Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar till barn med autism skildrar erfarenheter av delaktighet i dagliga aktiviteter. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av fem biografier. De utvalda böckerna var skrivna 1995 eller senare av svenska föräldrar till barn med autism och skildrar familjens förhållanden innan barnet fyllde 18 år. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och i resultatet framträdde det övergripande temat, Vardagen präglas av rutin och struktur, samt tre underteman, Föräldraansvaret dominerar vardagen, Förändrade relationer och minskat umgänge med andra och Begränsat tillträde till samhällets olika arenor. Resultatet visade hur familjens vardag på olika sätt påverkades av det behov barnet med autism har av rutiner och struktur samt hur det fick konsekvenser i form av minskad delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen.

Språkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förståelse. Tidigare forskning har visat att läroboken har en stark ställning och auktoritär roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framställs som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmässiga framställningar finns fortfarande kvar i läroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning på etniska stereotyper och schablonmässiga föreställningar presenteras i två läroböcker i engelska framtagna för skolår nio i grundskolan. Forskningsfrågorna syftar till att visa hur respektive lärobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehåller etniska stereotyper.

Boken Byggprocessen beskriver att ett byggprojekt uppstår när det uppkommer ett behov, i form av att en plats inte längre fyller sin funktion, eller att en verksamhet behöver en plats att vistas på (Nordstrand, 2008). Kommuner har regler att rätta sig efter när det gäller att kunna bygga och omprojektera platser, politiska beslut avgör och sätter igång ett byggprojekt (Nordstrand, 2008). Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen och klargöra vad som krävs för att från idé till färdigställande och förvaltning, få processen att gå smidigt och med ett gott resultat. Ett projekt som har rykte om sig att ha lyckats med sin process och fått en uppskattad slutprodukt, är ombyggnaden av Stortorget i Gävle. Genom att studera varför projektet Stortorget i Gävle anses vara så lyckat kan vetskapen om framgångsfaktorerna bli större. Vad är det som gör att en plan- och byggprojekt lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna? Under studien har tre personer intervjuats om byggprocessen av Stortorget i Gävle.

Bakgrund: Gången är en förutsättning för att förflyttning mellan platser ska vara möjlig. Hela kroppen involveras och det är ett energisnålt och komplext rörelsemönster. Gånghastigheten bestäms av hur många steg per minut och hur långa steg som tas. När gånghastigheten ökar är det främst steglängden som ökas. Självvald gånghastighet är hastigheten som väljs när en person promenerar själv utan att vara påverkad av yttre faktorer, den är ofta relaterad till att minimera energiåtgången.

I en ny tidsanda med fler öppna gränser mellan olika geografiska handelsområden har rörelsefriheten för mäniskor och företag ökat. Städernas folkmängd har vuxit med människors förflyttning från glesbygd till stad. Städernas resurser har samtidigt fått ökad betydelse för företagsetablering. I denna globaliseringsprocess konkurrerar städerna om företag som söker nya platser att etablera sig på. För att ha framgång måste städerna marknadsföra sig väl och tillgodose företagens behov av nyttig information.

Fetma hos hund är ett ökande problem med flera allvarliga hälsoaspekter. Det finns ett flertal sätt att mäta andelen kroppsfett, men ingen metod som inte kan kritiseras på en eller flera punkter. De metoder som tas upp i denna studie är exempelvis morfometriska tekniker, ultraljud och absorptiometriska metoder. Predisponerande faktorer till fetma, bland annat överkonsumtion av energi, brist på fysisk stimulans, ålder, kastration och interaktion mellan djur och ägare diskuteras också. Slutligen ges förslag på möjligheter att behandla fetma hos hund med en praktisk handledning till veterinärer och djurkliniker. Syftet med denna studie var att kartlägga svenska hundars hull samt studera deras utfodrings- och motionsvanor i form av en enkätstudie.

I det här examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut när en grupp medelålders människor genom två workshops tar sig an ett designprojekt med hjälp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebär en deltagande design där brukaren, alltså den tänkta användaren, är med i hela designprocessen. Jag har utgått från allemansrätten som ram för det offentliga rummet. Jag har använt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fältarbete i en liten stad i Dalarna där jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan designprocessen se ut när en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrätten som utgångspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjälp av foto, film och fältanteckningar.

Att leva med diabetes kan vara krångligt då det hela tiden krävs planering av aktiviteter, måltider och medicinering. Sjukdomen behandlas framförallt med insulin som kan förekomma i pump, sprutor och injektionspennor. Det vanligaste sättet att injicera insulin är med pennor, och antalet pennanvändare ökar årligen. Insulin har stränga förvaringskrav och är känsligt mot hög värme, starkt ljus, skakningar och frysning. De personer som lever i länder där temperaturen över- eller understiger säkert förvarings-intervall har ett behov av att skydda sin medicin, men också resande till utsatta platser drabbas.

Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger.Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen.De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 ? 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år.Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.

Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda på om regeringen fört en livsmedelspolitik under första världskriget som gjorde att människor led av undernäring, eventuellt svalt. Var det verkligen så att människor svalt, kunde detta i så fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev så förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter närmare: Piteå, Arjeplog och Skellefteå och hur dessa drabbades av Spanskan mellan åren 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter närmare har jag försökt att ta reda på hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan på Spanskans spridning. När det gäller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda på vilka konsekvenser den fick.

Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstärkas. Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor i närheten.

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Ambitionen med projektet har varit att skapa en tillbyggnad som tydligt relaterar till huvudbyggnaden på flera nivåer. Projektet genomfördes genom att studera tidsandan, idéer och företeelser som låg till grund för museets födelse, arkitekten Stülers tankar kring vad ett museum är och hur en museibyggnad bör utformas, förstå huvudbyggnadens form och proportioner samt analysera platsen. Friedrich August Stüler ansåg att museet i lika hög grad som dess innehåll var konst. Stüler formulerade fyra punkter om hur byggnaden på bästa sätt kunde visa upp och komplettera sitt innehåll1. Undvikande av en för stor anhopning av likartade konstverk2. En i möjligast mån mångfaldig utformning av rummen med olika uppställnings- och belysningsmotiv för konstverken3.

Målet med denna uppsats är att studera hur regleringen kring användningen av offentliga rum påverkar tillgängligheten till offentliga rum för uteliggare i den svenska och den nordamerikanska kontexten. Jag undersöker och diskuterar hur en ökande reglering och övervakning påverkar uteliggare i stadens offentliga rum samt vilka skäl som tas upp för att driva ut dem. Arbetet lyfter också upp vilka strategier som finns i Sverige och Nordamerika för att driva bort uteliggare från de offentliga rummen i staden och på vilket sätt strategierna skiljer sig åt. Undersökningen av de offentliga rummen i staden, görs med utgångspunkt från uteliggares situation eftersom det ställer frågan om vem de offentliga rummen är till för på sin spets. Vem det offentliga rummet är tillgängligt för är en fråga jag tycker är både viktig och intressant. Uppsatsens ämne och frågeställningar är intressanta för mig som landskapsarkitekt då landskapsarkitekten för det första måste förhålla sig till den regleringen kring de offentliga rummen som finns och för det andra planerar och utformar stadens offentliga rum. Landskapsarkitekter är alltså både påverkade av de strategier som finns för att exkludera uteliggare från allmänna platser och påverkar, genom sin yrkesroll, uteliggarnas situation. Genom litteraturstudier av den svenska och den nordamerikanska kontexten och en lagtextstudie av svenska lagar försökte jag finna svar på mina frågeställningar och förstå de strategier som används för att hantera uteliggare i stadens offentliga rum. Resultatet av studien visar på hur uteliggare i både Nordamerika och Sverige drivs bort från de offentliga rummen och osynliggörs för att städerna ska uppfattas som städade och locka turister och investerare.