FrÄgestÀllning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste Ären har allt fler kommuner börjat anvÀnda sig av sociala medier. Detta stÀller stora krav pÄ kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. FrÄgan Àr vilken funktion och roll de sociala medierna fÄr i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstÄ sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien Àr att tillföra kunskaper sÄvÀl om syftena bakom nÀrvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter pÄ tre svenska kommuner och kvantitativ innehÄllsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier anvÀnds oftast för att föra ut information och i liten utstrÀckning för att interagera.

En massa mÀnniskor vet vad sociala medier kan göra, det Àr nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen Àr att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagslÀget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras pÄ problemen för att förbÀttra internkommunikationen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom omrÄdet. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och stÀllts mot experters syn pÄ sociala medias egenskaper. Resultatet Àr att sociala media erbjuder bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ internkommunikationen.

Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i trickle-teorin och trickle-effekten undersöka attityden hos olika konsumentgrupper av Cheap Monday, för att se om teori och empiri överensstÀmmer. Vi vill se hur tricklandet och teori om adoptionsprocessen ser ut för varumÀrket, dÄ vi anser att konsumentbeteende för enskilda varumÀrken inte studerats tillrÀckligt. PrimÀrdata har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med stamkunder och ÄterförsÀljare och en kvantitativ enkÀtundersökning har genomförts pÄ tre gymnasieskolor i Lund. SekundÀrdata har hÀmtats frÄn litteratur i form av böcker, artiklar, uppsatser och elektroniska kÀllor. Insamlad data har sedan analyserats utifrÄn vÄr referensram och slutsatser har dÀrefter faststÀllts.

Skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lÀra. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn dÀr de ocksÄ lÀr sig att kommunicera, lösa konflikter, kÀnna empati och medkÀnsla för andra barn. I leken trÀnas Àven barns allsidiga rörelsekompetens vilket krÀvs för att de ska kÀnna trygghet och stÀrka sitt sjÀlvförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken dÄ de inte har en allsidig grundlÀggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar nÄgon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Uppsatsen omfattar en analys och jÀmförelse av EU:s och Sveriges mÄlsÀttningar,strategier och faktiska bistÄnd för de tre baltiska staterna i tidsperioden 1998/99. Somteoretiskt ramverk har det vidgade sÀkerhetsbegreppet med Barry Buzans tolkning frÄnboken People, States and Fear: an agenda for international security in the post- coldwar era. Ur teorin sÄ anvÀnds de fem sektorerna politiska, ekonomiska, sociala, miljöoch militÀra detta som ett analytiskt sorteringsverktyg för att sedan överskÄdligt kunnajÀmföra och prioritera sektorerna och dess innehÄll med varandra. Genom detta sÄ skaett resultat vara möjligheten att se om Sverige koordinerar sitt bistÄnd med EU:s..

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvÀvd aktivitet", "tillrÀttalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förstÄelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som frÀmjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Varbergs kommun har en vision. Visionen sĂ€ger att kommunikationen i kommunen ska kĂ€nnetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfrĂ„ga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krĂ€vs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande Ă€r i ett utvecklingsstadie av visionen, dĂ€r det saknas specifika riktlinjer och strategier för anvĂ€ndandet av sociala medier.FrĂ„gan jag ville försöka besvara Ă€r hur olika verksamheter i kommunen förhĂ„ller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara pĂ„ detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för anvĂ€ndandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar pĂ„ en balansgĂ„ng mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gĂ€ller sociala medier, men som samtidigt mĂ„ste förhĂ„lla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna pĂ„ en positiv instĂ€llning till sociala medier, vars funktion för kommunen Ă€r att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och lĂ„ter medborgare ta del av information upplever de att de fĂ„tt ett ökat förtroende.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av klÀder, fÄr för att stÀrka artisters/bands varumÀrken. Vi kommer Àven studera om en framtida utveckling av merchandise kan stÀrka varumÀrket. För att undersöka detta har vi Àven formulerat en forskningsfrÄga som lyder:? PÄ vilka sÀtt kan ansvariga för merchandise i form av klÀder hantera denna för att stÀrka artisters varumÀrken?Metod:I denna studie har en kvalitativ metod anvÀnts för att kunna gÄ djupare in pÄ Àmnet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ Ätta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen.

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jÀmförelse medhur de praktiker som sÀger sig arbeta med termen definierar och anvÀnder den. Vidare lyfter studien framde barriÀrer som stÄr framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet Àr att öka förstÄelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byrÄer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger Àven en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken anvÀnds pÄ en abstrakt snarare Àn en konkret nivÄ, och att barriÀrernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra omrÄden: revirtÀnkande, ekonomiskt system,mÀtbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien pÄ hur dessa barriÀrer kan vÀndas till möjligheter i syftetatt förbÀttra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsÀttningar, och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumÀrke istÀllet för integrerad kommunikation.BegreppsvÀxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsÀttet pÄ ledningsnivÄ och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumÀrke, varumÀrkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumÀrke..

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhÄllande till sina förÀldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. UtgÄngspunkten Àr fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fÄtt stor uppmÀrksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt genomförs en nÀranalys av fyra publikationer utgivna mellan Är 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som anvÀnds Àr en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa nÄgra ensemblemusikers syn pÄ och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn pÄ det sociala samspelet med utgÄngspunkt i Ätta musikers egna berÀttelser utifrÄn de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgÄngspunkten kan nÀrmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, dÄ en grundtanke hos oss Àr att mÀnniskan formas och pÄverkas av den sociala kontext den befinner sig i. DÀrför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen Àr minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sÀgas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska fÀrdigheterna - har nÀmnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien vÀxte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade vÄra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omstÀndigheter som gruppen befinner sig i samt de vÀrderingar som finns inom gruppen..

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Studiens övergripande syfte Àr att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva frÄn omgivningen, vad gÀller bÄde att vara sjukskriven och att ÄtergÄ till arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av bÄde press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förstÄelse och undvikande av press, upplevs frÀmst frÄn personer i individens nÀra omgivning, medan pressen att ÄtergÄ till arbete oftast relateras till personer och grupper pÄ lÀngre avstÄnd. Störst press att ÄtergÄ till arbetet upplevdes frÄn den "samhÀlleliga" normen "att göra rÀtt för sig", men Àven omgivningens okunskap och brist pÄ förstÄelse upplevdes som en press. .

Sociala medier Àr ett samlingsbegrepp för kommunikationskanaler dÀr individer har möjlighet att integrera med varandra. Sociala medier utgÄr frÄn en tvÄvÀgskommunikation, vilket innebÀr att mottagaren har möjlighet att integrera med företag. Denna sorts marknadsföring har utvecklats och utgör en stor del av hotellens marknadsföring, via denna sorts kommunikation kan hotellet utveckla en starkare relation med gÀsten.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur interaktionen via sociala medier kan stÀrka relationen mellan gÀst och hotell.      Uppsatsen Àr en litteraturstudie baserad pÄ fem vetenskapliga artiklar, de valdes ut för att besvara uppsatsens syfte. Resultatet tar upp vikten av att vara medveten om möjligheter och risker med sociala medier för hotell. Sociala medier ger möjligheten till att förmedla sin vision till en bredare publik, och via detta stÀrka sitt varumÀrke.