Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Personer med demens med aggressivt beteende Àr vanligt förekommande. Personal pÄ sÀrskilda boenden och inom hemtjÀnsten möter dessa personer i de dagliga omvÄrdnadssituationerna. Genom att skaffa kunskap om personens bakgrund kan personalen bÀttre förstÄ, bemöta, avleda och förhindra uppkomsten av frustration och aggression. Syftet med vÄr studie var att beskriva personalens förestÀllningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvÄrdnaden av personer med demens. Studien utfördes genom intervjuer med sjuksköterskor aktiva inom kommunal Àldreomsorg och personer i ett demensteam som har stor kunskap och erfarenhet av den problematik som ett aggressivt beteende hos personer med demens kan medföra.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av svÄr demens innebÀr det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tÀnkande och kommunikation. Det Àr vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vÄrdlidande. Agitation Àr en övergripande term som ofta anvÀnds som benÀmning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstÄ pÄ grund av vÄrdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förvÀntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsÀgande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vÄrdtagarens behov och utmattning hos vÄrdpersonal.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vanligt förekommande problem samt faktorer som pÄverkar beslutsfattandet i vÄrden av personer med demens i livets slutskede inom slutenvÄrden. Artikelsökningen i databaserna Cinahl och Medline via PubMed resulterade i inkludering av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att problem med nÀringsintag och komplikationer som pneumoni, feber och smÀrta var vanligt förekommande för personer med demens i livets slutskede. Flera drabbades av trycksÄr och rörelsehinder som exempelvis sÀnggrindar och bÀlten anvÀndes ofta. Det fanns brister i kommunikationen mellan vÄrdpersonal och anhöriga.

I Sverige Àr idag 148 000 mÀnniskor drabbade av demens och det Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos vÄr Àldre befolkning. Patienter med demens Äterfinns idag inom de flesta av hÀlso- och sjukvÄrdens kontext och som vÄrdpersonal Àr det viktigt att bemöta dessa patienter sÄ bra som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonals upplevelser av att ge omvÄrdnad till patienter med demens inom slutenvÄrden. För att svara pÄ syftet söktes vetenskapliga studier om Àmnet i olika vetenskapliga databaser. Nio artiklar som svarade mot syftet anvÀndes i analysen.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva ÄtgÀrder som kan anvÀndas för att ge personcentrerad omvÄrdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) pÄverkas av personcentrerad omvÄrdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvÄrdnad gav omvÄrdnadspersonalen ökad förstÄelse för personen och insikt i hur stor pÄverkan deras egen instÀllning och attityd hade pÄ personer med demens. Genom att skapa livsberÀttelser kunde omvÄrdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansÄgs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stÀrkte identiteten hos personen.

Med Äldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vÄrden Àr att identifiera smÀrta hos personer med demens. SmÀrta kan vara svÄrt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svÄrare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanstÀlla befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smÀrta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes bÄde kvantitativa och kvalitativa ut för att ingÄ i analysen.

Syftet med studien Àr att öka kunskap om dansen betydelse inom demensvÄrden. Studien Àr baserad pÄ en översikt över befintlig litteratur inom Àmnena dans och demens. Litteraturstudien kompletteras Àven med en intervju, ett exempel frÄn demensvÄrden i Linköpings kommun. Resultaten kommer att presenteras under tre huvudteman; psykologiska effekter, fysiologiska effekter och sociala effekter av dansens betydelse inom demensvÄrden. Senare Àr analysen baserad pÄ samma övergripande teman och kommer att analyseras utifrÄn teorier om livskvalitet och symboliska interaktionism..

Personer med demens Àr en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen pÄverkar de kognitiva funktionerna, uppstÄr ofta etiska svÄrigheter inom omvÄrdnaden. Syftet med studien var dÀrför att belysa orsaker till etiska svÄrigheter i den professionella omvÄrdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist pÄ kunskap, brist pÄ tid och resurser, begrÀnsad fysisk vÄrdmiljö, hotad autonomi, vÀrdighet och integritet samt bristande kommunikation. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalens brist pÄ kunskap om demens medförde svÄrigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvÄrdnad.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

SyfteStudiens syfte var att undersöka ifall det fanns en skillnad av kontrastseendet mellan icke-dementa mĂ€nniskor över 65 Ă„r jĂ€mförelsevis med mĂ€nniskor som var diagnostiserade med demens. Även denna grupp hade nĂ„tt en Ă„lder över 65 Ă„r.MetodStudien genomfördes pĂ„ olika demensboenden eller hemma hos deltagarna. Först fick alla deltagare genomgĂ„ en kontroll av nĂ€rvisus för att se om de kunde lĂ€sa 8 punkter eller bĂ€ttre pĂ„ en nĂ€rvisustavla. Om det visade sig att de klarade detta fick de delta i studien. DĂ€refter fick de, binokulĂ€rt, lĂ€sa sĂ„ lĂ„ngt de kunde pĂ„ Mars letter kontrast sensitivity test.

Tactile massage in the care of people with dementia and older people with dementia- like symtoms.

Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förvĂ€ntas öka. En demenssjukdom innebĂ€r ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas fĂ„r svĂ„righeter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebĂ€r ocksĂ„ ett lidande för anhöriga. Över hela vĂ€rlden utför anhöriga den största delen av omvĂ„rdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bĂ€r ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av svÄr demens innebÀr det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tÀnkande och kommunikation. Det Àr vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vÄrdlidande. Agitation Àr en övergripande term som ofta anvÀnds som benÀmning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstÄ pÄ grund av vÄrdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förvÀntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsÀgande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vÄrdtagarens behov och utmattning hos vÄrdpersonal.