Problemformulering: Vad pÄverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till individer med chefsbefattningar?Syfte: Att ta reda pÄ vad som pÄverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till personer som innehar chefsbefattningar. Genom att studera hur dessa bolag utformar sina belöningssystem vill vi föra en diskussion kring hur de anvÀnder sig av belöningar i praktiken. Genom att Ästadkomma detta har vi som förhoppning att kunna bidra med nya observationer till belöningssystemdebatten.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med induktiv ansats, dÀr vi genomfört sex stycken intervjuer med svenska stora onoterade aktiebolag.Teoretisk Referensram: Till följd av vÄr induktiva ansats bygger teorin pÄ den empiri vi fÄtt tillgÄng genom vÄra respondenter.Slutsats: Agentteorin parallellt med Stewardship teorin tillÀmpas dock utan dessas exakta teoretiska design. Företagen erbjuder marknadsmÀssiga löner, utöver de pÄverkar marknaden dem inte.

Titel: Human resources outsourcingHögskola: MĂ€lardalens högskola VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300Författare: Mattias Hedman och Charlotte SkinnarHandledare: Ulla PetterssonSidoantal: 43Bilagor: 1Nyckelord: Outsourcing, HR, relationerSyfte: Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n teorin analysera Fortums och Foras val inom HRO och hur de hanterar den. DĂ€refter presentera förslag pĂ„ vad de skulle kunna lĂ€gga fokus pĂ„ i framtiden utifrĂ„n teorin.Metod: Kvalitativ metod och deduktiv ansats. En fallstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer pĂ„ tvĂ„ olika företag.Teoretiska perspektiv: Teorin baseras pĂ„ vetenskapliga artiklar och böcker om outsourcing och dĂ„ frĂ€mst outsourcing av personalavdelningens funktioner.Empiri: Fallstudien bestĂ„r av intervjuer med processĂ€garen Lena Jonsson pĂ„ energibolaget Fortums kontor i Stockholm, samt Pia Holm-Johansson, löneansvarig pĂ„ försĂ€kringsföretaget Fora i Stockholm. Dessutom har Fortums och Foras Ă„rsredovisningar frĂ„n 2009 samt deras webbplatser anvĂ€nts.Resultat: Företagen överrensstĂ€mmer med teorin till stor del nĂ€r det gĂ€ller relationen med leverantören och sin interna hantering av HRO. De har upplevt problem, dock ej lĂ€ngre, och företagens val med HRO överrensstĂ€mmer med teorin.

Sociala medier och anvÀndningen av dessa a?r enormt utbredd, mÄnga Àr anvÀndare av de olika sociala nÀtverk som finns att tillgÄ. Men vad hÀnder med individen nÀr man vÀljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrÄn sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas stÀndigt och undersökningen söker förstÄelse kring hur detta projekt tar sig form nÀr en individ aktivt vÀljer att lÀmna de sociala mediernas vÀrld.

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsÀrskoleeleverna anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjÀlp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för bÄde den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser ocksÄ att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvÀrvad ryggmÀrgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berÀttade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förstÄelse frÄn det sociala nÀtverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nÀtverket?, ?LÀra sig att utföra aktiviteter pÄ ett nytt sÀtt genom det sociala nÀtverket? och ? Stöd frÄn det sociala nÀtverket med aktiviteter?.

Sociala medier har de senaste Ären expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades Är 2004 Àr idag vÀrldens största sociala media och har i dagslÀget över 500 miljoner anvÀndare. Om ökningen av anvÀndare fortsÀtter som den gjorde under Är 2010 sÄ kommer det Är 2012 finnas fler FacebookanvÀndare Àn det finns invÄnare i Europa. Detta gör att det kÀnns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka anvÀndningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta Àr viktigt att studera pÄ grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid.Vi har anvÀnt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att fÄ fram svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att anvÀndarna ser den ökade tillgÀngligheten som den största faktorn till förÀndringen i deras anvÀndning.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrÄn verifikationismen. Han lÀgger fram en mÀngd invÀndningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. DÄ jag lÀst Lycans argument nÄgra gÄnger slÄs jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite nÀrmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mÀngd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar nÄgra som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

VÄrt arbete Àr ett utvecklingsarbete som vi genomfört i tvÄ förskoleklasser. I en tidigare kurs i vÄr utbildning kom vi i kontakt med tvÄ metoder "sociala berÀttelser och seriesamtal" som anvÀnds inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det Àr skrivna och ritade smÄ berÀttelser som förklarar bÄde barnets beteende samt hur andra tÀnker och kÀnner. Metoderna anvÀnds för att arbeta bort ett oönskat beteende eller trÀna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berÀttelserna tydliggör hÀndelser och pÄ sÄ sÀtt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvÀnds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier Àr en av de plattformar dÀr man kanse större och mindre aktörer som likvÀrdiga, dÄ en stor budget inte nödvÀndigtvis ger förtur.Jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan pÄverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige.Det Àr möjligt att det har skett ett maktskifte dÀr vikten har flyttats frÄn att ha tillrÀckligt storbudget till att kÀnna rÀtt personer. Att kontakter och nytÀnk Àr det som vÀger starkast. Det kanverka till synes svÄrt att veta vad som egentligen krÀvs för att fÄ en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsÀttningarna underlÀttat eller försvÄrat möjligheten föraktörer att etablera sig pÄ marknaden.Detta kommer att diskuteras utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvÀndiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri?Hur utbrett ochutvecklat Àr deras anvÀndande?Vilken roll spelar relationer och kontaktnÀt i anvÀndningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler?Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier?Hur har de sociala medierna pÄverkat stora respektive smÄ aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?.

The subject of this thesis is the application of Support Vector Machines on two totally different applications, facial expressions recognition and remote sensing.The basic idea of kernel algorithms is to transpose input data in a higher dimensional space, the feature space, in which linear operations on the data can be processed more easily. These operations in the feature space can be expressed in terms of input data thanks to the kernel functions. Support Vector Machines is a classifier using this kernel method by computing, in the feature space and on basis of examples of the different classes, hyperplanes that separate the classes. The hyperplanes in the feature space correspond to non linear surfaces in the input space.Concerning facial expressions, the aim is to train and test a classifier able to recognise, on basis of some pictures of faces, which emotion (among these six ones: anger, disgust, fear, joy, sad, and surprise) that is expressed by the person in the picture. In this application, each picture has to be seen has a point in an N-dimensional space where N is the number of pixels in the image.The second application is the detection of camouflage nets hidden in vegetation using a hyperspectral image taken by an aircraft.

Den 31 mars 2006 genomförde jag min examenskonsert ackompanjerad av SpÄrvÀgen Malmö. EfterÄt började jag fundera pÄ om orkestern fick ut lika mycket av sjÀlva konserten och förarbetet som jag. För att ta reda pÄ detta genomförde jag en enkÀtundersökning med orkestern samt intervjuer med utvalda musikanter. Arbetet tar upp relationen mellan amatörer och professionella och hur man vÀljer repertoar i en amatörorkester. I resultatkapitlet redovisar jag enkÀten och intervjuerna.

FrĂ„gestĂ€llning: Hur tĂ€nker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhĂ„llande tilldet nya sociala medielandskapet?Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhĂ„lla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas nĂ€rvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvĂ€gskommunikation. I och med de sociala mediernas intĂ„g hartvĂ„vĂ€gskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, nĂ„got sommyndigheterna nu mĂ„ste förhĂ„lla sig till.Syfte: Att utifrĂ„n ett relationsperspektiv, nĂ„ ökad förstĂ„else genom attproblematisera kommuner och lĂ€nsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmĂ€nhet, men Ă€ven vid krissituationer.

Abstrakt Studien syftar till att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning samt problematiken med likvÀrdighet. För studien har kvalitativa intervjuer anvÀnts som undersökningsverktyg, vilket  har resulterat i en bild av de fyra intervjuade lÀrarnas upplevelser kring bedömning och betygssÀttning. Resultatet som framkommit genom intervjuerna har analyserats utifrÄn den valda teorin och i analysen framgÄr det tydligt att de intervjuade lÀrarnas upplevelser pÄ mÄnga punkter har likheter med litteraturen. Det studiens resultat visar pÄ Àr att de faktorer som pÄverkar lÀrares bedömning och betygssÀttning i huvudsak Àr: sociala relationer, yrkeserfarenhet, kollegialt samarbete och arbetsbörda.        .

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..