SyfteStudiens syfte är att studera och kritiskt granska hur ett antal lärare uttrycker barns matematiska förståelse och hur forskare väljer att formulera sig i ett observationsprotokoll som tagits fram i syfte att beskriva barns matematiklärande. De frågeställningar som är knutna till syftet är hur matematik framställs i observationsprotokollet, vilka matematiska och didaktiska kunskaper som då krävs av lärare för att de ska kunna observera och beskriva barns matematiska uttryck och till sist, hur barnet och dess matematiska lärande konstrueras i observationsprotokollet.MetodJag har studerat observationsprotokollen med utgångspunkt i en reflexiv ansats. Detta innebär att jag vill förstå hur observationsprotokollet är utformat, hur lärarna uttrycker sig i det och hur de förstår dess innehåll. Både dessa olika ?nivåer? och relationerna mellan dem skall vara lika betydelsefulla.

BAKGRUND:Tidigare forskning visar att det är viktigt med föräldrasamverkan för elevens utveckling.Läroplanerna säger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte såmycket forskning kring läxornas påverkan, den litteratur som finns är mer diskussionsartad.SYFTE:Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur föräldrarna ser på samarbete mellan hemmet ochskolan inom ämnet matematik. Vi har avgränsat oss genom att välja två aspekter kringsamarbete. Den första aspekten är föräldrarnas syn på deras möjlighet att följa sitt barnskunskapsutveckling inom ämnet, då med fokus på betyg och det andra är läxor.METOD:Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning som grundar sig på 29 stycken enkätsvar. Föratt stödja vår enkätundersökning gjorde vi också fyra kvalitativa telefonintervjuer.RESULTAT:Vi kom fram till att föräldrar är generellt nöjda med informationen kring sitt barns utvecklingi ämnet matematik.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken.

Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i åldern 4-5 år. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen då de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat på lärande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lärande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom ämnet. Som hjälp på vägen tittade jag extra noga på de begrepp som barnen använde och även vilka svårigheter de ställdes inför.Resultatet jag fick fram var att spel är ett bra hjälpmedel vid matematikinlärning då det bidrar till att man på ett naturligt sätt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.

Skolverket försöker att positivt påverka elevers lärande i ämnet matematik. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara genom grupparbete. Kvalitativa intervjuer med tolv ämneslärarstudenter i matematik har i detta arbetet utförts i syfte att undersöka betydelsen av gruppindelningsprocessen, gruppsammansättningen och grupparbetet för känslor och attityd till ämnet matematik. Intervjuerna har visat att studenterna upplevt både positiva och negativa känslor i samband med gruppindelningsprocesser, gruppsammansättningar och grupparbete. Ett större antal av studenterna har en positiv attityd till ämnet matematik nu på högskolan, än antalet studenter som hade en positiv attityd till ämnet matematik när de gick i gymnasiet. Intervjuerna visade även att majoriteten av informanterna aldrig upplevt grupparbete i matematik på gymnasiet.

Denna studie riktar sig till lärare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Syftet är att få en klarhet i om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien är en litteraturstudie där forskares resultat presenteras och jämförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, då syftet i artiklarna måste stämma överens med vårt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn på nyckelbegreppen som vi har.

Jag har i detta arbete undersökt hur väl bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till en bättre lärandemiljö i matematik. Inför min praktikperiod har jag inventerat tidigare forskning inom ämnet. Min praktikperiod varade i sju veckor. Undersökningen genomfördes i två niondeklasser med sammanlagt 32 elever i form av observationer under lektionerna, samt elevenkäter och elevintervjufrågor under sista veckan på min praktik. Bakgrundsmusiken har jag spelat under de fyra sista veckorna av min praktik.

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur synsätt och arbetssätt kring matematik i förskolan förhåller sig i en kommun där det medvetet har satsats på kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebär för lärarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser på kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har besvarats av lärare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med några av dessa samt med en rektor.Resultatet visar på att lärarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebär att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som är meningsfulla för barnen.

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B på gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus låg på differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes på en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkät delades ut till eleverna där de fick ange i vilken grad de instämde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. Två enskilda faktorer kunde utläsas vara av klart större vikt för elevernas motivation än de övriga.

Studiens syfte var att undersöka hur IT-baserad lärmiljö påverkar elevers lärande i matematik och fysik. Kvantitativa undersökningsmetoder i form av enkäter och observationer användes för att besvara syftet utifrån vår, för denna rapport, uppställda definition av lärande. Respondenter var gymnasieelever i årskurs 1-3 på ett naturvetenskapligt program och deras matematik- och fysiklärare. Resultatet visade att eleverna i stor utsträckning tyckte att lärandet var oförändrat. Av de elever som inte tyckte oförändrat ansåg nästan samtliga att påverkan var positiv.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till.Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra.

Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development?. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Arbete med skönlitteratur i svenska och matematik..

BAKGRUND:Vi vill med denna studie undersöka hur lärare i förskolan arbetar med matematik. Intresset för detta ämne har uppkommit under vår utbildning och genom egna erfarenheter då vi själva arbetar i förskolan. Vi har fått upp ögonen på hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen och att matematik inte bara är olika räknesätt som addition och subtraktion som när vi gick i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur lärare beskriver och resonerar om arbetet med matematik i förskolan tillsammans med barn i åldern 1 ? 5 år.METOD:Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vårt urval består av åtta lärare, på fyra olika förskolor i tre olika kommuner i Västra Götalands län.RESULTAT:Vi har i vår undersökning kommit fram till att alla lärare arbetar mycket medvetet med matematik.