Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året.

Den här studien undersöker egna resurser och ideal som fyra studerande på den grundläggande utbildningen i psykoterapi vid Sankt Lukas utbildningsinstitut ger uttryck för. Vidare intresserar sig studien för hur de fyra studerandes uttryckta resurser och ideal överensstämmer med CER-modellen av Skovholt och Rønnestad. CER-modellen beskriver vad som gör en psykoterapeut framgångsrik, en så kallad master therapist. Undersökningsmaterialet består av åtta intervjuer som ingår i ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Sankt Lukas utbildningsinstitut och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som fokuserar på frågan: Vad händer med studenter under en psykoterapi- och psykoterapeututbildning? Materialet har bearbetats enligt en deskriptiv metod och har sedan prövats mot CER-modellens kriterier.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om ortorexi enligt studiens definition förekommer bland gymnasieelever i årskurs tre. Frågeställningar: 1. Uppvisar gymnasieeleverna en kostfixering enligt ORTO-15? 2. Uppvisar gymnasieeleverna ett träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21? 3. Uppvisar gymnasieeleverna ett ortorektiskt beteende enligt studiens definition? Metod: Detta är en kvantitativ studie med enkät som insamlingsmetod. Totalt åtta randomiserat utvalda kommunala gymnasieskolor inom Stockholms kommun deltog. Två olika tester användes; ett om kostfixering (ORTO-15) och ett om träningsberoende (Exercise Dependence Scale-21). Krav för att delta var att eleven är född 1996 eller tidigare. Totalt delades 234 enkäter ut, 226 var korrekt ifyllda och användes i studien. Det interna bortfallet var alltså åtta enkäter (3 %).Resultat: 23 % av deltagarna uppvisar en kostfixering enligt ORTO-15 (35 poäng eller mindre), varav 18 % män och 82 % kvinnor. 66 % av gymnasieeleverna uppvisar tendenser till träningsberoende, medan 2 % klassificeras (varav alla var män) som träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21. Totalt klassificerades tre män (1,3 %) som ortorektiska.Slutsats: Ortorexi, enligt studiens definition, förekommer hos gymnasieelever, men endast i en väldigt liten del av den studerade gruppen (1,3 %), och endast bland män. Resultaten för träningsberoende enligt Excercise Dependence Scale-21var liknande (2 %, endast män), men en betydligt större del (66 %) uppvisade tendenser till träningsberoende. Nästan en av fyra (23 %) har en kostfixering enligt ORTO-15 testet..

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären.

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass.Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination.Frågeställning:Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan?Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan?Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna?Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna.

Under det senaste årtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer från kusten, främst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun är en av Stockholms förorter. Kommunen har under åren köpt loss tomter i ett kustnära område vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har på uppdrag av kommunen gjort bedömningar av områdets naturvärden såväl som rekreativa värden. Bedömningarna är tänkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering såväl som byggnationer i området.

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma.

Media har på senare tid uppmärksammat allt fler företagsskandaler i näringslivet, vilka har resulterat i skador på berörda företags renommé. Skadorna en kris utgör på ett företag och dess renommé, är betydande då ett renommé kan utgöra en konkurrensfördel för företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att från ett internt perspektiv analysera hur företag arbetar med sin renomméhantering i samband med en kris, i syfte att öka förståelsen för hur de skador som uppkommer på ett företags renommé kan minskas. Syftet besvaras genom att en empirisk studie med fallföretagen Skandia, Stockholms Stadsmission samt Systembolaget. Fallstudien består av intervjuer med företagsanställda och med externa personer i näringslivet som kan kopplas samman med vår studie.

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall vinstmanipulering förekommer bland företagen på Nasdaq OMX Nordic samt att analysera ifall att VD-byte är kopplat till detta fenomen. Metod: Studien har använt sig av Den Modifierade Jonesmodellen som är en periodiseringsbaserad modell för vinstmanipulering. Undersökningen är en kvantitativ studie och har utgått från årsredovisningar mellan åren 2007-2011 från börsnoterade bolag på Stockholms Mid Cap lista, totalt 295 observationer. Fyra hypoteser blir statistiskt testade. Teori: Denna del tar upp flera teorier som är kopplade till uppsatsens undersökning, bland annat genom Agentteorin och Designad redovisning.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Uppsatsens syfte är att analysera de konsekvenser som bilanvändningen medför idag, med koncentration på Stockholms innerstad. Frågeställningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka åtgärder som planeras och genomförs idag för miljövänligare bilanvändning. Uppsatsens underlag har utgångspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, Naturvårdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet härstammar från Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.