Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.

Studiens syfte Àr att studera hur USA skildras genom bilder i svenska lÀroböcker i Àmnet samhÀllskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god lÀsbarhet. Vi avgrÀnsar oss till att studera lÀroböcker, följaktligen innefattas inte andra lÀromedel av studien. Vidare Àr det inte texter i allmÀnhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA.Kritisk granskning och reflektion Àr viktiga fÀrdigheter som eleverna mÄste trÀnas i för att kunna skapa en sÄ tydlig uppfattning av sin omvÀrld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahÄlla pedagogiska lÀroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism pÄverkar hur eleverna uppfattar sin omvÀrld.Problematiken ligger i att bilderna i lÀroböckerna upptar allt större plats pÄ textutrymmets bekostnad. Det Àr dÀrför av intresse att studera hur olika lÀnder och fenomen skildras bildmÀssigt i lÀroböckerna.

Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens. De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden. I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering. Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.

SmÄföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och vÀlfÀrd. De utgör en viktig del i nÀringslivets mÄngfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsÀttningen i samhÀllet. SmÄföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, dÄ de bÄde ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets lÄngsiktiga planering. Detta kan inverka negativt pÄ den fortsatta samhÀllsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar pÄ denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfÀlt inom ledarskapsforskning som lyfter fram det vÀxande antal organisationer dÀr ledarskapet delas mellan tvÄ eller flera personer.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rÀttviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya vÀrldsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att vÀrldens medborgare ? mÀngden ? lever under en ny global sjÀlvstÀndig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suverÀnitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade vÀrld och deras suverÀnitet har sÄledes övergÄtt till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rÀttviserörelsen, dÀr begrepp som imperiet och mÀngden förekommer.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver definitioner om döva mÀnniskor och dess kultur. Döva patienter tenderar att bli sÀrbehandlade jÀmfört med hörande mÀnniskor. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelsen av kommunikationsprocessen mellan döva patienter och vÄrdpersonal. Metod: Arbetet presenteras i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar teman som belyser vÄrdpersonalens tidsbrist och nÀrvaro.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att anvÀnda motiverande samtal inom vÄrden. Motiverande samtal anvÀndes till en början inom beroendevÄrden men anvÀnds idag för att motivera alla typer av livsstilsförÀndringar. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med Ätta deltagare som arbetade pÄ ett sjukhus i Mellansverige.Samtliga deltagare hade gÄtt en kurs i Motiverande samtal och anvÀnde det i sitt dagliga arbete. Resultatet redovisades utifrÄn studiens syfte och visade att deltagarna upplevde att motiverande samtal ger dem en trygghet att luta sig tillbaka pÄ, dÄ de fÄr en tydlig ram pÄ hur samtalet skall utformas. Deltagarna upplevde att det var svÄrt att ta till sig och anvÀnda motiverande samtal i början.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Under hösten 2008 gjordes ett examensarbete om utvecklingen av luftrenare pĂ„ ett företag vidnamn AD Air Design AB (AD) belĂ€get i Åkersberga utanför Stockholm. Examensarbetetdelades i tvĂ„ delar dĂ€r den första delen behandlade dokumentation av en existerande modell.Bakgrunden för det var en licensförsĂ€ljning frĂ„n AD till Humanscale i USA för nyttjandet avDEP (Disposable Electrostatical Precipitators) luftreningsteknik, men Humanscalemisslyckades i sin produktutveckling med tekniken. AD tog dĂ€rför fram en fungerande modellĂ„t dem men ritningsunderlag saknades. Syftet med att ta fram ritningsunderlaget var förprojektgruppen att fördjupa kunskapen om hur luftreningen fungerade för AD:s maskinerinför examensarbetets del 2.AD:s företagsidĂ© Ă€r utveckling av luftrenare med en speciell elektrofilterteknik kallad DEP.Tekniken bygger pĂ„ det revolutionerade sĂ€ttet att tillverka en filterkassett av papper till ettelektrofilter dĂ€r partiklar fĂ„ngas i filtret nĂ€r de laddas med hjĂ€lp av en coronaström frĂ„n enborste. Den existerande modellen innehöll denna teknik och dess delar mĂ„ttades upp.

Syftet med mitt arbete Àr att arrangera om tvÄ operaarior till metal och spela in bÄde originalversioner och metalversioner för att sedan kunna jÀmföra dem med varandra. FrÄgestÀllningarna jag utgick ifrÄn var: " Hur ska jag kunna skriva om tvÄ operaarior till trovÀrdiga metallÄtar, utan att bruka allt för mycket vÄld pÄ originalen?", "vilka skillnader gör jag i min sÄngteknik och interpretation, om jag ens gör nÄgra, i de klassiska versionerna jÀmfört med metalversionerna?", "vad Àr det för skillnader och likheter mellan de klassiska förlagorna och metalversionerna?" och "vilka val gör jag i arrangeringen och varför?".Ariorna som jag har valt att arrangera om Àr Dido's Lament ur operan Dido and Aeneas av Henry Purcell och Svegliatevi nel core ur operan Giulio Cesare in Egitto av Georg Friedrich HÀndel. Den konstnÀrliga delen av mitt arbete har bestÄtt av fyra delar; en inspelning av de klassiska versionerna av ariorna, sjÀlva omarrangeringsprocessen frÄn klassiskt till metal, inspelningen av metalversionerna och jÀmförelsen mellan de klassiska versionerna och metalversionerna. Projektet visade att det sÀllan blir som man har tÀnkt sig och jag reflekterar Àven kring hur det kom sig att de förvÀntade skillnaderna i min sÄngteknik frÄn klassiskt till metal aldrig riktigt uppstod, men att interpretationen var annorlunda i de olika versionerna.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rÀttviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya vÀrldsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att vÀrldens medborgare ? mÀngden ? lever under en ny global sjÀlvstÀndig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suverÀnitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade vÀrld och deras suverÀnitet har sÄledes övergÄtt till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rÀttviserörelsen, dÀr begrepp som imperiet och mÀngden förekommer.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Problem: PÄ Tetra Pak Processing Components Àr man intresserade av att ta reda pÄ om det Àr ekonomiskt hÄllbart att utföra tillstÄndsövervakning pÄ deras homogenisator, med mÄlet att göra den mer tillförlitlig och underlÀtta underhÄll. För att ta reda pÄ detta behövs först begreppet tillstÄndsövervakning redas ut. För- och nackdelar, ekonomiska konsekvenser, förÀndringar i underhÄllsarbetet, tekniska möjligheter, vad gör övriga industrin? mm Àr saker som bör utredas för att förstÄ helheten i problemet. Det saknas idag en bra överblick över vad resten av Tetra Pak gör inom tillstÄndsövervakning dÀrför bör detta undersökas för att ta reda pÄ vilka möjligheter till samordning som finns.

Syfte: Denna undersökning utreder om polariserande Suncovers skulle kunna pÄverka djupseendet.Metod: MÀtningarna genomfördes pÄ tre meters avstÄnd med en modifierad variant av Frisby Davis Distance Stereotest och med jÀmförande mÀtningar mellan bruna Suncovers frÄn Polaroid, grÄa Suncovers frÄn Polaroid och utan solskydd. Undersökningarna gjordes pÄ 36 frivilliga försökspersoner som alla hade samsyn och inte mer visusskillnad mellan ögonen Àn 0,1 med en synskÀrpa över 0,9 Snellen-visus.Resultat: Utan solglasögon var medelvÀrdet pÄ stereoseendet för försökspersonerna 16,0ŽŽ ± 10,7ŽŽ. Med polariserande Suncovers blev det en försÀmring, denna försÀmring var 2,8ŽŽ med grÄa Suncovers (p = 0,08) och 5,4ŽŽ med bruna Suncovers (p = 0,02).Slutsats: Med de bruna Suncovers fanns en signifikant försÀmring i jÀmförelse med utan Suncovers Àven om skillnaden var liten. Att det Àr en större pÄverkan med bruna Suncovers Àn med grÄa kan möjligtvis bero pÄ att de bruna till skillnad mot de grÄa absorberar vÄglÀngderna ojÀmnt över det synliga spektrumet..

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.