Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur förÀldrar idag pÄverkas av hÀlsodebatten kring socker. FrÄgestÀllning: Hur kan förÀldraskap och förÀldraidentitet konstrueras i förhÄllande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet bestÄr av tematiskt öppna intervjuer med förÀldrar inom fem familjer (sammanlagt Ätta personer och fem intervjuer). Intervjuerna Àr gjorda med förÀldrar i Stockholms innerstad och nÀr-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur förÀldraskap och förÀldraidentitet görs i förhÄllande till olika aktörer och sociala kontexter.

Denna uppsats a?r en fallstudie med fokus pa? huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som fo?religger fo?r ett starkt varuma?rke. Apple a?r ett fo?retag med ett varuma?rke som anses vara ett av de starkaste i va?rlden och da?rfo?r finner vi det intressant att studera hur de har ga?tt tillva?ga na?r det ga?ller mp3- spelaren iPod. Det a?r av intresse att studera just iPod da? det a?r en produkt som har lyckats na?r man ser till fo?rsa?ljningssiffror och produktens sta?llning pa? marknaden.

GrönomrÄden Àr viktiga inslag i stÀder, de tillför mÄnga positiva bidrag till mÀnniskors liv. MÄnga studier visar pÄ grönomrÄdens positiva effekt pÄ folkhÀlsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. NÀrheten till dessa omrÄden Àr mycket viktiga, studier visar att avstÄndet till ett grönt omrÄde bör vara max 300 meter frÄn mÀnniskors bostÀder för att de ska anvÀndas mycket.Stockholm Àr en relativt grön stad, hÀr finns mÄnga parker och andra naturomrÄden som bidrar till att ge staden dess karaktÀr. GrönomrÄdena i staden Àr ocksÄ mycket populÀra, över 90 % av invÄnarna besöker ett grönomrÄde minst en gÄng om Äret och 45 % Àr dÀr varje vecka.

Bomullstextilier Àr en av de mest Äterkommande rÄvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpÄfrestande framstÀllning ökat Àr den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats frÄn att ha en lokal produktion och försÀljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det lÄnga ledet leverantörer som krÀvs fo?r att framstÀlla bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer nÀr det kommer till uppföljningen av företagens krav pÄ leverantörerna.

Grunden för examensarbetet Àr den tÀvling om nytt stadsbibliotek i Stockholm som Stockholms stad utlyste 2006. Det nuvarande stadsbiblioteket frÄn 1928, ritat av Erik Gunnar Asplund, Àr en av Sveriges mest kÀnda byggnader. Uppgiften har varit att rita en tillbyggnad som kan bilda en helhet tillsammans med det nuvarande biblioteket. Det har handlat om att först vÀrdera det som finns idag och sedan tillföra nÄgot för framtiden..

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstÄ kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det Àr svÄrt att tillÀmpa de etiska riktlinjerna i en mÄlstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har anvÀnds dÀr fem slumpmÀssigt utvalda studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar pÄ att studie- och yrkesvÀgledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvÀgledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Jobbtorg.

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett varumÀrke pÄverkar en stad och dess image. Avsikten med studien Àr att granska hur varumÀrket Stockholm - The Capital of Scandinavia har bemötts av utlÀndska turister och om varumÀrket Àr sÄ pass exklusivt att det kommer att bestÄ Àven i framtiden.En lockande och attraktiv image Àr en stor betydande faktor för en destination som försöker marknadsföra sig gentemot turister. En image kan exempelvis skapas genom ett varumÀrke, vilket presenterar och definierar en destination pÄ ett sÀtt som Àr lockande för potentiella besökare. Stockholms nya varumÀrke riktar sig bÄde mot utlÀndska turister och företag i Stockholmregionens nÀringsliv. Vi har dessutom undersökt hur varumÀrket marknadsförs och om privatpersoner bosatta i Stockholm pÄ nÄgot vis kan hjÀlpa till att stÀrka varumÀrket.Fallstudien handlar om Stockholm Visitors Board, Stockholm Business Region och deras varumÀrke Stockholm ? The Capital of Scandinavia.

Gamereactor beskriver sig pÄ sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vad som fÄr möjlighet att synas pÄ hemsidan och pÄ vilka villkor det fÄr ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien bestÄr av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som bÄda har för avsikt att belysa omrÄden med anknytning till genusvetenskapliga ÀmnesomrÄden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en mÄnad och jag visar dÀr, med utgÄngspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snÀv bild av spelkulturen, dÀr mÄlgruppen Àr en ung, vit, teknikintresserad grupp mÀn. DÀremot framtrÀder ocksÄ en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner bÄde för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framtrÀder i textmaterialet, och jag menar hÀr att Gamereactors textproduktion kan förstÄs som en diskursordning dÀr en samling diskurser kring olika genrer kÀmpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmÀssig substans? i olika spel.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..