Sökresultat:
462 Uppsatser om Smćfolk - Sida 23 av 31
Hur ska den enskilde polisen förebygga fördomar gentemot invandrare?
I vÄrt arbete har vi riktat in oss pÄ den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stÄ för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krÀvs att föra fram sina Äsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi mÀnniskor kategoriserar och anvÀnder oss av stereotyper. Varför Àr dÄ förmÄgan att kategorisera sÄ vÀsentligt för vÄra kognitiva funktioner? Man kan förestÀlla sig en vÀrld dÀr vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori.
Om och hur anvÀnds de klassiska folk- och konstsagorna i dagens förskola och lÄgstadium? : en jÀmförande undersökning om hur anvÀndandet av klassiska sagor förÀndrats genom Ären och vilken funktion de fyller idag
Min studie har varit fokuserad pÄ de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka om pedagoger idag anvÀnder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i sÄ fall anvÀndandet.Metoden jag valt att anvÀnda mig av Àr strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÄgstadielÀrare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna dÄ jag inte ville att det skulle bli en orÀttvis bedömning vid utskriften ? detta för att tvÄ av intervjuerna gjordes pÄ telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det gÄr att anvÀnda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjÀnat ut sitt syfte.UtifrÄn mitt syfte har jag tagit fram tre frÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet med studien:1.
?Om morsan fyller Är fÄr man fira henne senare? : om hur fotbollsintresserade mÀn konstruerar identitet genom sitt supporterskap
Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade mÀn konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgÄngspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som brÄkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och anvÀnder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstÄ och förklara vÄra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till tvÄ olika allsvenska fotbollslag.VÄr studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utlÀsas olika sÀtt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det Àr för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet Àr en naturlig del av deras identitet. Det visar Àven att nÀrvaron och engagemang pÄ fotbollsmatcher Àr den mest centrala delen i supporterskapet som identitet.
Hur ska individen stimuleras för att vilja stanna kvar i ett lÄngtidsprojekt?
Idag ser man trender som tyder pÄ att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hÄrt eftersom kunskap plötsligt försvinner frÄn företaget, om de inte har lyckats tagit vara pÄ den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom nÄgra kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frÄgeformulÀr som skickades till tvÄ stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.
Internet och socialt stöd : om kvinnors erfarenheter av diskussionsforum om graviditet pÄ nÀtet
Upplever kvinnor att de fÄr socialt stöd pÄ diskussionsforum pÄ nÀtet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell vÀrld? Min utgÄngspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom omrÄdet socialt stöd och hÀlsa pÄ Internet. Merparten av forskningen inom omrÄdet har skett i frÀmst USA men Àven Storbritannien. En tidigare svensk utvÀrdering av förÀldrastöd pÄ Internet av FolkhÀlsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkÀt och intervjuer.
Kvalitetsutveckling i högre utbildning: En studie av nÄgra svenska lÀrosÀtens kvalitetsarbete
Den högre utbildningen i Sverige Àr viktigt för sÄvÀl individen och samhÀllet. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förstÄelse för samhÀllet medan samhÀllet vinner pÄ att utbildat folk skapar vÀrde för hela samhÀllet. Det blir ocksÄ viktigare för enskilda lÀrosÀten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen dÄ kraven frÄn skattebetalare och de minskade Ärskullarna innebÀr en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder pÄ hur viktigt det Àr för det enskilda lÀrosÀtet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare lÄg detta ansvar till största delen pÄ högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret pÄ lÀrosÀtena sjÀlva.
BerÀkningsmodell för smÄhus : En statistiskt uppbyggd modell för berÀkning av kostnads- och energieffektiva ÄtgÀrder för smÄhus
Eftersom miljöarbetet Àr i fokus och miljömÄlen, om att minska den totalaenergianvÀndningen i bostÀder med 20 procent till Är 2020 och med 50 procent till Är2050, behövs förenklade verktyg för framtagande av energibesparande ÄtgÀrder försmÄhus (Boverket, 2007a). Verktygen bör vara anvÀndarvÀnliga sÄvÀl för ?folk ibranschen? som fö smÄusÀare.Problemet med de flesta av dagensenergiberÀkningsmodeller och programvaror Àr att det krÀvs specialiserade kunskaperinom omrÄdet byggfysik samt mycket byggnadsteknisk information om det aktuellahuset. Som smÄhusÀgare med mindre byggnadsteknisk kunskap Àr det ofta dyrt och kanta lÄng tid att fÄ kostnadseffektiva förslag pÄ energibesparingsÄtgÀrder för sitt smÄhus.För att förenkla framtagandet av energibesparingsÄtgÀrder för smÄhus behövs ettlÀtthanterligt verktyg!En förenklad berÀkningsmodell som bygger pÄ statistiska vÀrden har tagits fram.BerÀkningsmodellen Àr tÀnkt att tillÀmpas i en programvara som syftar till att underlÀttaarbetet vid framtagande av kostnads- och energieffektiva ÄtgÀrder för smÄhus.BerÀkningsmodellen Àr uppbyggd i tre steg. I modellens första steg berÀknas, utifrÄnstatistiska vÀrden och beroende av anvÀndarens indata, smÄhusets energianvÀndning.Andra steget Àr ett berÀkningssteg som endast Àr aktivt dÄ brukaren har tillgÄng till enenergideklaration.
Stagnerande stÀder -vad kan vi göra?
Sammanfattning: Ăver hĂ€lften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under Ă„ren 1999-2009, det Ă€r frĂ€mst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hĂ€lften av stĂ€derna med mer Ă€n -3 % under Ă„ren 1990-2005. De gamla industristĂ€derna i USA har under lĂ„ng tid haft stora problem med förortsurbanisering. DĂ€rför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför stĂ€der i dess lĂ€nder stagnerar, hur de ser pĂ„ stagnationen och vad de gör Ă„t den. I USA började stĂ€der som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.
Identitet av bosnier 1992-1995 : "konst under belÀgring"
I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.
Viral Marketing : en analys av dold marknadsföring pÄ YouTube
Vi vill uppmÀrksamma en ny sorts marknadsföring som blivit möjlig tack vare YouTube och Internet. PÄ YouTube har företagen en ny arena att marknadsföra sig pÄ och vissa företag anvÀnder sig av YouTube för att lansera dolda marknadsföringskampanjer. De flesta videor pÄ YouTube Àr hemmagjorda av ungdomar, filmade med handkamera eller mobilkamera och estetiken anpassas efter det amatörmÀssiga. Genom att efterlikna dessa videor försöker företagen dölja sitt verkliga syfte, vilket Àr att marknadsföra en produkt. Eftersom marknadsföring pÄ YouTube Àr ett nytt fenomen tycker vi att det Àr viktigt att belysa detta sÄ att InternetanvÀndare blir mer uppmÀrksamma pÄ hur YouTube kan anvÀndas.
Kultursponsring som reklam : InstÀllningar och attityder ur ett mottagarperspektiv
Ungdomar födda pÄ 80-talet har visat sig ha en negativ instÀllning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vÀgar för att nÄ denna mÄlgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populÀra artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir grÀnserna för vad som Àr reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen pÄ det hÀr sÀttet pÄverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga mÀnniskor mellan 20-25 Är har för instÀllning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de pÄverkas av den. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har fokusgrupper anvÀnts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.
After work kultur i en storstad
Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först pÄ senare Är blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man gÄr direkt ut pÄ krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual dÀr man lÀmnar arbetsrollen för att ingÄ i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) pÄvisar att svenskarnas dryckesvanor har förÀndras. ?Helgsupandet? har till viss del övergÄtt till nöjes- och njutningsdrickande och dÀr har storstÀder ett annorlunda dryckesmönster Àn smÄstÀder (Sigfridsson 2005).
FastighetsmÀklare frÄn en livsstil till ett riktigt yrke
Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Àr att fÄ en förstÄelse för varför sÄ stor andel av fastighetsmÀklarstudenterna vid Högskolan i GÀvle i slutÀndan vÀljer ett annat yrke.?Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmÀklare vid Högskolan i GÀvle??Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmÀklare??Hur pÄverkar studenternas instÀllningar och förvÀntningar pÄ mÀklaryrket i deras val att byta bransch??Hur pÄverkar de speciella omstÀndigheterna i fastighetsmÀklarbranschen ett eventuellt branschbyte?Metod: VÄrt forskningsarbete har utgÄtt frÄn en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer bÄde personliga och per telefon dÀr dock ett fÄtal besvarades per e-post.Resultat & slutsats: VÄra slutsatser sammanfattas i följande punkter.1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna2.Lönen. BÄde dess struktur och storlek i förhÄllande till arbetsinsats3.Felaktiga förvÀntningar och instÀllning till yrket4.Tufft yrke med hÄrd konkurrens5.Inga eller fÄ arbeten pÄ orten + FamiljesituationenFörslag till fortsatt forskning: VÄr studie begrÀnsade sig till att endast omfatta högskolan i GÀvle men en rikstÀckande undersökning borde vara av intresse för bÄde branschen och högskolorna. Det vore Àven intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen sjÀlv bytte.Uppsatsens bidrag: VÄr förhoppning Àr att denna studie skall innehÄlla ett nyhetsvÀrde för flera inblandade parter i fastighetsmÀklarbranschen, studenterna som lÀser till fastighetsmÀklare, Högskolan i GÀvle och sist men inte minst fastighetsmÀklarbranschen sjÀlv..
Stagnerande stÀder -vad kan vi göra?
Sammanfattning:
Ăver hĂ€lften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under Ă„ren
1999-2009, det Àr frÀmst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra
Tyskland stagnerade över hÀlften av stÀderna med mer Àn -3 % under Ären
1990-2005. De gamla industristÀderna i USA har under lÄng tid haft stora
problem med förortsurbanisering.
DÀrför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför stÀder i dess
lÀnder stagnerar, hur de ser pÄ stagnationen och vad de gör Ät den.
I USA började stÀder som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att
industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.
Fysisk aktivitet och hÀlsa : Leder fysisk aktivitet i form av trÀning till en bÀttre sjÀlvupplevd hÀlsa i bÄde arbetslivet och pÄ fritiden?
Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa har under senare Ären studerats allt oftare. Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstÄnd och mÄnga rapporter stöder att motion Àr bra för mÀnniskan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dÄlig motion Àr vardag för mÄnga. Folk verkar bli ohÀlsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hÀlsosammare livsstil. Det finns ett samband med trÀning och bÀttre hÀlsa och förmÄga .