I Sverige lever nÀstan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvÄrdnaden kan vara problematisk pÄ mÄnga sÀtt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmÄgor och svÄrigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande frÄn vÄrdarna kan förvÀrra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rÀdsla och aggressivitet.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom kÀnner ofta ett utanförskap pÄ grund av svÄrigheter att kommunicera. VÄrdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja vÀlbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvÄrdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmÄga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vÄrdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvÄrdnad.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vÄrdare genom att kommunicera och bemöta med nÀrvaro i mötet och förmedla glÀdje, kunde skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i omvÄrdnaden. Att nÀrvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekrÀfta personen. BekrÀftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och strÀva efter jÀmstÀlldhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekrÀfta personen med demenssjukdom vilket fÄr stöd i teorin bakom personcentrerad vÄrd och bekrÀftande omvÄrdnad.

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom omrÄdet Äldrande och intellektuella funktionsnedsÀttningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur Àldre mÀnniskors med intellektuella funktionsnedsÀttningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning. Metod: Litteraturöversikten Àr en sÄ kallad ?scoping study?. SjÀlva sök-strategin utgick frÄn sÄ kallad blocksökning. Sökresultatet frÄn databaser genomsöktes dÀrefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext.

AbstraktI introduktionen visar litteraturen att det Àr viktigt att ge handledning och utbildning till vÄrdpersonal som vÄrdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill sÀga agitation, Àr en del av BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia) som Àr vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvÄrdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vÄrdpersonal bemÀstra olika omvÄrdnadshandlingar för att underlÀtta mötet och lugna den demenssjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvÄrdnadshandlingar som kan anvÀndas av vÄrdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den metod som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Psykisk ohÀlsa beskrivs idag som ett hÀlsotillstÄnd som Àr vanligt bland patienter pÄ sjukhus, de senaste Ären har psykisk ohÀlsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter Àr det viktigt att i tid upptÀcka psykisk ohÀlsa för att pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt hjÀlpa patienten, dÀrför Àr det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vÄrdar patienter med psykisk ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vÄrd upplever mötet med patienter som har psykisk ohÀlsa.Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med Ätta stycken sjuksköterskor pÄ en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket pÄ dennes utbildning, erfarenhet och kunskap.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk astma hos vuxna. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet. Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.

Syfte: Syftet med f?ljande systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget av effekten p? energiintaget vid lunch efter ett intag av havregrynsgr?t till frukost j?mf?rt med annan frukost. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus den 20 mars 2023. S?kningen utgick fr?n tre block utifr?n intervention, utfall och studiedesign. De inkluderade studierna skulle innefatta en population av individer ?18 ?r, en intervention av frukost i form av havregrynsgr?t samt en kontroll som bestod av ?vrig frukost.

abstractBackground: Dementia affected patients have increasing problems with memory , impaired language ability, which affects communication and behaviour is considerable. These difficulties may provide an outlet for aggression, agitation and anxiety, and are common in dementia, which is exhausting for patients and their relatives and carers. Behavioural changes are common condition in patients with dementia and affects quality of life and cause unnecessary suffering . Pharmacological treatment that is inserted to relieve these symptoms have many side effects. Printed out more knowledge about non- pharmacological nursing interventions that can facilitate care for patients , relatives and carers are great.Aim: To describe non- pharmacological nursing interventions in dementia care .Method: A general literature review of thirteen scientific papers compiled and described in a result.Results: Compilation resulted in two themes,  Music in dementia care and Stimulation in dementia care and four subthemes, Singing in the care, Listening to music, Activities and Consolation and fillip that showed a dominant positive effect on dementia affected patients and carers and there by create opportunities for caring in dementia care .Conclusion: The different nursing interventions may be useful in dementia care when they show a dominant positive effect on various behavioural changes, it seems memory stimulant and promotes communication between patients and carers which favours caring .Keywords: Agitated behaviour, dementia, non- pharmacological, literature review, nursing. .

Sömnen Àr viktig för mÀnniskans upplevelse av hÀlsa och nÄgot som ofta pÄverkas i samband med sjukdom. Sömnproblem Àr mycket vanligt, speciellt bland Àldre personer, kan i sin tur skada hÀlsan bÄde fysiskt och psykiskt. Att ha kunskaper i omvÄrdnadsinterventioner som frÀmjar sömn innebÀr en möjlighet att hjÀlpa personer med sömnproblem och dÀrmed öka deras vÀlbefinnande. DÀrför Àr kunskaper om sömn och vila nödvÀndiga inom omvÄrdnad. Syftet med studien var att identifiera olika omvÄrdnadsinterventioner som kan anvÀndas vid sömnproblem hos Àldre personer med och utan demens.

Syfte Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten var att unders?ka evidensen f?r om en viktnedg?ngsbehandling genom energireducerad kost, med eller utan till?gg av fysisk aktivitet, inf?r in vitro-fertilisering (IVF) hos kvinnor med obesitas har en p?verkan p? f?delsetal och graviditetstal. Metod Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 23 januari 2023. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionskriterier. Populationen utgjordes av kvinnor med obesitas som planerade att genomg? IVF.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska fÄ ett gott vÀlbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor pÄ demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansÄg att vÄrden alltid ska utgÄ frÄn den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön Àr lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes vÀlbefinnande och sjÀlvstÀndighet. Olika faktorer som pÄverkar vÀlbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsÀttning.

Bakgrund: Demens tillhör en av Sveriges största folksjukdomar och idag finns det cirka 150 000 personer som lider utav nÄgon form av demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste formen. Sjukdomen medför kognitiv nedsÀttning som successivt försÀmras under sjukdomsförloppet och stÀller dÄ allt högre krav pÄ den sjukes familj. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt dÀr 15 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en mÀngd olika kÀnslor under sjukdomsprocessen, vilka kunde skilja sig beroende pÄ vilken relation de hade till den sjuke.

I arbetet inom vÄrd och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett pÄ varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta Àr mycket vÄrdkrÀvande dÄ de kan upptrÀda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behÄller sin vÀrdighet i det vÄrdande mötet med hjÀlp av musik (i musik ingÄr Àven sÄnt) och beröring. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr ifrÄn en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som Àr agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och sjÀlvmedvetna nÀr mysik spelas för dom.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.