Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna..

Målet med examensarbetet är att utreda hur grupparbeten inom matematik påverkar elevers intresse för ämnet. Valet att arbeta med grupparbeten för att uppnå ökat intresse för matematik hos eleverna ligger väl i linje med tidigare forskning samt med läroplanens mål och riktlinjer, som bland annat säger att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska också lära sig reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, alla dessa egenskaper får eleverna möjlighet att utveckla då de arbetar i grupper för att lösa problem. Eleverna har arbetat med ett grupparbete som kallas Tema: Flytten och utvärdering av elevernas intresse för ämnet har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra av de totalt 19 medverkande eleverna. Dessutom har observationer utförts för att ytterligare studera elevernas samarbete i grupperna.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.

Denna uppsats handlar om andraspråkselevers svårigheter i matematik och hur dessa kan jämföras med svenska elevers svårigheter. Mitt syfte med uppsatsen är att ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematiken bara för at de inte förstår språket samt visa, om så är fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andraspråkselevers prestationer ut i matematik jämfört med elever som undervisas på sitt första språk?? Vilken betydelse har språket i andraspråkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lärare arbeta med andraspråkselevers inlärning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjälp av litteratur och de två andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.

Syftet med vår studie var att beskriva förskollärares arbete med att främja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vårt urval bestod av fyra verksamma förskollärare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att främja barns utveckling och lärande genom att stödja och stimulera barns kommunikation på olika sätt. Förskollärarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien.

Vi har valt att studera hur sagoläsning främjar barns språkutveckling iförskolan. Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på om och hur pedagogeranvänder sig av sagor för att främja barns språkutveckling. För att ta reda pådetta har vi intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Defrågeställningar som vi utgått från är: I vilket syfte används sagan i förskolan?Anses sagan som ett viktigt hjälpmedel för att främja barns språkutvecklingoch hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att främja barnsspråkutveckling?Det ämne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, där olikaforskare och vetenskapsmän ger sina åsikter och tankar om sagan somhjälpmedel för att främja barns språkutveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Vårt examensarbete heter ?Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund? ? och handlar om förskollärares intentioner med att arbeta med musik. Titeln är tagen från intervjun med förskolläraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen. Tidigare forskning om förskollärares intentioner har vi inte hittat, men däremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter på inlärningsförmågan. Sex förskollärare har deltagit frivilligt i vår undersökning. Metoden vi använt är intervjuer, men vi observerande även en musikstund med varje förskollärare. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka intentioner förskollärare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att främja barns utveckling. Frågeställningarna vi utgått från är som följer: Hur arbetar de utvalda förskollärarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssätt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollärarnas arbetssätt beroende på språkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollärarna sina val av sånger? Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollärarna har någon slags underliggande mening i såväl sångval som övrig planering av musikstunden.

Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist.

Bakgrunden till uppsatsen är att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper än de som började på 40-talet. Ändå är trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte är att kartlägga resonemang bakom lärares val av arbetssätt inom matematik i årskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lärar-och läroboksstyrd undervisning, med fokus på abstrakta symboler, rätt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlärning menar vi strukturerade inlärningsmetoder baserade på forskning.Vår metod är en kvalitativ undersökning som bygger på tio intervjuer med lärare på fyra skolor i två olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lärarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlärning som finns, för att på ett bättre sätt kunna fatta välgrundade beslut om vilka arbetssätt de ska använda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till är att om fler lärare ser matematikens egenvärde kan fler barn få uppleva glädjen i att förstå matematik och utveckla tilltro till sin förmåga..

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch också internationellt jämförande studierna av elevers skriftspråkliga och matematiska förmåga, har detvisat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolår 9 presterar på denlägsta nivån i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmänhet och sin egen förmåga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

Syftet med denna undersökning är att belysa pedagogers syn på utomhuspedagogik, samt hur utemiljön används ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill också lyfta fram hur utevistelsen kopplas till förskolans styrdokument. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie på fyra förskolor i Trelleborgs kommun. Resultatet visade att synen på utomhuspedagogik är positiv och många önskar mer kunskap inom detta sätt att undervisa, men de medverkande i undersökningen ser även svårigheter med detta arbetssätt. Det visade sig att svårigheterna inte berör själva arbetssättet, utan faktorer som t.ex.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.