Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap. Jag har anvÀnt mig av enkÀter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsÀmnet har förÀndrats under 1900-talet, frÄn att ha varit ett Àmne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora vÀrldsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsÀmnet Àr lika viktigt som andra skolÀmnen.

Konkurrensen mellan hotellen har ökat pÄ grund av förÀndringar i samhÀllet, Àven kundernas behov och önskemÄl har förÀndrats. I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att hotell inte enbart kan konkurrera med bra service och pris. Det krÀvs nÄgot extra, nÄgot utöver det vanliga för att locka kunder och öka konkurrensfördelarna. Hotellen mÄste hitta nya sÀtt att differentiera sig pÄ och det har blivit allt viktigare med ett starkt varumÀrke som kan ge ett mervÀrde till kunderna. Det har blivit vanligt att hotell anvÀnder sig av storytelling och tema för att bygga upp sitt koncept och varumÀrke.

Innan upprÀttande av byggnader och anlÀggningar genomförs ett arbete dÀr handlingar i form av ritningar, beskrivningar och förteckningar tas fram. Arbetet kallas projektering och Àr en omfattande samt komplex process i tre delar; utredningsskede, programskede och projekteringsskede. Varje skede resulterar i att en eller fler typer av handlingar utarbetas genom konsulternas försorg. Projekt Àr unika och krÀver dÀrmed sin specifika projektering, ett arbete som ska samordnas och styras vilket oftast inte sker helt problemfritt. Feluppkomst Àr ett Äterkommande problem, förmodligen eftersom vi Àr mÀnskliga och fel blir dÀrför oundvikligt.

Djurskyddsmyndighetens regler för hÀsthÄllning har skapat oenighet bland hÀsthÄllare. Vissa anser att regler behövs eftersom det finns mÀnniskor som behandlar sina hÀstar illa. Andra menar att reglerna skapar problem för ridskolor..

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Arbetet utgÄr frÄn mitt eget komponerande och syftar till att undersöka hur man som kompositör och textförfattare uppnÄr följsamhet mellan text och melodi, d.v.s. hur man anpassar text och melodi till varandra sÄ att de kÀnns som en naturlig enhet. Ett andra syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om det har nÄgon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvÀnt. Undersökningsmaterialet omfattar tre delar: ett lÄtmaterial pÄ sex lÄtar (tre dÀr melodin komponerats först och tre dÀr texten skrivits först), en dagbok och till sist en enkÀt med efterföljande gruppdiskussion (deltagare var sex sÄngare och sex kompositörer). Jag kom fram till fem typer av överensstÀmmelse som utan inbördes rangordning ger följsamhet mellan text och melodi: a) mellan sprÄkets rytm och melodins rytm: b) mellan sprÄkmelodi och musikalisk melodi: c) mellan sprÄkliga och melodiska betoningar: d) mellan sprÄklig och melodisk klang: e) mellan kÀnsla eller stÀmning i sprÄket och melodin.

Inledning: Helhetssynen pÄ rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av mÄnga olika aspekter som pÄverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) Àr det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hÀnsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation Àr teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhÀllelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgÄngspunkt i en helhetssyn pÄ rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten pÄverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frÄgestÀllningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn pÄ rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevÀrt förbÀttrad, detta utvÀrderas med olika sjÀlvskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

SmÄ aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har dÄ sjÀlva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan fÄ stora negativa konsekvenser för smÄ bolag och det Àr dÀrför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara vÀrdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gÀllande vilka risker bolaget stÄr inför. Att ett bolag anses legitimt Àr viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgÄngsrikt. Ett sÀtt att uppnÄ legitimitet mot kreditgivare Àr genom att skicka signaler till dem.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra journalisters intervjuteknik med avseende pÄ om de utför intervjuer avsedda för press, radio eller tv. Inom journalistiken Àr intervjun Àr den mest anvÀnda metoden för att skaffa information. I teoriavsnittet gÄr jag igenom vad som utmÀrker intervjun som journalistisk arbetsmetod och redogör för vad som menas med god intervjuteknik. Jag beskriver ocksÄ vad som skiljer press-, radio- och tv-intervjuer Ät. Med teorin som grund har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsansats och gjort intervjuer med sex yrkesverksamma journalister inom press, radio och tv om deras syn pÄ sin intervjuteknik.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Ett aktuellt Àmne inom landskapsarkitekturen Àr den potentiella konflikten mellan förtÀtning och grönomrÄden i stÀder. Ett sÀtt att kompensera förlusten av kvantitativa grönomrÄden pÄ grund av förtÀtningsprojekt Àr att omvandla delar av ÄterstÄende grönomrÄden till mer högkvalitativa parker med plats för mÄnga anvÀndningsomrÄden samt öka tillgÀngligheten till dessa parker. Detta examensarbete behandlar ett sÄdant fall dÀr vi undersöker platsen för och föreslÄr en gestaltning för en stadspark i Farsta, en 1960-talsförort 10 km söder om centrala Stockholm. Farsta Àr utsedd i Stockholms översiktsplan till en av ytterstadens nio tyngdpunkter. Dessa ska balansera innerstadens dominans och kommer dÀrför att genomgÄ en omfattande förtÀtningar och bli mer urban.

Denna studie handlar om lÀrares attityder till informations- och kommunikationsteknik (IKT). Syftet med studien Àr att ta reda pÄ lÀrares attityder till IKT samt hur de arbetar med IKT i undervisningen och i vilket syfte. För att ta reda pÄ detta stÀllde vi oss dessa frÄgestÀllningar:- Vilken Àr lÀrares attityder till IKT?- Vilka huvudsakliga faktorer pÄverkar lÀrares attityder till IKT?- Hur arbetar respondenterna med IKT i undervisningen och i vilket syfte?Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer med fyra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. Bearbetningen av insamlad data gjordes utifrÄn en sammanfattningsmetod som syftar till att koncentrera vissa delar av texten.

Med klimat avses statistiska vÀderförhÄllanden sÄsom temperatur, nederbörd, vind, et cetera.  Dessa statistiska förhÄllanden skiljer sig mycket pÄ olika platser pÄ jorden. I detta arbete har klimatet för en viss breddgrad runt hela jorden studerats och hur klimatet beror av geografiska förhÄllanden sÄsom berg och hav. Breddgraden Àr vald till 59±2 grader nord. PÄ denna breddgrad förekommer bÄde stora kontinenter och vÀrldshav med stora skillnader i till exempel topografi och avstÄnd till hav/sjöar.För att kunna studera detta har data över mÄnadsmedeltemperaturen och mÄnadsmedelnederbörden samlats in frÄn en klimatdatabas (www.worldclimate.com).