Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter frĂ„n olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, sĂ„som kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som pĂ„verkar konsumtionen?. Fokus ligger pĂ„ tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, HĂ€gersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiomrĂ„det berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Den samhÀllsrelaterade redovisningen har utvecklats under de senaste Ären och fÄtt en allt större betydelse för företagen och dess intressenter. Att utvecklingen gÄr mot mer kunskapsintensiva verksamheter borde öka betydelsen av personalredovisning, vilken Àr en del av den samhÀllsrelaterade redovisningen. Det bör ligga i företagens intresse att redovisa sin personalrelaterade information med tanke pÄ att det Àr en allt viktigare tillgÄng. Med anledning av att det endast finns ett fÄtal regler för hur personalen skall redovisas, vÀljer företagen det sÀtt som passar repektive företag bÀst. Syftet med undersökningen Àr att klargöra för i vilken omfattning svenska börsnoterade företag redovisar sin personalrelaterade information, om det skiljer sig mellan företagen beroende av branschtillhörighet, storlek eller nÄgon annan faktor.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur förÀldrar idag pÄverkas av hÀlsodebatten kring socker. FrÄgestÀllning: Hur kan förÀldraskap och förÀldraidentitet konstrueras i förhÄllande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet bestÄr av tematiskt öppna intervjuer med förÀldrar inom fem familjer (sammanlagt Ätta personer och fem intervjuer). Intervjuerna Àr gjorda med förÀldrar i Stockholms innerstad och nÀr-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur förÀldraskap och förÀldraidentitet görs i förhÄllande till olika aktörer och sociala kontexter.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur förÀldrar idag pÄverkas av hÀlsodebatten kring socker. FrÄgestÀllning: Hur kan förÀldraskap och förÀldraidentitet konstrueras i förhÄllande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet bestÄr av tematiskt öppna intervjuer med förÀldrar inom fem familjer (sammanlagt Ätta personer och fem intervjuer). Intervjuerna Àr gjorda med förÀldrar i Stockholms innerstad och nÀr-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur förÀldraskap och förÀldraidentitet görs i förhÄllande till olika aktörer och sociala kontexter.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer frÄn 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har analyserna gjorts utifrÄn teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppssprÄk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom klÀder, smink, accessoarer, hÄr.

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Utveckling av ett köpcentrum Àr ett komplext system som involverar mÄnga aktörer sÄsom kommunen, fastighetsÀgaren, investerare, lÄngivare, konsulter, analytiker, arkitekter, detaljister och givetvis Àven slutkonsumenten sÄ att visionen om att vara den ledande bland köpcentrum hierarkin realiseras.Det tillkommer nya handelsytor i relation till befolkningsunderlaget i Stockholms lÀn dÀr konkurrensen, kundernas krav och e-handeln stÀndigt ökar. Detta kommer i sin tur sÀtta press pÄ ledningen för att faststÀlla nya tydliga strategier för framtida visioner. Vid utvecklingen av ett köpcentrum har extern rÄdgivning tagits och dÀrmed ett investeringsförslag har föreslagits. Vilka faktorer som har tagits med i beslutsunderlaget Àr det vÀsentligaste.UtgÄngpunkten med denna studie var att belysa hur ett köpcentrum behÄller sin kommersiella kvalitet och dÀrmed möta den framtida konkurrensen bÀttre. En JÀmförelseanalys av tvÄ valda objekt i Stockholms lÀn har fullgjorts för att belysa nÀrmare framgÄngsrika nyckelfaktorer sÄsom lÀge, tillgÀnglighet och koncept.

I Stockholm stad fÄr förÀldrar till barn pÄ fritidshem Ärligen fylla i en sÄ kallad brukarenkÀt. Denna bestÄr av ett antal pÄstÄenden som förÀldrarna fÄr ta stÀllning till. PÄstÄendena har att göra med allt ifrÄn pedagogik, barnets utveckling, trygghet och sÀkerhet. Resultatet av enkÀterna publiceras sedan pÄ Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet Àr att allmÀnheten ska kunna fÄ veta hur pass nöjda förÀldrarna Àr med verksamheten.Jag vill med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger pÄverkas av dessa enkÀter i sitt arbetsliv.

Jag har studerat en Learning Study i syfte att studera innebörder av kritiska aspekter i olika skeenden i en Learning Study. Detta med utgÄngspunkt i följande forskarfrÄgor: Vilka kritiska aspekter identifieras under processen i Learning Study trÀffarna?, Hur realiseras de kritiska aspekterna under försökslektionerna?, Vilka identifierade kritiska aspekter, ges möjlighet att erfaras av eleverna under försökslektionerna och resultatet i eftertestet?Studien kan ses som en form av praxisnÀra forskning av kvalitativ karaktÀr och har sin grund i min roll som en av deltagarna i ett FoU-arbete i Learning Study anordnat av utbildningsförvaltningen i Stockholm i samarbete med Stockholms universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i granskning av avhandlingar och forskningsartiklar som innehÄller studier kring och inom omrÄdet Learning Study. Resultatet visar pÄ att förstÄelse i variationsteorin och dess kritiska aspekter i Learning Study cykelns olika skeenden har betydelse för elevernas utvecklande av lÀrande..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livrÀddning och studier har pÄvisat att det rÀddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livrÀddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livrÀddare varit först pÄ plats vid misstÀnkt hjÀrtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom bÄde positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livrÀddaren. SMS-livrÀddarna sÄgs som en resurs och förkortade tiden mellan hjÀrtstopp och HLR. Det fanns en osÀkerhet kring SMS-livrÀddarens kompetens. SMS-livrÀddarens agerande pÄverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. SÀkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livrÀddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livrÀddaren var bÄde positivt och negativt.

Syftet med studien var att beskriva prevalens av övervikt, fetma och undervikt hos 10-11-Äriga barn under en fyraÄrsperiod. Detta gjordes genom att jÀmföra tvÄ födelsekohorter, 1989 och 1993 med fokus pÄ könsskillnader och skillnader i socioekonomi (SES) definierat utifrÄn inkomst i fyra olika typomrÄden. Studien utfördes i Stockholms lÀn 2005 dÀr SES-omrÄden och skolor inom dessa omrÄden valdes slumpmÀssigt. Antropometriska data frÄn skolhÀlsovÄrdsjournaler insamlades frÄn barn i skolÄr fyra. Vikt, lÀngd och födelsedata erhölls frÄn 2416 10-11-Äringar födda 1989 och frÄn 2183 barn födda 1993.

Arbetet handlar om hur man med olika samarbetsövningar kan stÀrka sammanhÄllningen i en ungdomsgrupp.I arbetet kan man lÀsa om olika sammarbetsövningar och hur man gÄr till vÀga för att utföra dessa.Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr observationer, enkÀter och övningar. Vi har utfört undersökningen pÄ varsin skola, en högstadieklass i Stockholms lÀn och en gymnasieklass i Kalmar lÀn. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att det skett en liten förÀndring i klasserna vi tycker att samarbetet dem emellan blivit bÀttre. Vi anser att vi kan ha lagt grunden till en bra sammanhÄllning i klasserna..

Grundtanken med vÄr forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda pÄ nÄgra skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tÀnkas fÄ för konsekvenser för sÄvÀl personal, förÀldrar men kanske frÀmst för eleven. Vi vill belysa bÄde konkreta och pÄtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, sÄvÀl som lÄngsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta stÀlls ocksÄ i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprÀtthÄlla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. VÄr slumpmÀssigt utvalda grupp av informanter har bestÄtt av rektorer frÄn Ätta stycken skolor som alla Àr belÀgna i Stockholms nord-vÀstra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss pÄ skolor belÀgna i Stockholms stad, eftersom det Àr den enda kommun som för nÀrvarande Àr aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och förÀldrar skriftliga ordningsomdömen.

Bakgrund ? Att anva?nda sig av celebriteter i marknadsfo?rningssyfte har pa? den senaste tiden blivit en allt vanligare fo?reteelse bland fo?retagen i dagens samha?lle. Dettafenomen har fa?tt namnet celebrity endorsements och fo?rekommer frekvent o?ver hela va?rlden. Ma?nga fo?retag anva?nder sig av denna marknadsfo?ringsstrategi da? den har visats bryta igenom dagens mediebrus och fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet.