lever de asylsökande barnen under svÄra omstÀndigheter och vi ansÄg det viktigt att undersöka de pÄverkande faktorerna. Den metod som anvÀndes var en kunskapsöversikt som tolkades hermeneutiskt. Kunskapsöversikten baserades pÄ 10 primÀrstudier och resultaten visade pÄ följande frÀmjande faktorer; skola, förÀldrar/familj, adekvat information gÀllande beslutsprocessen, en vÀl fungerande barnpsykiatrisk vÄrd, sociala nÀtverk och fritidsaktiviteter. De försÀmrande faktorerna var; bristfÀllig information och lÄng vÀntan under asylprocessen, förÀldrars ohÀlsa, okunskap hos professionella om barnens lagstadgade rÀttigheter samt osÀkra boendevillkor.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lÀrare och lÀrarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap pÄ internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sÄdan webbplats bör vara utformad utifrÄn dessa krav. Jag har baserat studien pÄ en teori om socialt lÀrande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. KÀrnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lÀra tillsammans och utveckla vÄra identiteter och vÄra kunskaper i ett samhÀlle genom praktik i en meningsfull miljö.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer anvÀnder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de anvÀnder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÄ vi ansÄg detta vara en lÀmplig ansats med tanke pÄ de mÄnga ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. TvÄ personliga intervjuer har genomförts med respondenter frÄn Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhÄllit har sammanstÀllts och jÀmförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

VarumÀrken Àr idag viktiga för att sticka ut pÄ marknader som kÀnnetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumÀrken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumÀrke för att differentiera sig frÄn andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin anvÀnds personliga varumÀrken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvÀnda sociala nÀtverk kan artister kommunicera sina personliga varumÀrken i en ny kanal.Med sociala nÀtverk kan man ta del av kÀnda artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nÀtverk, Àr idagbristfÀllig.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.

?Vad genererar nÀrvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de anvÀndas vid en kris??Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara pÄ möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med anvÀndningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier Àr en bra kommunikationskanal som Àven blir anvÀndbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebÀr i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillÀmpades.

I denna uppsats diskuterar vi hur de sociala processerna kring en lagÀndring kan se ut. Vi studerar hur samhÀllets syn/samhÀllsklimatet gÀllande ett visst fenomen kan pÄverka framvÀxten av en lagÀndring och vilka argument aktörerna inom de sociala processerna anvÀnder. Den 1 april 2005 trÀdde en lagÀndring i sexualbrottslagen i kraft som bland annat innebar att en sÀrskild straffbestÀmmelse om vÄldtÀkt mot barn infördes. Anledningen till att vi har valt att titta nÀrmare pÄ denna lagÀndring beror pÄ den mediedebatt som pÄgÄtt kring tvÄ domar som Högsta domstolen beslutat. Högsta domstolen valde att döma efter den mildare rubriceringen, sexuellt utnyttjande av barn istÀllet för vÄldtÀkt mot barn.

I undersökningen behandlades officersrekryteringen vid Kalmar regemente mellan Ären 1721-1809, utifrÄn dess geografiska och sociala aspekter. FrÄgestÀllningen formulerades i syfte att dels lyfta fram andelan regionalt rekryterade officerare och till vilken grad Àven deras social bakgrund var militÀr, och dels hur denna sammansÀttning inom Kalmar regement ter sig i förhÄllande till forskningslÀget i stort. .

Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det Àr som driver mÀnniskor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag Àmnar Àn sÄ lÀnge se dels pÄ de organisatoriska förhÄllanden under vilka beslut fattas, strukturella förÀndringar i samhÀllet. Jag kommer att titta pÄ sociala förhÄllanden dels mÀnniskor emellan och dels deras förhÄllande till rÀtten och om dessa har pÄverkats av de strukturella förÀndringar som har skett.

Sociala mediers uppkomst har inneburit nya möjligheter för marknadskommunikation men de har ocksÄ vÀnt upp och ner pÄ traditionella marknadsföringsmetoder. Det finns dÀrför en osÀkerhet kring hur mediernas fulla potential för dialog, interaktivitet, relationsbyggande och viral spridning ska utnyttjas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att skapa ökad kunskap och förstÄelse för hur ideella organisationer anvÀnder sociala medier för att kommunicera samt skapa och underhÄlla relationer till sina supportrar. En flerfallstudie genomfördes av tre vÀletablerade ideella organisationer i Sverige, Djurens RÀtt, Greenpeace Sverige och Amnesty Sverige. Empirin samlades in med hjÀlp av intervjuer med ansvariga för kommunikationen i sociala medier inom respektive organisation.

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

En av förskolans viktigaste uppgifter Àr att hjÀlpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter de barn som har svÄrt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken Àr samt hur miljön pÄ förskolan pÄverkar barnens förutsÀttningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten pÄ förskolan. I leken lÀr barnen, har startar det livslÄnga lÀrandet. I leken trÀnar barnen upp sin sociala kompetens och de fÄr pÄ olika sÀtt bearbeta det som de upplever i sin vardag.