Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebÀr, hur begreppet anvÀnds i den senaste svenska lÀroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran dÄ begreppet förekommer i grundskolans lÀroplan utan vÀgledning för tolkningen av begreppet.Begreppsanalysen gjordes i tvÄ delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanstÀlla fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet anvÀnds för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det Àr en innehÄllsmÀssig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, dÀr fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att pÄverka beteende.Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran anvÀnds i lÀroplanen. Resultatet visar att det i lÀroplanen talas om tvÄ olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika vÀrden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet Àr det elevens förÀldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a.

Ett mycket debatterat Àmne Àr pensionsomrÄdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta omrÄde, trots detta uppkommer det nationella sÄ vÀl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag Àr att framstÀlla en rÀttvis diskonteringsrÀnta vid nuvÀrdesberÀkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, pÄ grund av kunskapsbrist i Àmnet, valt att hyra in denna expertis frÄn en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats Àr att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie Àr teori och regler utifrÄn IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrÄn beslutsteori varit i fokus.För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och tvÄ med redovisningsansvariga pÄ börsnoterade bolag. UtgÄngspunkten för ansatsen har tagits frÄn det abduktiva synsÀttet eftersom en vÀxelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har pÄvisat att konsulterna inte sÄg sig sjÀlva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

Bakgrund: Att fÄ diagnosen bröstcancer sÀtter hela tillvaron pÄ spel, sÀrskilt för ungakvinnor i fertil Älder, dÄ de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som Àrviktigt i omvÄrdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvÀnts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: OmvÄrdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte frÄn andra patientgrupper.

Den tekniska utvecklingen har medfört bÄde fördelar och nackdelar för upphovsmÀnnen. UpphovsmÀnnen har blivit sÄrbara eftersom deras material enkelt kan kopieras och spridas vidare utan deras tillÄtelse. Fildelning i sig Àr inte olagligt. Men det Àr olagligt att dela med sig en digital fil utan upphovsmannens eller rÀttsinnehavarens tillstÄnd. I Sverige anses olaglig fildelning vara ett stort problem som förstör för samhÀllet dÄ det finns ett behov att stimulera skapande verksamheter.

Kanban Àr en agil metod som hÀrstammar frÄn den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar pÄ att fÄ ett flöde med sÄ kort ledtid som möjligt. Det ska vara lÀtt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan nÄgot nytt arbete pÄbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lÀtt att anvÀnda.Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ om Kanban-metoden verkligen Àr en bra metod att anvÀnda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information.

Denna studie beskriver effekterna betrÀffande överlevnad och tillvÀxt hos gran (Picea abeis L. Karst) vid tillsats av superabsorbent Luquasorb 1280R i samband med plantering under olika betingelser. Plantor i form av tÀckrot och barrot studerades. Tillsats av superabsorbent visade sig ha en positiv inverkan pÄ de studerade parametrarna i jÀmförelse med referensmaterial utan tillsats av superabsorbent. Detta visade sig sÀrskilt vid extremförsök under tak utan tillgÄng till vattentillförsel under försöksperioden, förutom vattentillsats i samband med plantering..

Bakgrund: Beröring Àr nödvÀndig för hÀlsan och vÀlmÄende. Beröringssinnet Àr det sinne som utvecklas först och som lÀmnar kroppen sist i livet. Mjuk massage Àr en etablerad metod inom delar av sjukvÄrden sedan början av 1990-talet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser och effekter av mjuk massage. Metod: Studien Àr en litteraturöversikt baserad pÄ fem kvalitativa och elva kvantitativa artiklar.

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser pÄ rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förÀndringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser Àven mer sentida skolreformer dÀr övergÄngen frÄn ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergÄngen till den mÄl- och resultatstyrda skolan stÄr i fokus. I bakgrunden jÀmförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jÀmförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats pÄ en mÀngd omrÄden, sÀrskilt vad gÀller elevs rÀtt till att nÄ kunskapsmÄlen. Som analysverktyg i studien anvÀnds Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhÄller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar pÄ den interna organisationen i större utstrÀckning Àn tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 1 % av alla tonÄrsflickor och unga kvinnor i Sverige av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Begreppet kroppsuppfattning syftar till hur en person upplever sin kropp och innehÄller tre delar: perceptuella aspekter, subjektiva aspekter samt affektiva upplevelser. Vid bÄde anorexia nervosa och bulimia nervosa Àr kroppsuppfattningen pÄverkad i samtliga avseenden. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med anorexia nervosa och bulimia nervosa uppfattar sin kropp. Material och Metod: En narrativ litteraturstudie dÀr sju sjÀlvbiografier skrivna av personer med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa analyserades utifrÄn tematisk innehÄllsanalys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur trummisar fÄr jobb idag och om nÀtverk pÄverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestÄende av djupintervjuer med fem lÀmpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak fÄr jobb genom kontakter och personliga nÀtverk och att de förlitar sig till stor del pÄ kontakter och nÀtverk för framtida jobb. Rykte har ocksÄ visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar Àven att det inte rÀcker med att endast vara en bra trummis för att bli anstÀlld, utan att man Àven mÄste ha tillrÀckliga sociala fÀrdigheter, dÄ jobbet sÀllan gÄr ut pÄ att bara spela trummor utan Àven inkluderar sociala företeelser.

Den 1 juli 2007 infördes en ny lag till byggbranschen som innebÀr att handel av byggtjÀnster numera ska behandlas med omvÀnd skattskyldighet. DÀrav ska inte lÀngre sÀljare av byggtjÀnster redovisa moms pÄ sina utgÄende fakturor utan sÀljaren ska redovisa bÄde in- och utgÄende moms. Orsaken bakom laginförandet Àr den mÀngd momsfusk som uppmÀrksammats dÀr sÀljare av byggtjÀnster fÄtt inbetalt moms för sina tjÀnster men inte redovisat den vidare till Skatteverket utan behÄllt den i egen ficka. VÄr uppsats har beskrivit de olika positiva respektive negativa följder laginförandet har medfört..

Vi har tidigare skrivit en rapport över CCTV-systemet som Karlshamns hamn anvÀnder sig av. Problemen som den rapporten hade sitt fokus pÄ löstes men det Äterstod fortfarande flertalet problem som rapporten ej tog upp. Denna rapport Àr dÀrför ett efterföljande frÄn det föregÄende arbetet om hamnens kameraövervakning och belyser istÀllet för ett enda stort problem ett flertal mindre. Karlshamns Hamn AB ville att vi skulle behÄlla vÄr frÄgestÀllning och arbeta vidare med denna i fler aspekter Àn föregÄende arbete. FrÄgestÀllningen som anvÀnds i arbetet Àr: Vad behöver göras för att fÄ bÀsta kvalité pÄ hamnens kameror 24/7? Vilket alltsÄ innebÀr att vÄr uppgift med rapporten Àr att arbeta för att CCTV-systemet som finns i Karlshamns hamn skall hÄlla sÄ bra standard som möjligt, dagtid som nattetid.

LÄngvarig smÀrta Àr vanligt förekommande. NÀr tillstÄndet hÄllit i sig en lÀngre period resulterar det i en negativ inverkan pÄ mÀnniskan. Individen med lÄngvarig smÀrta pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt sÄ som fysiskt, pysiskt, emotionellt, mentalt och socialt. För att kunna hantera smÀrtan anvÀnds copingstrategier av olika slag. De kan bÄde ha en positiv eller en negativ pÄverkan pÄ mÀnniskan.

En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.