MÄlet med detta arbete Àr att utveckla och utvÀrdera ett shadergrafsystem med stöd för ?era shadersprÄk. Fokus ligger pÄ implementationen av en prototyp och hur dess delar fungerar. Prototypen utvÀrderas med hjÀlp av ett par experiment för att se hur anvÀndbart systemet för datorspel. Experimenten visar att systemet kan anvÀndas istÀllet för traditionellt handskrivna shaders och pÄ sÄ vis avlasta programmerare och ge mer kontroll till gra?ker..

Efter att ha lÀst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, pÄ Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till Àmnet geografi. Den allmÀnna uppfattningen av litteraturen pÄ Turismprogrammet Àr att den Àr bristfÀllig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning Àr svÄr att hitta. FrÄgan Àr om det Àr ?dÄlig? litteratur pÄ turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

Studiens syfte var att se vilka personlighetsegenskaper som anses vara nödvÀndiga inom polisyrket samt om dessa sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Tidigare studier har utförts och pÄvisat samband mellan polislÀmplighet och personlighet. Det har pÄvisats en negativ samband mellan neuroticism och prestation inom polisyrket samt ett positivt samband mellan extraversion och prestation inom polisyrket.     För att belysa arbets- och personkrav för poliser intervjuades sex personer av bÄde manligt och kvinnligt kön. Urvalet bestod av poliser frÄn Södra Sverige. Intervjupersonerna fick besvara frÄgor utifrÄn en utformad intervjuguide som bestod av tre olika delar: vilka krav poliser stÀlls inför i sitt arbete, vilka egenskaper poliser har samt om dessa tvÄ delar sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Resultatet visade pÄ att intervjupersonerna tog upp Ätta olika nödvÀndiga egenskaper inom polisyrket: tolerans, Àrlighet, analysförmÄga, kommunikation, samvetsgrannhet, neuroticism, trevlighet, öppenhet och extraversion.     I diskussionen framgick det att tidigare studier och den utförda studiens resultat hade mycket gemensamt. De egenskaper som ansÄgs vara nödvÀndiga inom polisyrket enligt de sex intervjupersonerna hade relativt god överensstÀmmelse med tidigare forskning inom omrÄdet samt polisens aktuella kravprofiler som anvÀnds vid rekrytering..

Övergripande resultat i studien Ă€r att KS idag prĂ€glas av ett annat tĂ€nkande i och med BSC-konceptets införande. AnvĂ€ndandet av BSC konceptet har skett i sjukhusledningen, pĂ„ medicinkliniken samt intensivvĂ„rdsavdelningen. Processen att arbeta fram styrkorten har resulterat i att man har minskat stuprörstĂ€nkandet, skapat en ökad helhetsförstĂ„else och fĂ„tt ett mer lĂ„ngsiktigt tĂ€nkande. Vidare har effekten av att man tycker om att mĂ€ta och vĂ€rdera uppstĂ„tt. Processen har Ă€ven skapat ett ökat nĂ€tverk för KS bĂ„de i och utanför Sverige, detta kan förhoppningsvis i slutĂ€ndan visa sig i form av en ökad samhĂ€llsnytta.

Den föreliggande studien syftade till att utvÀrdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen pÄ Karlstads universitet, med fokus pÄ hÀlsorelaterad livskvalitet. Dessutom Àmnade studien undersöka effekter pÄ optimism och symptombild. Upprepad mÀtning anvÀndes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod pÄ vÀntelista i genomsnitt 8,6 veckor.Resultatet av studien antyder en förbÀttring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hÀlsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av Ängestsymptom. Efter nÀrmare 11 terapisessioner förbÀttrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmÀn hÀlsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gÀllande optimism (p = 0,027). Dessutom förbÀttrades klienterna betrÀffande flera omrÄden inom psykisk hÀlsa samt uppvisade en minskning av Ängestsymptom.

Tal och röst styrs av komplicerade processer, dÀr vitt skilda funktioner anvÀnds i dess produktion och perception. Hur tal och röst uppfattas skiljer sig pÄ flera sÀtt frÄn den objektiva mÀtbara akustiska talsignalen. Grundtonens, F0?s, styrka och det man kallar talarformanten Àr tvÄ parametrar som pÄverkar hur rösten lÄter. Studien hade som syfte att undersöka om grundtonens styrka och med eller utan talarformant pÄverkar vilka stimuli otrÀnade röstbedömare tycker bÀst om.

Utvecklingen inom ambulanssjukvÄrden de senaste decennierna har varit omfattande och stÄr idag för bÄde avancerad sjukvÄrd utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vÄrdkedjor startas vilket innebÀr att mer vÄrd utförs pÄ plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas pÄ akutmottagningen. Denna utveckling stÀller ökade krav pÄ fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det Àr ofta snabba och svÄra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svÄra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀndringar i tid med och utan prehospital omvÄrdnad för patienter med bröstsmÀrtor i ett treÄrsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data frÄn januari under 2009-2011 samlades in i form av Àrenderapporter frÄn SOS-alarm, som sedan jÀmfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.

Linköpings universitet bedriver idag forskningsprojektet industriellt bostadsbyggande och dess inverkan pÄ försörjningskedjan. MÄlet med projektet Àr att skapa en bÀttre förstÄelse för byggbranschens utveckling mot en mer industrialiserad utformning. Som en del av projektet har detta examensarbete utförts hos Inwall i Katrineholm. Inwall Àr ett företag som utför badrumsrenoveringar, dock med en mer industrialiserad metod Àn den traditionella. Företaget paketerar fÀrdiga ?badrumssatser? centralt, som sedan levereras till olika renoveringsobjekt.

Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

SpÄrtaxi Àr en av flera benÀmningar pÄ automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik dÀr upp till fyra personer delar vagn pÄ en högbana. Det miljövÀnliga systemet bygger pÄ individuell transport utan stopp, och gÄr i tÀtort med en hastighet av 35 km/h.Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spÄrtaxisystem. MÄnga av undersökningarna Àr subjektiva, och dÀrför ansÄg vi inför vÄr uppsats att det behövs en objektiv syn pÄ systemet för att en ge lÀsaren en helhetsbild. En del av vÄr uppsats bestÄr dÀrför i en bakgrund som sammanstÀller viktiga fakta, sÄvÀl positiva som negativa, om systemet.

SpÄrtaxi Àr en av flera benÀmningar pÄ automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik dÀr upp till fyra personer delar vagn pÄ en högbana. Det miljövÀnliga systemet bygger pÄ individuell transport utan stopp, och gÄr i tÀtort med en hastighet av 35 km/h.Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spÄrtaxisystem. MÄnga av undersökningarna Àr subjektiva, och dÀrför ansÄg vi inför vÄr uppsats att det behövs en objektiv syn pÄ systemet för att en ge lÀsaren en helhetsbild. En del av vÄr uppsats bestÄr dÀrför i en bakgrund som sammanstÀller viktiga fakta, sÄvÀl positiva som negativa, om systemet.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀroböcker i svenska för A-kursen pÄ gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn lÀroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framstÀllningarna fÄr för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framstÀlls, vilken kunskapssyn lÀroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framstÀllningarna fÄr för elevens lÀrande. Resultat: VÄr undersökning visar att lÀroböckernas framstÀllningar av ordklasser Àr faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn.

MÄnga butiker lÀgger idag ner bÄde tid och pengar pÄ att erbjuda marknaden ett sÄ konkurrenskraftigt sortiment som möjligt. Sortimentet skall vara bÄde lönsamt och produktivt för att företagets framtid skall vara sÀkrad.I den hÀr uppsatsen skall vi beskriva en butiks lönsamhet och produktivitet utifrÄn befintligt sortiment. En fallstudie pÄ en fackhandelsbutik i Lidköping ligger till grund för undersökningen. Dess sortiment riktar sig till djurÀgare och erbjuder bÄde ett bas- samt ett profilsortiment.Vi anvÀnde butikens Ärsredovisning för 2006 och utmÀtningar av sortimentets sÀljyta gjordes för att skapa en grund till vÄra berÀkningar. Sortimentet i butiken var uppdelat i 15 varugrupper, men dÄ det saknades datoriserat kassasystem fanns det inte möjlighet att specificera vilka mÀrken som var mest lönsamma.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

Den hÀr studien analyserar de olika genusaspekterna av lÀrare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lÀrarens sÀtt att undervisa. Studien visar hur ofta och pÄ vilket sÀtt lÀraren ger uppmÀrksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och pÄ vilket sÀtt pojkar eller flickor ger uppmÀrksamhet till lÀraren under lektionen. Studien kategoriserar ocksÄ lÀrarens olika sÀtt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en Ärskurs fyra med hjÀlp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lÀrarens riktningsgivare.