Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svÄrt om vÄrdaren inte har rÀtt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen sÄsom beröring och musik kan vara av betydelse nÀr kontakt ska skapas. MÀnniskan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar kÀnslan av trygghet och tillit och pÄ sÄ sÀtt kan kontakt skapas. Ett annat sÀtt att skapa kontakt pÄ Àr genom musik, dÀr det har visat sig att minnet av sÄng och musik betyder mycket för mÀnniskan och kan stÀrka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar Àr vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svÄrtolkade för vÄrdpersonalen. KommunikationsförmÄga och empati Àr grundlÀggande hos vÄrdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vad som frÀmjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom pÄ en akutvÄrdsavdelning pÄ sjukhuset och pÄ gruppboende för personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att se vilka effekter taktil massage ger hos personer med demens. Sökning av artiklar har gjorts pÄ databaserna CINAHL, ELIN@Dalarna och PubMed dÀr sökorden dementia, massage, nursing, older people, Therapeutic touch och touch anvÀndes i olika kombinationer. Litteraturstudien bestÄr av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna skulle vara vetenskapliga och inte publicerade före 1995, de skulle Àven svara pÄ syfte och frÄgestÀllning. För att sÀkerstÀlla att kvalitén pÄ artiklarna var hög granskades de med en granskningsmall.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever vikten av stödÄtgÀrder frÄn sjukvÄrdspersonal. VÄra frÄgor var: Hur viktigt Àr det med stödÄtgÀrder frÄn sjukvÄrdspersonal för de anhöriga till personer med demenssjukdom och vilka konsekvenser kan det bli för de anhöriga om de inte fÄr det stöd de behöver frÄn sjukvÄrdpersonal. Vi anvÀnde oss av nio vetenskapliga artiklar som svarade pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visade att de stödÄtgÀrder som de anhöriga till personer med demenssjukdom ansÄg vara av stort vÀrde var psykiskt, fysiskt och socialt stöd, Àven den information som sjukvÄrdspersonal kunde ge var av stor betydelse. Resultatet visade Àven att brist pÄ stöd och information resulterade i att de anhöriga till personer med demenssjukdom upplevde stress, psykisk, fysisk och social ohÀlsa.

The purpose of this study was to describe the experiences of being a family caregiver for aperson with dementia. A further aim was the inclusion criteria and data collection methods inthe studies presented, and how this may have affected the results of the studies. The methodwas a descriptive literature study with qualitative approach. Data were collected throughdatabases Cinahl and Pubmed using the words: dementia, knowledge, information, support,caregivers, coping, spouses, experiences and family caregiving. Keywords were combined indifferent ways in order to refine the search.

Bakgrund: Antalet personer som fÄr nÄgon form av demenssjukdom ökar som en följd av att mÀnniskor lever lÀngre och att sjukdomen ökar med stigande Älder. Den vanligaste formen Àr Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fÄtt sjukdomen fokuseras det sÀllan pÄ. Det Àr en kronisk sjukdom och tillhör en av vÄra folksjukdomar med dödlig utgÄng. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att fÄ och leva med Alzheimers sjukdom.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Sjuksköterskors huvudsakliga uppgift Àr att bedöma, lindra och utvÀrdera smÀrta. MÄnga Àldre med lÄngvarig smÀrta förvÀntar sig att vÄrdpersonalen ska uppmÀrksamma deras behov av smÀrtlindring. Syftet med vÄr studie var att beskriva sjuksköterskors förhÄllningssÀtt till Àldre personer med smÀrtproblematik inom kommunala Àldreboenden. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta legitimerade sjuksköterskor med minst tvÄ Ärs erfarenhet av arbete inom den kommunala Àldreomsorgen. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Att det Àr svÄrt att tolka och bedöma smÀrta hos Àldre: Att alltid försöka lindra och hjÀlpa: Att ibland tvingas acceptera att inte alltid lyckas.

Bakgrund: OmvÄrdnaden av en mÀnniska med demenssjukdom pÄ sÀrskilt boende krÀver resurser i form av personal, ÀndamÄlsenliga lokaler samt lÀkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lÀmpliga personliga egenskaper för att skapa lÄngvariga relationer med nÀrstÄende och boende. Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en mÀnniska med demenssjukdom boende pÄ sÀrskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de nÀrstÄendes upplevelser av omvÄrdnaden pÄ sÀrskilt boende, upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt upplevelsen av att hantera sin situation.