Av omvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen saknar fyra av tio formellyrkesutbildning för sitt arbete. Eftersom hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter innefattarsåväl hushållsarbete, att vårda svårt sjuka och döende personer, människor med olikagrad av psykisk sjukdom, missbruk som olika typer av funktionshinder, bör utbildningenmöta detta kompetensbehov. Syftet med studien är att undersöka hur vårdbiträden somhar gått omvårdnadsprogrammet upplever att den kunskap och kompetens de skaffat sigunder utbildningstiden kommer till användning i hemtjänstarbetet. Metoden som använtsär en kvalitativ intervjustudie, där 11 personer som genomgått omvårdnadsprogrammetsutbildning intervjuats. Respondenterna är fördelade på sex hemtjänstlag.

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förändring kring omprövningen av materiella anläggningstillgångars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvärde. Förändringen medförde ett krav på årlig omprövning till skillnad från tidigare, då omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte några ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket är principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen är materiella anläggningstillgångar sammankopplade med gruvans livslängd eftersom de är beroende av brytningen i gruvan. Materiella anläggningstillgångar utgör även mer än 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir därför av betydelse inom denna bransch.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Sedan ett antal år håller Försvarsmakten på att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förändring och vidareutveckling, både nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket är utvecklat och används vid internationella insatser idag är Internationella Korvettstyrkan.Oförståelse för när, var och hur ett arkitekturramverk skall användas går att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sätt, för att bringa förståelse för vad ett arkitekturramverk innebär, är att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa på eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrån Internationella Korvettstyrkan.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för små privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför små privata aktiebolag. Vi undersökte vårt problemområde genom en litteraturstudie och en enkätundersökning samt intervjuer med företrädare för små privata aktiebolag inom Luleå kommun. De båda empiriska undersökningarna gav oss många intressanta resultat.

Examensarbetet har som intresseområde att undersöka hur eleverna uppfattar kunskapen de får i ämnet slöjd. Mitt arbete vill undersöka dels hur de upplever vilken nytta de har av de kunskaper som ämnet ger samt om de anser att de kan använda sina kunskaper i det övriga skolarbetet. Undersökningen är genomförd med hjälp av elever som fått besvara en enkät. Enkätfrågorna besvaras i fri text. Eleverna som ingår i studien är 36 till antalet och har fått svara på enkäten under sin slöjdlektion.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av atttolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar.Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. .

Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sällan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa låsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i två begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mått såsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet är användbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjälp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsätt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stämmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.

Bakgrund och problem: IASB och FASB misstänker att det kan finnas incitament blandföretag som gör det svårt för dem att göra en neutral klassificering av operationell ochfinansiell leasingavtal enligt IAS 17. På grund av detta bestämde normgivarna sig för attomarbeta denna standard. Således publicerades ett diskussions papper omleasingredovisningen i mars 2009, och därefter i augusti 2010 ett utkast, ED/2010/9. Detta isyfte att inbjuda till kommentarer, i from av remissvar, från intressenter och andra normgivarefram till den 15 december 2010. Eftersom förslaget i utkastet till leasingredovisning kan ledatill att de ekonomiska flöden som redovisas påverkas, kan det finnas incitament blandintressenter att försöka påverka utformningen av förslaget till standarden genom att utvecklaväl definierade argument i sina remissvar som är till fördel för denne.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken åsikt remissinstanser har i sina remissvartill IASBs utkast om leasing, ED/2010/9, och vilka stödjande argument som framförs iremissinstansernas remissvar till utkastet.Metod: För att kunna kartlägga åsikter och stödjande argument som framförs avremissinstanser via sina remissvar till utkastets ska författarna utgå ifrån en kvantitativinnehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrån teori, stärkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara på hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. Utifrån helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har två förmågor, empatisk förmåga samt förmågan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmågor åtnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. När osäkerheten i en organisation är stor finns ett behov av förståelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och växer sig starka genom detta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida individens nytta kommer att öka då flytträtten av pensioner återinfördes i Sverige. Till följd av ett EU-direktiv som syftar till att främja rörlighet av såväl kapital som arbetskraft, måste samtliga pensionsförsäkringar vara flyttbara vilket innebär att individen kan ta sitt förvaltade kapital från en kapitalförvaltare till en annan. Det har tidigare funnits flytträtt på pensionsförsäkringar i Sverige men dock långt ifrån alla pensionsavtal har omfattats. Samtliga nytecknade försäkringar måste inneha detta numera. Att flytta sitt pensionskapital är ofta förenat med diverse flyttavgifter vilka initialt kan te sig höga.

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn Hälsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.