Motivation Àr ett begrepp som innebÀr att mÀnniskan har ett antal faktorer som initierar, styr och formar beteendet mot olika mÄl. I personalintensiva branscher, som exempelvis hotellbranschen, Àr det viktigt med motiverad personal eftersom det Àr en bransch dÀr det rÄder hÄrdnande konkurrens. Det Àr vÀsentligt för organisationer att fokusera pÄ vad som motiverar deras anstÀllda för att de inte ska söka sig till andra organisationer med bÀttre arbetsvillkor eller arbetsuppgifter.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur ledningen arbetar för att motivera de anstÀllda i deras arbete och att ta reda pÄ vilka de frÀmsta motivationsfaktorerna Àr för de anstÀllda. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om ledningen har samma uppfattning som de anstÀllda angÄende vad som Àr motiverande. Studien Àr kvalitativ och empirin Àr insamlad genom semi- strukturerade intervjuer utförda pÄ tvÄ olika hotell i Stockholms lÀn.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare behandlar momentet hÀlsa och livsstil i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur undervisas hÀlsa och livsstil av lÀrare i idrott och hÀlsa?Hur bedömer lÀrare i idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i hÀlsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolans senare Är pÄ fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstÀmmighet rÄder kring innehÄllet i undervisningen bland de lÀrare i studien som behandlar hÀlsa och livsstil i Àmnet, men stor del av det centrala innehÄllet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehÄllet i hÀlsa och livsstil inte fÄr utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast pÄ ett fÄtal punkter. Bedömningen som Àr kopplad till det som undervisas i hÀlsa och livsstil Àr relevant, dock bedöms Àven andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fÄtt insikt i att momentet hÀlsa och livsstil bör fÄ större plats i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad den nu har.

Lean a?r en modern verksamhetsstrategi som har sin bakgrund i bilindustrin men a?r idag a?ven dominant bland svenska industrifo?retag samt offentlig verksamhet. Da? lean anpassas utifra?n varje enskild organisation finns det oa?ndligt ma?nga definitioner av begreppet. Relativt lite forskning a?r idag gjord pa? hur strategin pa?verkar de ansta?llda i organisationer som arbetar med strategin.

Under 2012 uppmÀrksammades ett ovanligt rÄn i media. En berusad man föll ned pÄ ett tunnelbanespÄr och slog sig medvetslös. DÀrefter rÄnades han pÄ sina vÀrdesaker och lÀmnades Ät sitt öde medan gÀrningsmannen lÀmnade platsen. Syftet med den hÀr undersökningen var att mÀta empati gentemot gÀrningsmannen och brottsoffret i denna hÀndelse. I en kvantitativ enkÀtundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 mÀn.

 Positiv psykologi anvÀndes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, dÄ positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tÀnkande och dÀrför antas kunna pÄverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsstÀllelse, livstillfredsstÀllelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade pÄ en enkÀt som avsÄg att mÀta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsstÀllelse. StudietillfredsstÀllelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation.

The acts of promoting local business and implementing efforts to appear as an attractive location for potential business are rather new activities among Swedish municipalities. The knowledge about how these activities are organised and what strategies are perused are fairly limited. In addition the structures concerning cooperation between municipalities for economic policies contain incentives both for and against cooperation. This creates a complicated situation. Using prior research mainly done by Markus Gossas, Lennart J Lundqvist and an analytical model designed by Jon Pierre, which in this essay is completed with the works of Roger Henning, these issues are addressed.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

OvanpÄ-        nya bostÀder pÄ befintliga husEtt examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Att bygga pÄ tak Àr ett allt vanligare sÀtt att förtÀta befintliga bostadsomrÄden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen pÄ mark och en ofta relativt lÄg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostÀder. Som alternativ till att riva och bygga nytt Àr pÄbyggnad ett intressant sÀtt att tillföra nya Ärsringar i staden. I mÄnga fall kan kommunen godkÀnna en pÄbyggnad utan detaljplaneÀndring vilket har uppmÀrksammats av bÄde fastighetsÀgare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostÀder och tillÄta förÀndringar i stadsbilden.

Enligt alla respondenter finns det ett stort behov av ny lagstiftning. Det lagförslag som lades av Stockholms handelskammare i november 2006 skulle underlÀtta avsevÀrt för alla respondenter. RÀttsinstansens definition av sponsring ligger till grund för tillÀmpningen och dÀrmed för rÀttspraxis. Mellan rÀttsvÀsendets definitioner av sponsring och den företagsekonomiska definitionen finns ett stort gap vilket har lett till att Skatteverkets pÄ rÀttspraxis baserade riktlinjer inte följs. Riktlinjerna upplevs av företagen som orimliga och verklighetsfrÀmmande.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Den svenska miljöpolitiken innehÄller höga mÄl för reducering av koldioxid de nÀrmaste Ären. Om dessa mÄl skall nÄs behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att vÀlja en miljöklassad bil istÀllet för ett fordon med högre koldioxidutslÀpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. koldioxidbaserad fordonskatt.

Inledning: Inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholms lĂ€n finns fyra MellanvĂ„rdsmottagningar. Dessa Ă€r en förstĂ€rkning till ÖppenvĂ„rden och kan arbeta intensivt med familjer i deras hem eller nĂ€rmiljö.FrĂ„gestĂ€llningar: Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ ökad förstĂ„else och kunskap om hur familjer, som haft kontakt med BUP MellanvĂ„rd, upplever hembesök som arbetsmetod samt hur de upplevt den behandlingsinsats som de fĂ„tt. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur upplever familjer hembesök som arbetsmetod? Vilken betydelse har platsen för kontakten? Hur blev relationen mellan behandlare och familj? Hur blev utfallet av behandlingsinsatsen?Metod: Sex familjer deltog i studien som genomfördes med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Svaren presenteras i komprimerad och sammanfattad form under respektive omrĂ„de; hemmet, behandlingen och relationerna.Resultat: Resultatet visar att förĂ€ldrarna sĂ„g frĂ€mst praktiska fördelar med hembesök, de upplevde det heller inte besvĂ€rande att ta emot behandlare i det egna hemmet.

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka varför förÀldrar vÀljer Montessoriförskolan Ät sina barn. Studiens fokus riktas mot förÀldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnÄ detta syfte ska författarna besvara följande frÄgestÀllningar:Varför vÀljer förÀldrar Montessoriförskolan?Vilka egna skolerfarenheter har förÀldrarna?Metod I denna studie har författarna intervjuat sju förÀldrar pÄ tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem förÀldrar frÄn Stockholms innerstad och tvÄ förÀldrar frÄn en förort norr om Stockholm.Resultat Resultatet frÄn studien visar att mÄnga av förÀldrarna vÀljer Montessoriförskolan till sina barn dÄ dessa skolor anvÀnder sig utav vÀlutbildade pedagoger, har en hög grad av sjÀlvstÀndighet och har ett gott rykte. Samtliga förÀldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av förÀldrarna anser sig tillhöra medelklassen.SlutsatsFörfattarna har kommit fram till att synen pÄ eleven inom Montessoripedagogiken Àr det som tilltalar förÀldrarna att vÀlja en Montessoriförskola till sina barn.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet var att undersöka hur Àventyrspedagogik tillÀmpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jÀmföra dessa pedagogiker kan man fÄ syn pÄ likheter och skillnader som motiverar tillÀmpningens betydelse för barns lÀrandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö pÄ en av förskolorna, dÀr tvÄ förskollÀrare hade teoretiska kunskaper inom Àventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förÀlder deltog som observatörer i Àventyret. Utöver dessa deltog tvÄ studenter frÄn förskollÀrarutbildningen, Stockholms universitet som ocksÄ Àr författarna till denna undersökning.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.? Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hÀlsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hÀlsa?Metod: En enkÀtundersökning utfördes i tvÄ skolor inom Stockholms lÀn. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 Är som deltog. EnkÀten var uppdelad i fyra delar efter frÄgestÀllningarna. Svaren pÄ enkÀten kategoriserades och analyserades för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna  Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade nÄgon sorts vana av tv- och datorspel.