Bakgrund: Sedan 1997 har man på Företagshälsovården Volvo i Skövde använt ?Hälsokurvan?. Det är en individuell hälsoprofil som man erbjudit alla 30-åringar eller alla personer efter två års anställning. Som grund för valet av ?Hälsokurvan? låg interventionsprogrammet ?Lev hela livet? som användes under 90-talet i Skaraborg.

20-30 % av alla som opereras drabbas av PONV (post operative nausea and vomiting). Behandlingen av PONV är idag fokuserad på läkemedelsbehandling som t ex antiemetika. De omvårdnadsåtgärder som utförs är inte evidensbaserade i samma utsträckning som den medicinska behandlingen. Det som är ?naturligt? för en sjuksköterska att utföra som omvårdnadsåtgärd, är inte alltid naturligt för en annan. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som vidtas för att förebygga eller behandla postoperativt illamående och kräkningar, samt vilken effekt dessa åtgärder har ur ett omvårdnadsperspektiv.

Lateral epikondylalgi är ett av de vanligaste besvären i det muskuloskeletala systemet med en prevalens på 1?3 % och en incidens på 0,4 % per år av den generella populationen. Trots att man har känt till lateral epikondylalgi i över 100 år råder det fortfarande oklarhet över patofysiologin och etologin. I litteraturen finns ett 40-tal interventioner beskrivna vid lateral epikondylalgi. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för konservativa interventioner vid lateral epikondylalgi.

Mellan 60 och 80 procent av befolkningen i västvärlden kommer någon gång att drabbas av ländryggssmärta. Av sjukpenningkostnaderna står ryggvärk för den enskilt största diagnosen. Målet med denna litteraturstudie var att undersöka om traktion har någon effekt vid utstrålande smärta från ländryggen. Artiklar från de senaste 20 åren söktes i databaserna Medline, Cinahl, Amed, Cochrane, PEDro och PubMed. 19 studier inkluderades i studien.

Denna rapport visar härledning och tillämpning av en ny metod som skall användas för att dimensionera konvektorer. Dessa konvektorer dimensioneras enbart för att motverka kallraset längs stora fönster. Detta skall uppnås genom den naturliga konvektionen som luften går igenom, vilket i sin tur är orsakad av en konvektor placerad under ett fönster. I dagens samhälle sker konvektorsdimensionering enbart för att ersätta transmission och ventilationsförluster, ingen hänsyn tas till kallras. Tidigare arbeten kring luftströmmingar, flänsar, naturlig konvektion och Nusselts beräkningar har studerats.

SammanfattningJag vill med min studie ta reda på om indraget studiebidrag ger avsedd effekt i form av minskat skolk. Jag vill också veta elevernas syn på hur indraget studiebidrag påverkar deras skolkande, och, bortsett från studiebidragets inflytande på skolk och närvaro, om det finns andra orsaker i skolan till att elever i vissa situationer väljer att inte skolka. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Har skärpningen av tolkningen av CSN,s frånvaroregler (CSN 2012), som trädde i kraft årsskiftet 2011/12, haft avsedd effekt på ogiltig frånvaro? Vilken effekt anser eleverna att indraget studiebidrag har på skolk? Vilka faktorer inom skolan gör att skolkande elever väljer att inte skolka, och vad motiverar dessa elever till att närvara? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer som grund och ett utdrag ur skolans närvarorapporteringssystem. I resultatet framkom att eleverna skolkar av flera olika orsaker, där trötthet och brist på motivation framträder tydligt.

Bakgrund och syfte:Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen.Metod:Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.Resultat:Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning.

BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.

Örebro UniversitetInstitutionen för hälsovetenskap och medicin           Arbetsterapi Arbetes art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi.Svensk Titel: En jämförelse mellan Bobathmetoden och andra interventionsmetoder för behandling av strokepatienterEngelsk titel: A comparison between the Bobath method and other interventions for stroke patientsFörfattare: Maryam Tondkar MogadamHandledare: Marie HolmefurDatum: 2012-05-03 SammanfattningBakgrund: Bobath behandlingsmetod utvecklades i England på 1940-talet för patienter med hjärnskador. I denna behandlingsmetod ska patienter lära sig att kontrollera sina onormala rörelser och muskelspasticitet.Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra Bobathmetoden med andra interventionsmetoder för att kunna se vilken behandlingsmetod som har bättre effekt för strokepatienter.Metod: Systematisk litteraturstudie gjordes i databasen AMED, PubMed och Cinahl för att ta fram aktuell forskning inom detta område. Artiklarna som kom fram är kvantitativa och Randomiserade Kontrollerade studier.Resultat: Resultatet av studierna visar att Bobathmetoden har positiv effekt för att klara aktiviteter i dagliga livet. Bobathmetoden visar förbättring från akuta fasen till efter behandling i ADL aktiviteter. Studierna visar att Motor Relearning Programme, Arm Basis training och Balance Performance Monitor träning har bättre effekt än Bobathmetoden i ADL aktiviteter.Arm Basis training, Motor Relearning Programme och Bobathmetoden förbättrade handfunktionen över tiden.

AbstractSyftet med studien var att utvärdera fluoxetins effekt på hetsätning och kräkning vid bulimia nervosadå ingen samtidigt psykoterapi ges. Även tid för behandlingseffekt, förändringar på andrasjukdomskarakteristika, förekomst av viktförändring och biverkningar undersöktes. Studiengenomfördes som en litteraturstudie. Sökningar efter litteratur skedde i Pubmed, Google, ELIN,Artikelsök, Cochrane, EMEA, SweMed+. Sökorden var; bulimia, bulimia nervosa, fluoxetine, prozac,psychotropic drugs, antidepressive agents, serotonin uptake inhibitors, ätstörning, eating, disorder.Sammanfattningsvis hade fluoxetin 60 mg/dag en god effekt på att minska antalet hetsätningar ochkräkningar per vecka jämfört med placebo.

BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förväntas öka globalt. Det finns många former av demenssjukdomar men gemensamma drag är att hjärnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning än normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar många av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmågor. Läkemedel är av begränsad nytta och därför är olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vården av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi är en sådan metod som med hjälp av så kallade minnesväckare framkallar tidiga minnen.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa.Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie.

 SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka om Botox smärtlindrande effekt var tillräcklig för att förbättra rörligheten, ADL-förmågan samt livskvalitén för patienter som lider av långvariga smärttillstånd.Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Sju patienter, sex kvinnor och en man, intervjuades per telefon. Deltagarna tillfrågades att besvara 12 frågor kring upplevelsen av botoxbehandlingen. Samtalen spelades in på ljudfiler.Resultat: Materialet analyserades under kategorierna rörlighet, ADL-förmåga samt livskvalitet enligt studiens syfte då även nio subkategorier framkom. Kategorierna hängde samman med varandra genom att ökad rörlighet gav bättre ADL-förmåga som i sin tur gav bättre livskvalitet.

Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husdjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed.