ABSTRAKTSyftet med den hĂ€r studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms slottspark skulle kunna Ă„terstĂ€llas till ursprungsskicket med smĂ€rre förĂ€ndringar med tanke pĂ„ skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt vĂ€rde i parken.Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nĂ€mner de som ritat parkens olika delar. För att göra den hĂ€r studien och skapa nya ritningar till Drottningholms slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda pĂ„ hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jĂ€mföra detta med hur de ser ut idag.Efter den hĂ€r processen har fyra slutprodukter framstĂ€llts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa Ă€r förslag till mönster för de utvalda platserna samt vĂ€xtförslag till dessa.Jag hoppas att mina idĂ©ritningar ska kunna vara till hjĂ€lp om dessa delar skulle Ă„terskapas pĂ„ Drottningholmsslottspark.  Även om mina ritningar inte skulle anvĂ€ndas om broderiparterren och labyrinten skulle Ă„terskapas sĂ„ skulle det hĂ€r arbetet kunna vara till hjĂ€lp genom information om vilka kartor som skulle vara lĂ€mpliga att anvĂ€nda sig av.Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer vĂ€lja att anlĂ€gga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de Ă„terskapades..

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Cirkulationsplatser projekteras oftast in i högtrafikerade miljöer, vilket gör att alla olika delar mĂ„ste samordnas sĂ„ att de klarar av de höga flödet, men ocksĂ„ skapar en plats som Ă€r lĂ€ttförstĂ„elig och lĂ€ttnavigerad. Det Ă€r inte bara de tekniska delarna, sĂ„som refuger och körfĂ€ltsbredd som mĂ„ste tas med i berĂ€kningarna, utan vegetation har ocksĂ„ en del i att skapa en plats som Ă€r vacker, men Ă€ven Ă€r sĂ€ker för trafikanterna som nyttjar platsen. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att skapa, i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt, en skötselextensiv cirkulationsplats, eftersom det Ă€r en utsatt miljö för skötselpersonal att arbeta i. ÄndamĂ„let med detta examensarbete har varit att utforska cirkulationsplatsen ur ett trafiksĂ€kerhetsperspektiv. För att fĂ„ ingĂ„ende kunskap om hur cirkulationsplatser utformas har en litteraturstudie utförts. I denna har allt frĂ„n cirkulationsplatsen utveckling genom Ă„ren, till hur olika delar av cirkulationsplatsen utformas för att skapa en trafiksĂ€ker miljö gĂ„tts igenom. FrĂ„gestĂ€llningar som har anvĂ€nts och besvarats under detta examensarbete Ă€r följande: - Vilka delar bestĂ„r cirkulationsplatsen av? - Hur utformar man en sĂ€ker cirkulationsplats? - Hur kan man garantera de oskyddade trafikanternas sĂ€kerhet? För att kunna skriva ett Ă€n mer givande och intressant arbete, genomfördes Ă€ven en fallstudie.

Arbetet Àr ett förslag till ett nytt konstmuseum i Uppsala. Förslaget delar upp det givna programmet för museet i en del med Uppsala Konstmuseums nuvarande samlingar och en utstÀllningshall för temporÀra utstÀllningar. De tvÄ utstÀllningshallarna ligger pÄ vardera sida av FyrisÄn och binds samman av en gÄngbro. I anslutning till bron och de tvÄ entréerna ligger café, shop, restaurang och bibliotek. Arbetet har inneburit studier av omkringliggande stadsrum, dess fÀrg och skala, av kommunikationen mellan museets olika delar och ljusföringen i utstÀllningsrummen..

Inledning: De senaste Ären har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprÀtta en speciell hÄllbarhetsredovisning som bestÄr av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest vÀlkÀnda företagen i Sverige har pÄbörjat nÄgon form av hÄllbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer Àr i idag GRI (Global Reporting Initiative).Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om hÄllbarhetsredovisningar upprÀttade av företag som Àr anslutna till GRI Àr av bÀttre kvalitet Àn andra hÄllbarhetsredovisningar som Àr upprÀttade av företag som inte Àr anslutna till GRI, samt hur vÀl riktlinjerna följs av de anslutna företagen.Metod: I den hÀr studien anvÀnds en kvantitativ metod för att fÄ en bred studie dÀr generella samband kan hittas. Den data som anvÀnds Àr sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar och hÄllbarhetsredovisningar.

RIB Àr ett verktyg som kan anvÀndas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av rÀddningstjÀnstinsatser. Meningen Àr att RIB ska kunna anvÀndas av personer som endast har en grundlÀggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgÄ en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i grÀnssnitt och struktur i RIB utan inblandning av RÀddningsverkets egna vÀrderingar och förutfattade meningar.Arbetet inleddes med teoriinhÀmtning varefter empiriska studier följde i form av genomgÄng av en marknadsanalys, intervjuer med anvÀndare samt observation av anvÀndare. Under arbetets gÄng utformades ocksÄ en utvÀrderingsmodell för anvÀndartest, denna lÄg till grund för ett utfört anvÀndbarhetstest.Arbetet har resulterat i en diskussion dör förÀndringar i RIB föreslÄs. Del föreslÄs förÀndringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och dÀrigenom göra det lÀttare för anvÀndaren att överblicka programmet. Dels föreslÄs förÀndringar i de olika delar som RIB bestÄr av som Àr tÀnkta att göra det enklare för anvÀndaren att överblicka all information i en akut situation..

Virtualisering av datorer rent generellt innebÀr att man delar upp hela eller delar av enmaskinkonfiguration i flera exekveringsmiljöer. Det Àr inte bara datorn i sig som kanvirtualiseras utan Àven delar av det, sÄsom minnen, lagring och nÀtverk. VirtualiseringanvÀnds ofta för att kunna nyttja systemets resurser mer effektivt. En hypervisorfungerar som ett lager mellan operativsystemet och den underliggande hÄrdvaran. Meden hypervisor har virtuella maskiner sitt egna operativsystems kÀrna.

Concept Development and Experimentation (CD & E) Àr en utvecklingsmetod som idag inryms inom FM. Idén Àr att den skall bidra med ett metodiskt arbetssÀtt för framtida utveckling av organisationen. Ambitionen Àr att tillÀmpa metoden inom olika delar av hela FM utvecklingsprocess. NÀr CD & E lanseras som det nya sÀttet att bedriva utvecklingsarbete infinner sig frÄgan: - Hur har vi historiskt utvecklat förmÄgor och i vilken mÄn tar CD & E hand om tidigare erfarenheter frÄn genomförda organisations- och metodförsök (OMF)? Finns det en spÀnning mellan CD & E och tidigare arbeten med OMF, eller stödjer de olika delar av utvecklingen? Denna uppsats beskriver hur OMF och CD & E kan komplettera varandra och bidra till FM förmÄgeutveckling..

Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har pÄ lÀsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav tvÄ med emotikoner och tvÄ utan emotikoner. Hypotesen Àr att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som lÀser e-postmeddelanden Àn vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehÄllande emotikoner genererade inte större affektiv respons Àn de utan emotikoner..

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

Att leva i ett drogmissbruk Àr en stor tragedi, bÄde för missbrukaren sjÀlv, samhÀllet och inte minst för dennes nÀra och kÀra. Siffror i vÄr rapport visar bland annat pÄ att en manlig heroinist kan kosta samhÀllet nÀstan 2 000 000 kronor om Äret. Ett avbrutet missbruk leder dÀrmed till stora vinster för alla parter. Polisen Àr en samhÀllsfunktion som ofta kommer i kontakt med denna grupp. Vi har i rapporten undersökt om och i sÄdana fall hur polisen kan pÄverka missbrukaren att börja sin resa ut ur missbruket.

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete i samarbete med Sportswear Of Sweden dÀr syftet var att utforma en vÀskkollektion bestÄende av tre delar: ett skidfodral, en bag och en skidryggsÀck. S.O.S Sportswear har idag inga vÀskor i sin kollektion och detta Àr en introduktion för dem pÄ en ny marknad samt att styrka deras profilering som ett seriöst klÀdmÀrke för skidÄkare. MÄlet har varit att skapa vÀskor som Àr sköna, praktiska och estetiskt tilltalande, men samtidigt vara vÀskor som har fler anvÀndningsomrÄden Àn bara alpinÄkning utan att kompromissa de nödvÀndiga funktioner som krÀvs vid resa till, frÄn samt i backen. Denna rapport innehÄller Àven produktionsbeskrivningar och mönster för skidryggsÀck och skidfodral som Àr anpassade för leverantörerna av dessa vÀskor..

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Syftet med arbetet var att intervjua nÄgra lÀrare som inte deltar i timplanedelegationens försöksprojekt och redogöra för deras Äsikter om hur de tror att det Àr att arbeta utan timplan. Ur syftet skapade vi fyra frÄgestÀllningar:1. Hur tror lÀrare att undervisningen pÄverkas nÀr utbildning utan timplan införs.2. Hur tror lÀrare att eleverna pÄverkas av arbete utan timplan?3.

SĂ€ttet som vi anvĂ€nder fotografier pĂ„ har utvecklats genom Ă„ren och sedan de första fotografierna uppstod har det hĂ€nt mycket. Det har inte bara blivit mycket lĂ€ttare att kopiera och massproducera motiv utan ocksĂ„ billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begrĂ€nsningar.Även möjligheten att publicera bilder har förĂ€ndrats. Privata fotografier gick inte att sprida pĂ„ samma sĂ€tt som det gĂ„r idag, utan gĂ„r nu att hitta utan nĂ„gon som helst anstrĂ€ngning pĂ„ nĂ€tet. Bloggar och bilddagböcker har skapats dĂ€r man lĂ€gger ut sina bilder utan att kanske tĂ€nka pĂ„ att hela vĂ€rlden faktiskt kan se och ta del av dem.