Demenssjukdom Àr en av vÄra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt Àldre ökar ocksÄ prevalensen att drabbas. Det kan ta flera Är innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen Àldre som utan hjÀlp frÄn samhÀllet helt sköter omvÄrdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir ocksÄ belastningen pÄ den som vÄrdar allt större och mÄnga nÀrstÄendestödjare visar symtom som depression, utbrÀndhet, oro och Ängest och det Àr dÀrför viktigt att denna stora grupp i samhÀllet uppmÀrksammas som ett folkhÀlsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den anvÀnda metoden var en manifest innehÄllsanalys och studien visade att det stöd som efterfrÄgades mest och gav den största effekten i form av reducerad vÄrdtyngd, var nÀr den sjuke fick möjlighet att vistas pÄ dagvÄrdsverksamhet.

Syftet med denna studie var att beskriva behovet av stöd i form av handledning hos personal som arbetar i ordinÀrt boende med demensdrabbade personer. Studien omfattade intervjuer med sammanlagt Ätta undersköterskor/vÄrdbitrÀden frÄn tvÄ olika kommuner i Norrbotten. Personliga intervjuer anvÀndes för att fÄ fram den enskilde intervjupersonens upplevelse. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som berörde erfarenheter av handledning och brist pÄ handledning samt kommunikation med demensdrabbade personer. Resultatet av denna studie visade att personalen upplever sig ha ett stort behov av handledning men Àven behov av tid för reflektion.

 AbstractBackground: Among elderly people with dementia pain is a common problem. In older persons, particularly those suffering from dementia and cognitive impairment pain is often underdiagnosed and undertreated causing unnecessary pain, suffering and affect quality of life negatively. Dementia complicates the identification of pain when the natural ability to communicate decreases when a person is suffering from dementia. It is important that health professionals working with older persons with dementia are aware of the person?s pain expression.Aim: To clarify how older persons with dementia communicate pain expression.Method: To study this area a literature review was used.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan Är 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att vÀrdera de utvalda artiklarna anvÀndes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter pÄ stress och agiterat beteende sÄsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur mÄltidsmiljön pÄ sÀrskilt boende inverkar pÄ de Àldres födointag och att beskriva de i studien ingÄende artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka Àtandet hos Àldre mÀnniskor.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen uppfattar ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt i hemvÄrden och vad det innebÀr för personalen att arbeta pÄ ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt. Metod: Studien Àr av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor, fyra undersköterskor och tvÄ vÄrdbitrÀden som alla arbetar inom hemvÄrden. Resultat: Av intervjusvarens analys framkom fem kategorier och fem underkategorier. 1) FÄ göra sjÀlv och komma tillbaka, det vill sÀga att vÄrdpersonalen inte utför för mÄnga uppgifter Ät sin vÄrdtagare. Detta kan leda till ökat sjÀlvförtroende hos vÄrdtagaren och en enklare arbetssituation för personalen.

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka Àr vanligt och kan innebÀra ett lidande för dem. VÄrdgivares förhÄllningssÀtt pÄverkar utfallet av omvÄrdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdgivarens förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

Bakgrund: Äldre personer med en demensdiagnos Ă€r en vĂ€xande patientgrupp som stĂ€ller högre krav pĂ„ sjuksköterskans förmĂ„gor. Demenssjuka personer krĂ€ver ett annorlunda synsĂ€tt och andra typer av observationer vid bedömning av smĂ€rta och smĂ€rtlindring, Ă€n personer med intakt kognitivt medvetande. Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att smĂ€rtbedöma och smĂ€rtlindra personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie dĂ€r 10 vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och tematiserats utifrĂ„n valt syfte. Resultat: Fem olika teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den demenssjuka, sjuksköterskans smĂ€rtbedömning av demenssjuka personer, sjuksköterskans erfarenhet av att anvĂ€nda bedömningsinstrument, farmakologisk smĂ€rtlindring och icke-farmakologisk smĂ€rtlindring.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.

Syfte: Att sammanstÀlla vad som kunde orsaka ett aggressivt utÄtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som fanns beskrivna för att kunna hantera det. Bakgrund: Demenssjukdom Àr en vanlig sjukdom inom all vÄrd. DÀrmed ocksÄ de symtom som Àr karaktÀristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begrÀnsningar eller tvÄngsvÄrd kan enligt lag anvÀndas dÄ patienten visar ett psykotiskt utÄtagerande sÀtt. Enbart demenssjukdom Àr inte tillrÀckligt skÀl för att tvÄngsvÄrda nÄgon. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr omvÄrdnad dÀr fokus Àr att lindra sjukdom, symtom och att hjÀlpa patienten med dennes beteende.

Alzheimers sjukdom pÄverkar bÄde patienten och den som vÄrdar honom eller henne. En anhörig vÄrdar ofta patienten och det har visat sig att de Àr utsatta för olika svÄrigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som anvÀndes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lÀstes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvÄrdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades pÄ Ätta veten­skapliga artiklar frÄn vilka fem teman framkom.

ABSTRACT Background: Aging and losing cognitive and physical functions is difficult. To also be affected by dementia means that you lose some part of your identity and the ability to take care of yourself. It is important to find alternative, non-pharmacological ways to increase health for the elderly and those who are affected by dementia. When dogs are used for therapeutic purposes in health care it is roughly divided into two different forms; AAA (Animal Assisted Activity) and AAT (Animal Assisted Therapy). AAI (Animal Assisted Intervention) is also used as a term, in which AAT is included.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vÄrdpersonalens arbetsmiljö vid Falu kommuns demensboende. Sammanlagt 134 omsorgsanstÀllda besvarade enkÀten, som omfattade 37 frÄgor. Fyra frÄgor rörde bakgrundsvariablar, 28 strukturerade frÄgor behandlade arbetsmiljön, personalens utbildning, motivation, stimulans i arbetet och annat dylikt. Inalles 9 ostrukturerade eller öppna frÄgor handlade om god omvÄrdnad, erfarenhet av samt brister respektive förtjÀnster med arbetet med de demenssjuka. Av resultatet framgick att 69 % arbetade av intresse inom demensvÄrden.