Det existerar i dagslĂ€get mĂ„nga fĂ€rdigutvecklade mjukvaror för att underlĂ€tta olika organisationers processer.  Dessa mjukvaror tĂ€cker ofta stor del av den funktionalitet som organisationen behöver ? till ett förhĂ„llandevis lĂ„gt pris.Priset för att skrĂ€ddarsy mjukvara, i motsats till fĂ€rdigutvecklad mjukvara, efter sin egen organisation kan, speciellt nĂ€r företaget Ă€r litet, vara vĂ€ldigt högt i förhĂ„llande till lönsamheten. DĂ„ alla organisationer Ă€r olika, och sĂ„ledes har olika funktionalitetskrav kan flera system behövas för att tĂ€cka dem. Överlappningen som sker mellan systemen ger plats för redundant data, som utan noggrann kontroll kan bli felaktig data.En lösning Ă€r att integrera mjukvaror med varandra för att skapa bryggor emellan och sĂ„ledes ta bort risken för felaktig data. Detta Ă€r ursprungspunkten för denna undersökning.

Jag utförde mitt examensarbete hos Peab pÄ projektet Kiruna dammhöjning 2013. Peab hade entreprenaden pÄ bestÀllning av LKAB. Examensarbetet utgörs av flera delar. Dels fakta om maskinstyrning, avprickningsplan och statistik över maskinkontroll.Maskinstyrningen kontrollerades kontinuerligt i höjd och position. Jag studerade hur stora avvikelserna har varit pÄ noggrannheten.

Svensk motivationsforskning bedrivs nÀstintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lÀrares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagslÀget vara en bristvara. För att belysa denna frÄga djupintervjuades fyra lÀrare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lÀrares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förvÀntningar, fokus pÄ bemÀstrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som Àr vanligt förekommande i flera lÀnder. Seden innebÀr att delar av det kvinnliga könsorganet avlÀgsnas. Det berÀknas att tvÄ miljoner flickor utsÀtts Ärligen. I vilken omfattning ingreppet sker i Sverige Àr okÀnt, men det förekommer. I Sverige Àr alla former av ingreppet förbjudet.

Studiens syfte var att undersöka varför anstÀllda anhörigvÄrdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan pÄverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var mÄnga och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras Äsikter till övriga erbjudna tjÀnster sÄsom tillfÀllig avlastning. Intervju av informell karaktÀr anvÀndes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om Àmnet. Deras Äsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tÀnkbara tjÀnster).

etta arbete undersöker den i mÄnga omrÄden bristande interaktivitet som rÄder bland webbapplikationer, i synnerhet inom webbaserade diskussionsforum, och söker förbÀttra denna aspekt genom nyttjandet av tekniker för att utföra serverförfrÄgningar utan att störa anvÀndarens interaktion med webbsidan. En prototyp av ett XML-baserat diskussionsforum innehÄllande tre specificerade funktioner för ökad interaktivitet och responsivitet har utvecklats med en metod kallad Ajax. Resultaten har visat att Ajax Àr en lÀmplig metod för att utöka interaktiviteten och responsiviteten i ett diskussionsforum. Ett antal uppslag till vidare arbete har presenterats och möjligheterna att nyttja delar av den implementerade funktionaliteten som grund för ett större projekt har bedömts som goda.

I denna studie har tvÄ förskollÀrares syn pÄ musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor ? en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belÀgen i en annan förskola. IntervjufrÄgorna formulerades sÄ att förskollÀrarnas syn pÄ musikens roll och anvÀndningsomrÄden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat nÀr det kommer till hur förskollÀrarna uppfattar musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkliga utveckling.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Introduktion: Idag Àr cirka 17 % av Sveriges befolkning 65 Är eller Àldre. Denna grupp har ökat och förvÀntas öka. Det kan ibland vara svÄrt att förstÄ den bakomliggande orsaken till den Àldre patientens symtom. Patienten skall ses som en delaktig person i vÄrdprocessen med en förmÄga att skapa sitt eget liv och skall inte ses som summan av sina delar och hÀlsan skall förstÄs som nÄgot mer Àn frÄnvaro av sjukdom.Syfte: Hur den Àldre patienten med kronisk hjÀrtsvikt beskriver sina symtom under en semistrukturerad ankomstintervju och hur det speglas i journalen. Metod: InnehÄllsanalys anvÀndes som metod och analysen redovisades i tvÄ delar, ankomstintervjun och journalanteckningarna, som sedan kunde jÀmföras för likheter och olikheter.

Detta arbete har tvÄ olika delar som behandlats pÄ olika sÀtt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikÀmnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten Äterfinns ett samband mellan behöriga tekniklÀrare samt de lÀrare som sjÀlva valt att undervisa i teknik, och intresset för Àmnet teknik. De behöriga tekniklÀrarna Äterfinner vi framförallt i de större stÀderna. I den största gruppen lÀrare som undervisar i teknik, No lÀrarna, har endast tio procent valt att undervisa i Àmnet sjÀlv.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers instÀllningar till matematik samt deras tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de löser matematikuppgifter av olika svÄrighetsgrad. Undersökningen vi genomfört bestÄr av tvÄ delar; en enkÀtundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen Àr central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kÀrnan i matematiken dÄ den ger möjligheten till att fÄ en djupare förstÄelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ vad fritidslÀrare anser om nÄgra olika metoder som finns för att arbeta med vÀrdegrunden. Intervjuat sju yrkesverksamma fritidslÀrare som arbetar med olika metoder. Metoderna i undersökningen Àr SET, Olweusmetoden, Lions Quest, friends, farstametoden, charliemetoden och rePulse. Det fanns delade meningar bland fritidslÀrarna om man ska arbeta med metoderna eller inte. De flesta var överens att det fanns bra saker med materialen oavsett om man bara anvÀnde sig av vissa delar eller arbetade med ett material fullt ut.