Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef pÄ rÀtt sÀtt ska komma ini sitt arbete, utföra bÀsta möjliga jobb och stanna hos organisationen sÄ lÀnge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlÀtta för intrÀdet i organisationen. De delar som bör ingÄ i enchefsintroduktion Àr att skapa en systemförstÄelse, bli insocialiserad i kulturen pÄ arbetsplatsen ochnÀtverksskapande. Syftet med min studie Àr att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie Àr fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anstÀllda dÀr jag harintervjuat 7 nyanstÀllda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en Reggio Emilia - inspirerad förskola arbetar med bild- och formskapande verksamhet. Vad miljöerna har för betydelse, pedagogens roll samt vilka material barn föredrar att arbeta med. Dessa Àr de olika delar jag bearbetar i arbetet. Som metod anvÀnde jag bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder som enkÀt och intervjuer. Jag uteförde intervjuer med barn och skickade ut enkÀter till pedagoger för att fÄ deras lika/olika syn pÄ verksamheten.

Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever pĂ„ fordonsprogrammet. Ämnet lĂ„g nĂ€ra till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrĂ€desvis elever pĂ„ fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever Ă€r pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sĂ„dant som rör de yrkesförberedande programmen pĂ„ gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett Ă€mne som de sjĂ€lva har svĂ„rt att förstĂ„ ?nyttan av?.

Syfte:Syftet med studien Àr dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, anvÀnds i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna anvÀndning kan ha pÄ en elevs, med sprÄkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt för studien har anvÀnts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv Àr relationellt, vilket innebÀr att svÄrigheter inte primÀrt ses som nÄgot som ligger hos individen utan Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsÀtt anvÀnts och delar och helhet tolkas i en pÄgÄende kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lÀrare och genomgÄng av aktuellt ÄtgÀrdsprogram.

Studien fokuseras pÄ skolor som Àr med i timplanedelegationens försöksverksamhet utan timplaner. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ramfaktorteorin. Begreppet ?ram? betyder att man mÄste se vad som Àr pedagogiskt möjligt i undervisningsprocessen inom vissa faktiska ramar. Syftet med studien Àr att belysa pedagogers uppfattningar i arbetet utan timplaner.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

Utbildningen TrÀdgÄrdsingenjör med designinriktning innefattar kurser som företagsekonomi och marknadsföring vilket kan uppmuntra studenter till att starta eget företag. Att bli egenföretagare kanske Àr rÀtt vÀg att gÄ men vi frÄgar oss om utbildningen ger tillrÀckligt med kompetens för att vÄga ta det steget. Följande kandidatuppsats ger en inblick i hur verkligheten ser ut för företagare inom trÀdgÄrdsdesign. Syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra specifika komponenter som behövs för att starta och driva ett företag inom trÀdgÄrdsdesign. Uppsatsen ska vidare försöka konstatera vilka av dessa komponenter som Àr viktigast.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojÀmnt över landets olika delar. FrÀmst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstÀder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istÀllet har en negativ befolkningsutveckling. Mer Àn hÀlften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, hÀr kallade krympande kommuner, prÀglas inte sÀllan bara av ett minskat invÄnarantal utan Àven av lÄga födelsetal och en Äldrande befolkning. Trenden och den ojÀmna fördelningen av Sveriges befolkning förvÀntas fortsÀtta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invÄnare Àven fortsÀttningsvis bosÀtta sig kring landets större stÀder.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillvÀxt och inflyttning till urbana omrÄden.

Detta examensarbete bestÄr av utvalda delar av en översÀttning av en hemsida tillhörande KambodjamÀklarna samt en analys av de delar av översÀttningen som varit problematiska i arbetet. I analysdelen presenterar jag först kÀlltexten i form av en kÀlltextanalys, sedan följer en djupanalys av hur jag har överfört juridiska termer som kanske har en annan eller nÄgot annorlunda betydelse pÄ kÀllsprÄket Àn vad den har pÄ mÄlsprÄket. MÄlet med översÀttningen var att kÀlltextens samtliga delar skulle anpassas till den nya svenska mottagargruppen. För att detta skulle uppnÄs krÀvdes det att jag anvÀnde mig av dels en mÄlsprÄksorienterad översÀttningsstrategi, dels en kÀllsprÄksorienterad översÀttningsstrategi. Resultatet av analysen visar att det för flertalet av de undersökta termerna krÀvs en förklaring för att klargöra att det föreligger en viss begreppsskillnad mellan kÀllsprÄkets och mÄlsprÄkets termer..

BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick pÄ lÀraren och lÀrarrollen. DÀrefter beskriver vi kompetens i allmÀnhet och lÀrarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lÀrarrollen innebÀr. Vi berör Àven centrala styrdokument samt andra sociala pÄverkansfaktorer pÄ yrket.SyfteDenna studie avser att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar som matematiklÀrare möter. Har elever, vÄrdnadshavare, matematiklÀrare och skolledare samma syn pÄ vad en god matematiklÀrare Àr?MetodArbetet Àr en kvantitativ studie och som redskap anvÀndes en enkÀtundersökning.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

Vi har pÄ uppdrag frÄn VÀgverket undersökt hur vÀl implementeringen av det nya intranÀtet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal pÄ lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mÄl Àr att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. IntranÀtet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att VÀgverket valde att vidareutveckla Infarten, frÄn regionala intranÀt till ett intranÀt för samtliga regioner, var att de upplevde svÄrigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda pÄ hur vÀl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna pÄ lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas anvÀndning av Infarten i sina dagliga arbeten och Àven deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade anvÀndning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi sÄg ett mönster som visade att respondenterna endast anvÀnde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.