Syfte: Att mÀta kontrastkÀnsligheten pÄ en multifokal kontaktlins, med tre olika additioner för att se om kontrastkÀnsligheten Àndras med olika additioner.Metod: 19 personer deltog i studien. En Biofinity multifokal CD (center distance) kontaktlins valdes till studien. Testet gjordes med tre olika additioner, en lÄg addition pÄ +1,00 D, en mellanaddition pÄ +1,50 D och en hög addition pÄ +2,00 D och Àven med en kontaktlins utan addition som ocksÄ var Biofinity. MÀtning av hög- och lÄgkontrastvisus 10 % gjordes med samtliga kontaktlinser.Resultat: MedelvÀrdet för högkontrastvisus var -0,15 logMAR för linsen utan addition, och nÄgot högre dvs. sÀmre visus med addition.

Abstract Syftet med vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor Àr att fÄ en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, men utan diagnos, fÄr i samband med svenskundervisningen. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med en svensklÀrare, tvÄ elever och en specialpedagog pÄ vardera skolan. Resultatet visar att de lÀrare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjÀlpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lÀrare, elev och specialpedagog varierar till stor del pÄ de tvÄ skolorna. En viktig slutsats Àr att lÀrare med lÄng erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i sin undervisning.

2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas mÄluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden Àr lÄng vid förÀndringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gÀllande dokumentationens utformande och innehÄll. Detta kan ha fÄtt en betydande roll gÀllande lÀrarnas uppfattningar av dokumentets syfte och anvÀndning, nÀmligen att fler elever ska nÄ de nationella mÄlen. Studien undersöker hur lÀrare i grundskolan uttrycker att de anvÀnder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete lÀraren Àgnar Ät denna dokumentation uppfattas bidra till ökad mÄluppfyllse. FrÄgan har belysts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, dÀr formuleringar och innehÄll av dokumentens framÄtsyftande delar har granskats.

Det saknas metoder att mÀta informationssÀkerhet inom företag och företagets tillgÄngar har förÀndrats frÄn ett fokus pÄ maskiner och rÄvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgÄngar och processer. Detta kapital kallas sÀkerhetskapital. Hur skulle företags informationssÀkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssÀkerhet och företagsvÀrdering hÀnga samman? Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen hur informationssÀkerhet Àr relaterat till intellektuellt kapital.

En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.

PÄ grund av nya EU-restriktioner mÄste biltillverkare sÀnka sina koldioxidutslÀpp för att kunna konkurrera pÄ marknaden. Denna rapport behandlar examensarbetet med att utveckla en vindavledare för Autokaross i Floby AB?s flakkÄpa monterad pÄ en Volkswagen Transporter. Syftet Àr att, pÄ grund av framtida EU restriktioner pÄ max 175 CO2/km för lÀtta transportfordon, sÀnka brÀnslekostnaderna och koldioxidutslÀppet genom att minska luftmotstÄndet. En litteraturstudie kring hur aerodynamik fungerar gjordes och dagens marknad undersöktes för att se vilka lösningar som finns idag. Genom att ta del av en kundundersökning som Autokaross i Floby AB gjort kunde kundkrav identifieras vilka utgjorde grunden för kravspecifikationen.

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

I dagens industrisamhÀlle anses projektarbete som den sjÀlvklara modellen för utvecklingsarbete. Första steget i projekt dÀr information spelar en vÀsentlig roll Àr vid kalkylering . Det Àr hÀr projektets framtid avgörs. HÀr gÀller det att vara tydlig med den information som sammanstÀlls samt lagra den för effektiv Ätkomst för projektmedlemmarna. Utan ett vÀl fungerande informationsflöde fÄr organisationen svÄrt att anpassa sig till förÀndringar samt problem som uppstÄr.

Uppsatsen bestÄr av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjÀltinnan i Harlequinromanen genomför dÄ hon i böckerna förÀndras frÄn att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick pÄ tidigare forskning kring populÀrkulturen i allmÀnhet och kÀrleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fÀlt och kapital. Analysen delar upp hjÀltinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman.

ForskningsfrÄgor: Vilken Àr den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken Àr den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka Àr skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjÀlp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahÄlla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien Àr gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. DÀrefter har författarna analyserat datamaterialet med hjÀlp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som anvÀnds för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön Àr begrÀnsad. I vissa fall blir den begrÀnsad utav ekonomiska skÀl och i andra fall utav andra aspekter.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Ett ökande antal operationer sker dagkirurgiskt vilket leder till att patienten fÄr ett kortare avbrott i arbete och socialt liv. Denna typ av vÄrd medför dock mindre tid för undervisning perioperativt, vilket blir en utmaning för vÄrdpersonalen. Information Àr centralt i omvÄrdnaden av patienten som genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Utan information har patienten en minskad förmÄga att ta en aktiv del i den perioperativa processen. Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av perioperativ information vid ett dagkirurgiskt ingrepp.

Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebÀr, hur begreppet anvÀnds i den senaste svenska lÀroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran dÄ begreppet förekommer i grundskolans lÀroplan utan vÀgledning för tolkningen av begreppet.Begreppsanalysen gjordes i tvÄ delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanstÀlla fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet anvÀnds för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det Àr en innehÄllsmÀssig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, dÀr fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att pÄverka beteende.Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran anvÀnds i lÀroplanen. Resultatet visar att det i lÀroplanen talas om tvÄ olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika vÀrden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet Àr det elevens förÀldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a.

Ett mycket debatterat Àmne Àr pensionsomrÄdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta omrÄde, trots detta uppkommer det nationella sÄ vÀl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag Àr att framstÀlla en rÀttvis diskonteringsrÀnta vid nuvÀrdesberÀkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, pÄ grund av kunskapsbrist i Àmnet, valt att hyra in denna expertis frÄn en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats Àr att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie Àr teori och regler utifrÄn IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrÄn beslutsteori varit i fokus.För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och tvÄ med redovisningsansvariga pÄ börsnoterade bolag. UtgÄngspunkten för ansatsen har tagits frÄn det abduktiva synsÀttet eftersom en vÀxelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har pÄvisat att konsulterna inte sÄg sig sjÀlva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.