Bakgrund: NÀr beslutet att flytta in pÄ ett sÀrskilt boende fattats förÀndras livssituationen för bÄde den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in pÄ ett sÀrskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som anvÀndes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Befolkningen i dagens samhÀlle blir allt Àldre. MÄnga individer drabbas av nÄgon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, dÄ denna sjukdom Àr starkt knuten till hög Älder. En demenssjukdom för med sig mÄnga svÄrigheter, dÀribland drabbas minne, sprÄk samt kommunikation. I Sverige idag finns mÄnga yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sÀllan finns nÄgon som har djupgÄende kunskaper om de sprÄkliga och kommunikativa svÄrigheter som en individ, till följd av sjukdomen fÄr. I början av Alzheimers sjukdom Àr de sprÄkliga förÀndringarna knappt mÀrkbara men med tiden tilltar de sprÄkliga svÄrigheterna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse handledning har för personal som arbetar med personer med demens. Handledningens syfte och mÄl Àr riktade till bÄde personal och vÄrdtagare och det övergripande mÄlet Àr att den ska frÀmja den enskilda mÀnniskan som söker vÄrd och omsorg. Tanken med handledning Àr Àven att den som blir handledd ska ta med sig det man tagit del av till sitt yrkesutövande. Handledning Àr ett sÀtt att ge personalen den bekrÀftelse de saknar, och att de skulle fÄ stöd och utbildning vid handledning. Personalen som medverkade i studien beskriver att betydelsen av att fÄ handledning innebÀr en trygghet att veta att de kan fÄ hjÀlp, nÀr de stöter pÄ problem som de inte klarar av.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoÀng C, inom Àmnet arbetsterapi.Svensk titel: Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel för personer med demens.Engelsk titel: Occupational therapist?s experience of and knowledge about prescribing cognitive aids for people with dementiaFörfattare: Urvi Mistry och Sofia ThorinHandledare: Ingvor PetterssonDatum: 2011-12-12Antal ord: 8077Sammanfattning: Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrmed ökar Àven gruppen av mÀnniskor som drabbas av Äldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens. Demens Àr en progredierande sjukdom som pÄverkar personens aktivitetsförmÄga negativt. I tidigare undersökningar framkommer ett behov av att öka kunskapen om kognitiva hjÀlpmedel inom demensvÄrden. Tekniska framsteg har öppnat nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar.

Bakgrund: MÀnniskor lever lÀngre idag, det leder till ökning av demenssjukdomar och pÄverkar hÀlsotillstÄndet. Musik har visat sig vara en bidragande faktor för förbÀttrat hÀlsotillstÄnd hos andra sjukdomskategorier och Àr en kostnadseffektiv vÄrdÄtgÀrd.Problem: MÄnga personer med en demenssjukdom har ett försÀmrat hÀlsotillstÄnd till följd av sjukdomstillstÄndets funktionsnedsÀttningar och förÀndrade livssituation.Syfte: Att beskriva musikens pÄverkan pÄ personer med en demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har anvÀnds. Sju artiklar med kvantitativ ansats och tre artiklar med kvalitativa ansats artiklar har anvÀnds.Resultat: Musik ökar glÀdje, allmÀn vakenhet, lugn, behag och lekfullhet och vÀlbefinnandet och reducerar ilska, sorg, oro, dra och ta tag i föremÄl. Kommunikationen och delaktigheten ökar vid anvÀndandet av musik och det leder till förbÀttrat socialt samspel med andra mÀnniskor. Musik har störst inverkan pÄ personer med mild till mÄttlig demens.Slutsats: Musik som vÄrdinsats skulle kunna förhindra onödigt lidande, men musik har olika effekt beroende pÄ hur lÄngt gÄngen personen Àr i sin demenssjukdom.

Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Bakgrund: NÀr beslutet att flytta in pÄ ett sÀrskilt boende fattats förÀndras livssituationen för bÄde den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in pÄ ett sÀrskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som anvÀndes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

Demens Àr en allmÀn benÀmning pÄ olika sjukdomstillstÄnd i hjÀrnan. I SverigeÀr ca 5 % av alla över 65 Är svÄrt demenssjuka. Den psykosociala miljöns viktigaste syfte Àr att ge den demensdrabbade trygghet, harmoni och vÀrme. Den mÀnskliga kontakten och den individanpassade vÄrden Àr viktig för den demenssjuke. Syftet med studien var att undersöka hur musik och dans i den dagliga miljön positivt kan pÄverka den demenssjuke.

Palliativt förhÄllningssÀtt kÀnnetecknas av helhetssyn av mÀnniskan och uppnÄs genom stöttning av individen att leva med vÀrdighet och största möjliga vÀlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Älder.Demens Àr en sjukdom som Àr svÄrt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga Àr sjukdomen förödande. Den palliativa vÄrden av personer med demens Àr inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÄ demenssjukdomen som Àr svÄr att vÄrda och dels för att stöd till de personer som vÄrdar sina anhöriga och det sociala kommunala nÀtverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÄrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÄ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÄ finns en bra upplevelse av given vÄrd hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sÀmre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vÄrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och pÄ olika nivÄer beroende pÄ vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vÄrd och demens mÄste fÄ utrymme i utbildningarna av all personal, frÄn undersköterska till specialistlÀkare..

Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som drabbar ungefÀr var femte person över 80 Är. PÄ senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. VÄrdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvÄrden med fÄ eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdhundars pÄverkan pÄ Àldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jÀmfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanstÀllas.Resultat: VÄrdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter pÄden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats Àr att vÄrdhund kan ha positiva effekter pÄ hÀlsan hos dementa.Det krÀvs mer forskning för att kunna komma fram till om vÄrdhund Àr en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersÀtta vissalÀkemedel..

En demenssjukdom Àr en hjÀrnskada som pÄverkar hjÀrnans olika funktioner frÀmst kognitiva, beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som Àr drabbad. Demenssjukdomar pÄverkar aktivitetsutförandet och dÀrmed Àven hÀlsa och vÀlbefinnande. Risken för att fÄ en demensdiagnos ökar med stigande Älder. Befolkningen ökar och blir allt Àldre. Detta leder till att trycket pÄ vÄrdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vÄrd.