Denna studie belyser vÄrdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod Àr en allmÀnlitteraturstudie dÀr 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundlÀggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer Àr; en god mÀnniskosyn, en etablerad kommunikation mellan vÄrdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det rÄder en allmÀn konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvÄrdnadssituationen.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sÀnkt kognitiv förmÄga och den sjukes personlighet förÀndras. Att lÄta nÀrstÄende vara delaktiga i omvÄrdnaden och att vÄrdpersonal tar sig tid att lyssna pÄ deras Äsikter skapar goda chanser för att bÄda parterska bli nöjda med omvÄrdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultat: Studiens resultat visade att nÀrstÄende hade egna behov som behövde tillgodoses, att fÄ möjlighet att skapa en relation till vÄrdpersonal, att fÄ tid att prata, att fÄ delta i omvÄrdnaden samt att fÄ information.

Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmĂ„ga att uttrycka smĂ€rta vilket skapar problem i samband med smĂ€rtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 berĂ€knades 148000 svenska invĂ„nare vara diagnostiserade med nĂ„gon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland Ă€ldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smĂ€rtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie dĂ€r resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, dĂ€r 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smĂ€rta frĂ€mst uttrycks genom beteendeförĂ€ndringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar stÀndigt i hela vÀrlden och eftersom Äldrandet Àr förknippat med smÀrttillstÄnd kommer sannolikt Àven antalet personer med demenssjukdom som har smÀrta att öka. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjÀrnan som innebÀr försÀmrad minnesförmÄga. Personer med demenssjukdom har pÄ grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svÄrigheter att beskriva smÀrta. Detta kan leda till en smÀrtbehandling som inte Àr optimal och personerna utsÀtts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsÀttningar som pÄverkar sjuksköterskans bedömning av smÀrta hos personer med demenssjukdom.

Cultural heritages are environments created by humans that are considered to have a conservation value for the posterity. They can be seen as one of society's non renewable resources. It is important to have knowledge of how cultural heritages are affected by future climate changes.The water flow in Uppsala is estimated to increase during winter and decrease during spring and summer. Precipitation will gradually increase as well as the intense short period precipitation. The average temperature is estimated to increase as well.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhÄller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och Är: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet Àr en central frÄga som PR-skrÄet i helhet tampas med. Det sÀtt som branschen försökt uppnÄ en yrkeslegitimitet Àr att pÄvisa sitt arbete för allmÀnintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrÄgasÀtts PR-konsulternas förmÄga att representera allmÀnintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmÀnintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att frÀmja olika sÀrintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrÄgasÀtter etiken i branschen.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Sömn beskrevs som övergÄende, Äterkommande tillstÄnd av förÀndrad förnimmelse av omgivningen. Tidigare publicerad forskning visade att sömnproblem kunde leda till försÀmrad livskvalitet och följderna kunde misstolkas som demens. I distriktssköterskans uppgifter ingick att stödja delaktighet och egenvÄrdsförmÄga hos individer med nedsatt förmÄga till egenvÄrd. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskans omvÄrdnadsinterventioner kunde stödja Àldre att uppleva tillfredsstÀllande sömn. Metoden var litteraturstudie dÀr 18 artiklar efter kritisk granskning inkluderades.

Bakgrund: För att kunna bemöta och förstĂ„ den demenssjuke behöver vĂ„rdaren ha kĂ€nnedom om personens bakgrund. VĂ„rdaren behöver Ă€ven vara hĂ€nsynsfull och omtĂ€nksam för att ge en god omvĂ„rdnad. Även om personer med demenssjukdom har kommunikationsproblem betyder inte detta att personen inte har kĂ€nsloupplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa vĂ„rdarens bemötande av personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie som innefattar Ă„tta artiklar som har kvalitetssĂ€krats.

The purpose with this study was to examine which opinions and knowledge the directors have about the physical residential environment's importance on accommodations for people with dementia disease and how they do to create and to maintain a good physical residential environment. The issues have been: Which opinions and knowledge the directors had about the physical residential environment's importance for the people with dementia? How did the managers work in order to create and maintain a good physical residential environment? We had four themes, homelike environment on the accommodations, priorities on the accommodation, care/nursing in the physical residential environment and the manager?s possibility to influence the physical residential environment. The study followed a qualitative method. Five managers were interviewed on four accommodations and the managers were said to work actively with the physical residential environment.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns cirka 148 000 mÀnniskor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebÀr förlust av intellektuella funktioner med försÀmrat minne, personlighetsförÀndringar och svÄrigheter att kommunicera. MÄnga vÄrdas pÄ sÀrskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter.Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohÀlsoproblem hos demenssjuka personer som bor pÄ sÀrskilt boende.Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer dÀr sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre Ärs erfarenhet inom den kommunala hemsjukvÄrden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ huvudkategorier.Resultat: Sjuksköterskan upplevde svÄrigheter att bedöma akuta ohÀlsotillstÄnd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av frÀmst lÀkare och undersköterskor vid bedömningen.