Stagnerande städer -vad kan vi göra?
Sammanfattning:
Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren
1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra
Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren
1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora
problem med förortsurbanisering.
Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess
länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den.
I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att
industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.
Förortsurbanisering som skapades av bland annat väl utbyggda motorvägar och
förmånliga lån i förorterna. Stor del av Tyskland har stora problem med
stagnerande städer, i öst kom stagnationen igång i samband med murens fall
1989. Städerna i östra Tyskland hade svårt att konkurera med väst och många
industrier var tvungna att läggas ner. Nedläggningarna inom industrin bidrog
till att befolkningen i östra Tyskland började flytta västerut. Stagnationen i
Sverige präglas av urbanisering, folk flyttar från landsbygden och buksorter
till storstäderna. Stagnationen i Sverige tycks även ha förvärrats under krisen
i Sverige på 90-talet.
Det finns olika sätt för städerna att förhålla sig till stagnationen de kan
anpassa sig efter den eller motverka den. Städer kan se det som en möjlighet
att minska tätheten eller ett sätt att göra staden mer kompakt.
Hur staden än förhåller sig till stagnationen kräver stagnationen oftast
rivningar av delar av staden. Skillnaden är dock vad städerna gör med marken
sedan, en vanlig åtgärd är att utveckla parker på rivningstomterna. Parker är
oftast ett försök från stadens sida att vända på stagnationen, genom att skapa
attraktiva miljöer som oftast leder till högre markvärden.