Sök:

Sökresultat:

3920 Uppsatser om Smärtstillande effekt - Sida 19 av 262

Incitamentsprogram : En studie om incitamentsprogrammen i Danmark, Finland och Sverige

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

Atlas Copco möter employer branding - en strategistudie

Bakgrund: Employer branding handlar om en strategi ett företag kan anvÀnda för att bygga en identifierbar och unik identitet som arbetsgivare i syfte att kunna attrahera, motivera och kvarhÄlla nuvarande och framtida anstÀllda.Studieobjektet: Altas Copco, ett globalt svenskt industriföretag som aktivt arbetar utefter strategin employer brandingSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur employer branding anvÀnds pÄ företaget Atlas Copco utmed tre omrÄden: attrahera anstÀllda, kvarhÄlla och motivera anstÀllda samt utvÀrdering och effekt av strategin.Metod: Uppsatsen Àr av kvalitativ och kartlÀggande fallstudiekaraktÀr. Deduktiv undersökningsansats har anvÀnts. PrimÀrdata utgörs av intervjuer med respondenter frÄn Atlas Copco.Slutsats: I studien i frÄga har det framkommit att Altas Copco lÀgger tonvikt pÄ att attrahera potentiella anstÀllda till skillnad frÄn att kvarhÄlla och motivera nuvarande medarbetare. PÄ samma sÀtt har det i studien framkommit att lite fokus ligger pÄ utvÀrdering och effekt av strategin..

Motiverande samtal och ungdomar med substansmissbruk : en litteraturstudie

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) Àr en metod för att behandla frÀmst alkoholmissbruk, men har allt mer integrerats i behandlingen av andra substansmissbruk. Det flesta studier gÀllande MI har genomförts pÄ vuxna varför effekten av MI pÄ denna grupp Àr mest belagd. Antalet ungdomar med substansmissbruk ökar, vilket medför att en undersökning rörande studier om MI som riktas mot denna Äldersgrupp (14-24 Är) förefaller bÄde relevant och nödvÀndig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken effekt MI har vid arbetet med ungdomar med substansmissbruk. Metod: AllmÀn litteraturstudie.

Friskolereformens effekt pÄ arbetslöshet, inkomst och företagande pÄ kommunal nivÄ : En ekonometrisk analys av ökade elevandelarna i fristÄende gymnasieskola

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbÀttringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristÄende skola. UtifrÄn de resultaten driver vi tesen att högre betyg Àr en följd av en ökad kunskapsnivÄ och att denna ökade kunskapsnivÄ borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har pÄverkats av den ökade konkurrensen pÄ skolmarknaden. VÄr hypotes Àr att en högre andel elever i fristÄende gymnasieskola sÀnker arbetslösheten och höjer inkomstnivÄn. Vi undersöker Àven elevandelarnas effekt pÄ andelen egenföretagare i kommunen.

Medveten nÀrvaro och beteendeterapi vid behandling av primÀr insomni : Effekter pÄ sömn, uppmÀrksamhet, oro och ruminering

UppmÀrksamhet/övervakning (monitoring) Àr en viktig komponent vid utvecklandet och vidmakthÄllandet av insomni. Genom medveten nÀrvaro (MN) kan förmÄgan att rikta uppmÀrksamheten trÀnas upp. Syftet med studien var att undersöka effekten av MN och beteendeterapi (BT) vid behandling av primÀr insomni hos personer med hög uppmÀrksamhet/övervakning av sömnrelaterade stimuli. Behandlingens effekt pÄ sömn och uppmÀrksamhet samt en eventuell sekundÀr effekt pÄ oro och ruminering undersöktes. En single-subject design med en konstruktiv strategi anvÀndes och tvÄ behandlingar gavs, dÀr hÀlften av deltagarna fick BT och hÀlften fick BT+MN.

Att trigga minnet : en litteraturöversikt som belyser effekten av reminiscensterapi vid vÄrd av personer med demenssjukdom

BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förvÀntas öka globalt. Det finns mÄnga former av demenssjukdomar men gemensamma drag Àr att hjÀrnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning Àn normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar mÄnga av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmÄgor. LÀkemedel Àr av begrÀnsad nytta och dÀrför Àr olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vÄrden av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi Àr en sÄdan metod som med hjÀlp av sÄ kallade minnesvÀckare framkallar tidiga minnen.

SmÀrtlindring vid akupunkturbehandling pÄ smÄdjur

Akupunktur har anvÀnds i mÄnga Är som behandling mot diverse sjukdomstillstÄnd, bland annat som smÀrtlindring. Om man kan anvÀnda akupunktur som ett komplement till medicinsk smÀrtlindring, skulle man fÄ billigare och sÀkrare behandlingar och sövningar. Denna artikel Àr ett försök i att reda ut om det finns vetenskaplig grund till akupunkturens analgetiska effekt, och hur detta verkar i kroppen. Flera forskare har genomfört studier som förklarar hur smÀrtlindringsmekanismen verkar, och jag gÄr hÀr igenom 6 teorier: gatewayteorin, aktivering av GABA-receptorer samt frisÀttning av serotonin och noradrenalin, frisÀttning av endogena opioider, frisÀttning av antiinflammatoriska cytokiner, Àndrad aktivitet i olika delar av hjÀrnan, och halten cholecystokinin octapeptid (CCK-8). Det finns flera motsÀgande artiklar till mÄnga av teorierna, men den teori som verkar ha störst belÀgg Àr frisÀttning av endogena opioider. Naloxon, som Àr en opioidantagonist för alla opioidreceptorer, blockerar analgesi som uppstÄtt efter akupunktur, likavÀl som den blockerar analgesi frÄn morfin.

Fysisk beröring för mÀnniskans vÀlbefinnande?

Bakgrund: Mycket tyder pÄ att massage har förekommit i mÄnga kulturer under flera Ärhundranden. tidigare forskning visar att rÄttor som blev strukna pÄ magen eller ryggen blev lugnare och fick lÀgre blodtryck som följd. Syfte: Syftet med studien var att belysa om terapeutisk fysisk beröring har nÄgon effekt för mÀnniskors vÀlbefinnande. Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ nio artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjÀlp av Graneheim & Lundmans innehÄllsanalysmetod.


Bilden av EU : En studie av EU som opinionsbildare i Tyskland och Österrike

AbstractThe opinions about the European Union vary considerably between the member states. There are likely several reasons of this, the following study examines one that ought to play a major role. This study examines the idea that media affects the public opinion. According to the theory of Framing media can not only tell us what to think about, media also has the power to influence how we think about the matter. ?Framing: Toward Clarification of a fractured paradigm? by Robert M.

Musikens pÄverkan pÄ patienters Ängest/oro under pÄgÄende undersökningar: en litteraturstudie

Patienter som ska genomgÄ en undersökning kÀnner ofta oro och Ängest inför detta. Ett sÀtt att reducera oron och Ängesten kan vara att lÄta patienten lyssna pÄ musik under undersökningar som pÄ nÄgot sÀtt kan vara Ängestladdade för patienterna. Studier i Àmnet har visat pÄ god effekt av musik. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka musikens pÄverkan pÄ patienters Ängest/oro under pÄgÄende undersökningar. Litteraturöversikten baserades pÄ tre frÄgestÀllningar som utvecklats frÄn syftet: reducerar musik Ängest/oro hos patienter under pÄgÄende undersökningar, pÄverkar musiken övervakningsparametrar som pulsfrekvens och blodtryck hos patienterna, och pÄverkar musiken patienternas till ett minskat intag av lugnande och smÀrtstillande lÀkemedelsanvÀndning före och under undersökningen? Studien omfattade tretton artiklar som granskades utifrÄn dessa tre frÄgestÀllningar.

Marina förmÄgor : kamp mot otydlighet

Försvarsmaktens definitioner av olika förmÄgor Àr inte tillrÀckligt preciserade. FörmÄgorna beskrivs i dagslÀget av Försvarsmakten pÄ ett otydligt sÀtt dÀr missförstÄnd kan uppstÄ. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen Àr uppbyggd för att kringgÄ det problemet dÄ faktorerna som vÀvs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan stÀllas inför. Faktorerna miljö, motstÄndaren och effekt utkristalliseras utefter förmÄgan och scenarion bildas.

Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för barn i Äldern 5-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder. : En litteraturöversikt

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i Äldern 5-12 Är, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapslÀget inom Àmnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgÀngliga vid universitetsbiblioteket vid LuleÄ Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig frÀmst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stÀrka kognitiva svÄrigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel pÄ typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Har psykodynamisk psykoterapi nÄgon plats i psykosvÄrden idag? : Riktlinjer och evidens för behandling av psykos/schizofreni

BakgrundInnan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form avpsykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikansintrÀde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fÄtt mindre fokus.PÄ senare tid har man börjat anvÀnda KBT vid schizofreni och behandlingen Àr idagevidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har slÀpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer Àrtydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vidpsykos/schizofreni. DÀrutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna somSocialstyrelsen ger angÄende PDT vid schizofreni.MetodFör att kunna besvara frÄgestÀllningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgÄng och engranskning av rÄdande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.ResultatResultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstÄnd, attdet finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsensriktlinjer angÄende PDT vid schizofreni baseras pÄ en enda studie med tveksam kvalitet. Vidarefinns det studier som talar för ett integrerat synsÀtt, dÀr man anpassar behandlingen och vÀljerbehandlingsform efter varje enskild patients behov.KonklusionDet finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni.

GÄr miljöteknikföretagen sin egen vÀg?

Denna uppsats sammanstÀller de finanspolitiska ÄtgÀrderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat pÄ tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en sÄ liten negativ effekt som möjligt pÄ ekonomisk tillvÀxt.I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att lÀnderna inte kan anvÀnda penningpolitiken för att pÄverka ekonomin och lÀnderna kan inte heller förlita sig pÄ att förÀndringar av vÀxelkursen kan dÀmpa en eventuell negativ effekt pÄ BNP.Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga lÀnder under olika förutsÀttningar, och beroende pÄ hur Ätstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden pÄverkas.Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska Ätstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om Ätstramningarna inte Àr tillrÀckliga för att skapa en hÄllbar utveckling av statsskulden, till exempel pÄ grund av att de negativa effekterna pÄ BNP blir större Àn vÀntat, finns egentligen bara tvÄ alternativ. Antingen tvingas lÀnderna förhandla med lÄngivarna om nedskrivning av skulderna eller sÄ fÄr lÀnderna lÀmna eurosamarbetet..

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->