Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa.

Ett av målen inom det nätverksbaserade försvaret, NBF, är skapandet avbehovssammansatta förband, det vill säga möjligheten att snabbt kunna kombinera olikaresurser inför en specifik uppgift. Tillit inom dessa förband framstår här som en mycketviktig parameter för att de ska kunna agera gemensamt mot uppställda mål.Denna uppsats genomförs som en kvalitativ undersökning och dess syfte är att, genomintervjuer med officerare ur Armén och Helikopterflottiljen, söka svar på hur man skakunna skapa tillit inom dessa behovssammansatta förband. Empirin från genomfördaintervjuer har prövats mot de ledarskapsteorier som idag används inom den svenskaFörsvarsmakten, samt mot en utvald del av den svenska teorimängd som idag finns atttillgå om nätverksbaserat försvar.Resultatet visar hur viktigt det är att Försvarsmakten snarast börjar öva i NBF-miljöer, trotsatt materiel och metoder inte är färdigdefinierade. Dessutom påvisas att det idag inte finnsen tillräckligt klar definition inom den svenska Försvarsmakten av vad begreppetbehovssammansatta förband innebär och att denna snarast bör skapas. Därutöver visas atttillit inom behovssammansatta förband både består av förtroende för utsedda chefer, samttillit mellan ingående förband.

 Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie beträffande Region Hallands förändrade förhållningssätt till arbetsmiljö och företagshälsovård i Region Halland med Avdelningen för arbetsmiljö i fokus. Vi fann det intressant att finna ut vilka möjligheter och vilka risker det fanns med detta förändrade förhållningssätt, samt vad fenomenet tillit hade för påverkan i förändringen. Syfte med studien var att utifrån respondenternas berättelser, skildra deras upplevelser beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård inom Region Halland. Det är utifrån respondenternas syn på arbetsmiljö i allmänhet och Avdelningen för arbetsmiljö i synnerhet tillsammans med teorier och de centrala begreppen strategi, ledarskap och tillit som vi har analyserat och tolkat respondenternas upplevelser och därmed skapat en förståelse. Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom primära källdokument, information från Region Hallands hemsida samt sju genomförda kvalitativa intervjuer med förvaltningschefer, personalchefer och fackliga företrädare.

Online social networks are a natural part of the lives of today?s western youth. Media and information literacy is a central part of research in Library and Information science and until now there has always been more focus on these subjects in a learning context rather than in an every day life context.The aim of this study is to further examine how adolescent boys value and trust the information they receive via Twitter in their personal lives, and how this effects their view of their environment. The study was done with a qualitative method, where we conducted interviews with six boys who were all born in 1997. The results showed that they knew how to react critically to information on Twitter.

De svenska grisproducenterna blir färre och färre i Sverige. De ekonomiska förhållandena är ansträngda och det finns flera parametrar som spelar in på denna negativa utveckling. Lagstiftningen och slakterierna har makt över grisproducenternas ekonomi och den utländska konkurrensen påverkar också. Kött produceras under billigare förhållanden i andra länder och innebär sämre djurskydd- och välfärd. Effekten av myndighetsutövandet och implementeringen av lagstiftningen beror på utformandet av lagstiftning och riktlinjer för myndighetsutövande.

Kollektiv styrka baseras på sammanhållningen och viljan hos invånarna att ingripa för bostadsområdets säkerhet. Viljan att ingripa påverkas av denna ömsesidiga tillit och de förväntningarna på att ingripa som delas inom området. Detta arbete är en kvantitativ studie baserat på enkäter från 691 respondenter som besvarat frågan ?Vad är bra respektive dåligt med ditt bostadsområde??. Denna fråga har undersökts för att ta reda på hur den individuellt upplevda kollektiva styrkan påverkar vilka positiva och negativa faktorer man ser hos sitt bostadsområde.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME- nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.

During recent years, the labor market has changed. Social media currently plays a larger role within recruitment for both job seekers and employers, while company policies and routines addressing background checks become less strict. The result of these changes are higher demands upon social media users to censure their online image. This study focuses on LinkedIn, which is a website intended to provide users with tools for career development. The study is aimed at user interaction with LinkedIn and how this interaction can influence career development.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell.

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskravvid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts isamarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativaintervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inomOKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiskareferensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samtmotivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp.Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat enoförståelse till säkerhetsåtgärderna.

Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.