Studiens syfte har varit att få syn på hur barn möter och använder matematik i förskolan samt hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhåller sig till ämnet. Både i de ickestyrda aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn på matematik i förskolan samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med ämnet. Vilka teorier som ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat så lågt kunskapsmässigt inom matematik.

Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik Maria Mattsson Nina Axelsson Axelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), Lärarutbildningen; Malmö högskola. Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. Utgår pedagogen från elevens erfarenheter och tankar eller utgår pedagogen endast från ?matteboken? när de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som främst används i undervisningen och vad det är som påverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning så att den blir så lustfylld så möjligt? Till vår undersökning har vi valt att intervjua pedagoger på två olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen.

Det huvudsakliga syftet med vår rapport är att undersöka hur resonerande matematik används i skolan och vad den har för effekt på eleverna. Vi undersöker hur eleverna använder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vår studie vill vi ta reda på om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp än vid enskilt arbete och om den för eleverna närmare svaret.För att få svar på detta använder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna består av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar två pedagoger och 32 elever från Kalmar län vårterminen 2010.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka delar av matematiken som vanligtvis ingår i de olika delarna av samlingen på förskolan. Den tittar även närmare på hur medvetna pedagogerna är om ämnet matematik i samlingen samt hur det fungerar som inlärningstillfälle för barnen. Två avdelningar på olika förskolor har medverkat i undersökningen. Metoden som används för att få fram resultatet är enkätundersökningar bland pedagoger samt videoobservationer av samlingen. Pedagogerna hade olika kunskaper om ämnet matematik och endast hälften hänvisade till läroplanen på frågan om de hade en medveten målsättning inom ämnet matematik i samlingen.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Genom detta arbete har vi fördjupat oss i matematikundervisningen inom montessoripedagogiken. Vi ville titta närmre på hur man i en montessoriskola arbetar för att nå upp till några av kursplanens mål i matematik. Vi har intervjuat två montessoripedagoger och gjort elevintervjuer där 14 montessorielever från skolår 2 och 3 ingått. Vi har kommit fram till att inom montessori finns en hel del praktiskt materiel att tillgå som hjälper till att underlätta matematikundervisningen..

Mitt syfte med det här arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlärningssituation i matematik och se under vilka förutsättningar de själva tror att de lär sig bäst. Studien genomfördes med hjälp av 175 enkäter som delades ut på en gymnasieskola i Västergötland. De svarande tillhörde olika program och olika årskurser, och enkäten hade dels frågor med fasta svarsalternativ och dels några ganska öppna frågor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat:- att de flesta elever tror att det är viktigt att öva många gånger på samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta.- att det finns en svag positiv korrelation mellan använd tid till läxläsning i matematik och betyg i matematik även om kausaliteten är oklar.- att det finns en stark önskan hos många elever om förståelse av matematikstoffet..

Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen.Frågeställningarna som varit utgångspunkter för arbetet:-    Hur arbetar lärare med matematik i förskolan?-    Hur synliggör lärare matematiken för barnen?En enkätundersökning har gjorts som ett hjälpmedel för att få svar på frågeställningarna. Enkätundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i Växjö kommun där sammanlagt 31 lärare har deltagit i undersökningen.Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och läraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen.  Som lärare är det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har även visat att lärare kan arbeta med matematiken på olika sätt och även synliggöra den på olika sätt och med olika metoder, bl.a.

Denna uppsats handlar om elevers attityd till ämnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förändras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i årskurs tre och pågick under en period av fem veckor. Enkäter och observationer har legat till grund för undersökningen. Målet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Vårt syfte med detta examensarbete var att få insikt i vilka metoder som används för att föra in eleverna i det matematiska språket. För att få reda på detta har vi använt oss av litteratur kring ämnet, enkäter till pedagoger och läromedelsförfattare och vi har i två klasser gjort observationer, där vi iakttagit lektionstillfällen i matematik. Resultatet från våra studier visar att både pedagoger och läromedelsförfattare anser att kreativ matematik och samtal i matematik ska leda till en positiv utveckling av det matematiska språket för eleverna..

I vilken utsträckning kan yrkesverksamma KME-lärare utöva sitt huvudämne i skolan?.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger får in matematiken i samlingen i förskolan..

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt.

Vi vill undersöka vilka föreställningar matematikintresserade lärare som undervisar i skolår 1-3 har om matematik och ämnesintegration. För att kunna besvara vår frågeställning har vi dels intervjuat och dels använt enkätsvar från två lärare som har matematisk utbildning och två lärare som inte har det. Resultatet visar att lärarna i vår undersökning har en föreställning om att ämnesintegration är att i undervisningen få in flera skolämnen samtidigt, både spontant och planerat. Enligt lärarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgå från elevernas verklighet. De anser att bl.a.