Syftet med denna studie Àr att belysa det sociala fenomenet  mobbning pÄ arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstÄr i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ forskning för att sÀtta oss in i Àmnet och dÀrfmed anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för den hÀr studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjÀlp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vÄrt resultat med hjÀlp av tre teoretiska utgÄngspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och Àven att mobbning ger konsekvenser av olika slag..

Purpose The purpose of this study is to explain what possibilities the new license between Youtube and Stim can have for Swedish artists and what impact this may have for the Swedish major record labels? competitive advantage. Based on this, the aim is also to describe how artists' position of power against major record labels may change due to the license.Method The essay is based on an inductive approach. The authors have used a qualitative research method to gain a deeper understanding of the phenomenon investigated. Primary sources have been collected using a variety of interviews from different parts of the Swedish music industry.Conclusion The Swedish major labels still hold a strong position today both when it comes to power balance and attractiveness.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Denna studie utgÄr frÄn teorin om patriarkatet som rÄdande samhÀllssystem. Kvinnan Àr förtryckt av mannen som Àr en dominant grupp i dagens samhÀlle. Studien kommer att utgÄ frÄn Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhÀllet kontinuerligt mÄste producera och reproducera sin makt med hjÀlp av bland annat sprÄket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst.

Sociala medier Àr idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sÀtt att kommunicera sÄvÀl det privata livet som den egna vÀrldsbilden. Allt vanligare blir det att pÄ dessa medier diskutera politik och lÀnka artiklar, bilder samt filmer för att stÀrka sina politiska Äsikter. Studiens syfte Àr att jÀmföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt pÄ sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjÀlp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt fÄ ökade kunskaper med hÀnsyn till diskursteorier byggda pÄ en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Syftet med studien var att undersöka hur innehÄllet i den politiska tv-reklamen ser ut i Sverige eftersom politikerna sjÀlva dÄ har kontroll över hur de vill framstÀllas i mediet. UtgÄngspunkterna var den svenska politikens medialisering och teorin om priming. Forskningsintresset lÄg i att tv-reklam var en ny arena för politisk kommunikation inför riksdagsvalet 2010 och inga studier hade gjorts pÄ innehÄllet i de politiska reklamfilmerna.En kvalitativ textanalys gjordes genom att systematisera innehÄllet i reklamfilmerna utifrÄn AIDA-modellen och en retorisk analys. Resultatet jÀmfördes sedan med respektive partiprogram och tolkades utifrÄn teorin om priming samt teorin om medialisering.Resultatet visade att de politiska reklamfilmerna har anpassat sitt budskap för att vÀcka intresse och för att hÄlla kvar tittaren. I filmerna anvÀnds retoriska medel för att skapa igenkÀnning och vÀcka sympati för partierna.

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, dĂ€r nu anvĂ€ndare Ă€r interaktiva med varandra. NĂ€tverksajten Facebook, en av tjĂ€nsterna som ingĂ„r i begreppet sociala medier, har bara funnits pĂ„ Internet i nĂ„gra Ă„r och har redan över 500 miljoner anvĂ€ndare runt om i vĂ€rlden. Sociala medier Ă€r ett enkelt sĂ€tt för att skapa kontakt och tillgĂ€nglighet med sina vĂ€nner och kan bli ett verktyg för sĂ„vĂ€l privatpersoner, företag och organisationer att nĂ„ sina mĂ„lgrupper. Även de statliga verksamheterna kan anvĂ€nda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmĂ€nheten.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka sociala och vÀrderingsmÀssiga faktorer som ökar svenska vÀljares benÀgenhet att rösta pÄ Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmÀnt vedertagna förestÀllningen om SD-vÀljaren stÀmmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binÀra logistiska regressionsanalyser. Materialet som anvÀndes var ett dataset frÄn European Social Survey frÄn Är 2012/13. De oberoende variablerna bestÀmdes utifrÄn vad teorin pÄvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta pÄ ett högerextremt parti. De teoretiska utgÄngspunkterna var; teorin om massamhÀllet, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

Syfte: Syftet Àr att beskriva samband av revisorns bakomliggande psykologiska egenskapers pÄverkan vid vÀrderingen av ett företags varumÀrke.Metod: Studien utgÄr ifrÄn en positivistisk vetenskapssyn dÀr en kvantitativ ansats anvÀnds.Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska kapitel utgÄr ifrÄn teorier om psykologiska variabler. De psykologiska variabler som i uppsatsen anvÀnds Àr femfaktor-teorin samt riskbenÀgenhet.Empiri: Det empiriska materialet som anvÀnds i denna studie Àr insamlat med hjÀlp av ett modellföretag samt en kompletterande enkÀt.Resultat: Studien i denna uppsats har visat att inga samband finns mellan revisorns psykologiska egenskaper samt dennes vÀrdering av ett varumÀrke. Detta berör bÄde faktorerna i femfaktor-teorin samt riskbenÀgenhet. Ett eventuellt samband finns mellan variablen agreeableness och varumÀrkesvÀrderingen,men dÄ signifikans ej finns för hela modellen Àr det inget som statistiskt kan sÀkerstÀllas..

Magisteruppsats, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt 2014Handledare: Qarin Franker.

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förstÄelse för skolan som arena för att frÀmja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och lÀroplanens direktiv om detta uppdrag. UtgÄngspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som Àr den sociala gemenskapens arenor pÄ skolorna. De intervjuade Àr alla överens om att förutsÀttningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lÀrare och elever och att den levande sociala gemenskapen Àr en förutsÀttning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgÄr att alla informanter Àr pÄ det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstÀmmer med varandra.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall? Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.

I den föreliggande studien undersöktes mobilljudens effekt pĂ„ minnesbehĂ„llning i klassrumsmiljö. I Studien undersöktes Ă€ven vilken teori ? unitary teorin eller duplex-mekanism teorin ? som lĂ€mpligast förklarade mobilljudens eventuella effekter pĂ„ kognitiva mekanismer. Metoden bestod i att deltagarna tittade pĂ„ en kort dokumentĂ€r och dĂ€refter utförde ett minnestest, som berörde dokumentĂ€rens innehĂ„ll. Experimentgruppen fick titta pĂ„ dokumentĂ€ren, samtidigt som ringsignaler och aviseringsljud spelades upp under fyra perioder i dokumentĂ€ren, medan kontrollgruppen inte utsattes FÖR buller.

Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.