Väsentlighet
-en studie i praktisk tillämpning
Syftet med uppsatsen är att titta närmare på hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill säga där alla siffror inte beror på modeller eller byråspecifika regler, utan där revisorn snarare använder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger på ett antal kvalitativa intervjuer där frågor gällande väsentlighetsbedömningen ställts om både teknikanvändning, praktiskt tillvägagångssätt, byråspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna är gjorda på byråer av varierande storlek i stockholmsområdet där alla respondenterna huvudsakligen arbetar med ägarledda aktiebolag. I våra samtalande intervjuer har vi ställt frågor rörande tillvägagångssätt, teknikanvändning i samband med fastställande av väsentlighetsnivå. De har fått tillfälle att dela med sig av sin syn på revision samt hur revisionsarbetet förändrats den senaste tiden. Allt detta för att få fram en bild inslaget av professionellt omdöme i väsentlighetsbedömningen. I analysen av materialet har vi kommit fram till att det skiljer sig ganska mycket åt i det praktiska arbetet med väsentlighet mellan olika revisorer. Vi har stött på allt från helt och hållet standardiserade bedömningar, till bedömningar där många kvalitativa faktorer noga övervägts. Det har framkommit olika åsikter om varför man arbetar på olika sätt. De stora kraven på dokumentation av gjorda val i arbetet har påpekats, framförallt efter att RS antagits som standard. Även där är synpunkterna på konsekvenserna av detta olika, det talas både om prispress och om kvalitet, samtidigt som vissa anser att det inte har speciellt stor påverkan på deras arbete, utan arbetar ungefär som innan nya Revisions Standards blev aktuella. Det för oss själva mest intressanta resultatet av uppsatsen är inblicken i att dator och teknikanvändningen är så pass utbredd i alla delar av revisionsarbetet.