I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Demens Ă€r en degenerativ sjukdomsprocess som pĂ„verkar mĂ€nniskans kognitiva förmĂ„gor och beteende vilket leder till ökat behov av stöd och hjĂ€lp i det dagliga livet. Ångest, oro, agitation och aggression Ă€r vanligt förekommande beteendesymtom som Ă€r svĂ„ra att hantera. Dessa symtom pĂ„verkar inte bara personen med demens negativt utan Ă€ven personerna i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder som kan lindra beteendestörningar hos Ă€ldre personer med demens som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt som resulterade i 23 funna studier.

Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse personalen upplever att ett bra bemötande och en bra boendemiljö har för personer med demens. Vi har valt att intervjua omsorgspersonal som arbetar med personer med demens pÄ ett demensboende. Studien utgick ifrÄn ett personalperspektiv och beskrev vilken betydelse personalen upplever att bemötandet och boendemiljön har för personer med demens. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansatts dÀr det gjordes intervjuer av sex personal. I analysen av studien framkommer det att bemötandet har större betydelse Àn vad boendemiljön har för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken pÄ Ängest hos individer med demens pÄ sÀrskilt boende samt hur ett sÀrskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjÀlp av 13 vetenskapliga artiklar som ansÄgs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna pÄ musik kan ha en positiv inverkan pÄ individer med demens som visar tecken pÄ Ängest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet pÄ verkade inte Ängest nÀmnvÀrt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade nÄgon effekt.

Sverige har under en lÀngre tid haft en Äldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden dÄ fler personer drabbas av Älderssjukdomar. Demens Àr en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens dÀr bl.a. kognitiva hjÀlpmedel Àr ett nytt omrÄde inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjÀlpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod anvÀndes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvÄrd i en mellanstor svensk stad.

NÀr en mÀnniska drabbas av demens pÄverkas personligheten och mÀnniskan förÀndras successivt. För den nÀrstÄende kan det vara svÄrt att acceptera och det blir en förlust som orsakar sorg, allt eftersom den nÀrstÄendes sjukdom fortskrider och personen förÀndras kan en förlust av en partner och ett förhÄllande som var viktigt upplevas. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sorg hos nÀrstÄende till personer med demens. Tio internationellt vetenskapligt publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tvÄ kategorier: Sorgens uttryck och Sorgens orsaker, med tillhörande sex subkategorier.

Syftet med studien var att beskriva interaktionen mellan vÄrdare och personer med demens i samband med taktil massage samt att beskriva vÄrdarnas upplevelse av vad som hÀnde i interaktionen. Studien hade en beskrivande design och omfattade tvÄ personer med demens (tvÄ fall) samt tre vÄrdare. Varje fall omfattade fem observationstillfÀllen. Data samlades in via ostrukturerade observationer av behandlingstillfÀllen med taktil massage samt efterföljande intervjuer med vÄrdarna som utförde behandlingen. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera data.

Att miljön pÄverkar mÀnniskans fysiska och psykiska vÀlbefinnande har lÀnge varit kÀnt men har inte prioriterats av hÀlso- och sjukvÄrden. Miljön inkluderar bÄde fysiska och psykosociala faktorer. Demens Àr en grupp av sjukdomar som ofta drabbar Àldre mÀnniskor och hur miljön utformas kan pÄverka bÄde symtombild och vÀlbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vÄrdmiljön som pÄverkar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva olika smÀrtbeteenden hos Àldre personer med demens samt smÀrtskattningsinstrument som Àr avsedda att anvÀndas för Àldre personer med demens. Vetenskapliga artiklar söktes i Medline och CINAHL och arton artiklar inkluderades. Huvudresultatet i föreliggande litteraturstudie var att det finns tillförlitliga och enkla smÀrtskattningsverktyg för Àldre personer med demens att anvÀnda för vÄrdpersonalen. De 4 valda smÀrtskattningsskalorna, PAINAD, MOBID, DOLOPLUS och PACSLAC hade alla höga psykometriska egenskaper vilket gör att de pÄ ett sÀkert och tillförlitligt sÀtt kan anvÀndas av vÄrdpersonalen. Resultatet visade ocksÄ pÄ problemen att sÀrskilja smÀrta hos en Àldre person med demens frÄn andra psykosociala problem som till exempel hunger, törst eller behov att gÄ pÄ toaletten.

Bakgrund: Att kommunicera Àr ett sÀtt att förmedla information men ocksÄ att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hÀlso- sjukvÄrdspersonal Àr kommunikation nyckeln till att bÄde utföra en personcentrerad omvÄrdnad men ocksÄ för att tillgodose varje enskild individs önskemÄl. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmÄgorna som att kommunicera och minnas pÄverkas negativt, vilket försvÄrar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanstÀllning av metoder som frÀmjar kommunikation med personer med demens Àr dÀrför angelÀget dÄ denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska fÄ möjlighet till bÀttre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som anvÀnds av hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen för att frÀmja kommunikationen med personer med demens.

KÀnnedom om Omega-3 började med att man upptÀckte att omega-3 har en effekt pÄ kardiovaskulÀra sjukdomar, sedan dess har man börjat utforska allt fler omrÄden dÀr omega-3 har visat sig ha en positiv effekt. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida Omega-3 har en effekt pÄ demens och den vanligaste demenssjukdomen Alzheimer. Demens orsakas bland annat av en omfattande celldöd i hjÀrnan och uttrycker sig genom att minnet och kognitionen blir gradvis försÀmrat eftersom det episodiska minnet Àr försÀmrat hos dementa. Alzheimer i sin tur har visat sig ha lÄga nivÄer av DHA i hippocampus. Studier har visat att ett intag av fisk och Omega-3 kan förebygga en uppkomst av demens och Alzheimer och förbÀttra den kognitiva försÀmringen som sker vid demenssjukdom.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan anvÀndas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade pÄ oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som anvÀndes vid mÀtning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gÀllande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna lÀste, översatte och sammanstÀllde först enskilt de valda studierna för att frÀmja ett objektivt förhÄllningssÀtt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan pÄ orosnivÄn hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivÄn hos personer med demens.

Larsson, J & Svensson, E. Effekter av vÄrdhund i demensvÄrden. Intervjuer med personal pÄ ett demensboende. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2010. Demens Àr en vanlig sjukdom hos Àldre mÀnniskor och vÄrden av dementa krÀver stora vÄrdinsatser.

NÀr en familjemedlem drabbas av demens förÀndras hela livssituationen för den anhörige. För att sjuksköterskan ska kunna stödja de anhöriga krÀvs det kunskap och ökad förstÄelse om de anhörigas vÄrdarroll i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda en familjemedlem i hemmet som insjuknat i demens. Sex sjÀlvbiografier analyserades för att ta del av anhörigas egna upplevelser av att vÄrda en demenssjuk familjemedlem. Till grund för analys av data lÄg Burnards (1991) innehÄllsanalys och Graneheims & Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.