Att drabbas av demens Àr idag den vanligaste sjukdomen bland Àldre och innebÀr en fortskridande och permanent nedbrytning av hjÀrnans funktioner. Demens Àr en sjukdom som innefattar mÄnga kognitiva brister dÀr minnesnedsÀttning Àr den allra vanligaste. En konsekvens av demens Àr Àven att det pÄverkar personens förmÄga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvÄrdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Patienter med demens Àr en vÀxande grupp inom vÄrden. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten fÄr svÄrigheter och behöver hjÀlp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid mÄltiden. VÄrdpersonal beskriver att de har svÄrt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva vÄrdpersonalens omvÄrdnadsarbete, med fokus pÄ matning av patienter med demens, vilka faktorer underlÀttar och försvÄrar matningen? Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur boendemiljön Àr utformad och se till vad personal tÀnker angÄende detta, för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats dÀr det gjorts intervjuer med en omfattning av totalt sju personer. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn i studien var: vilken syn har personalen pÄ en bra boendemiljö för personer med en demens, och vilka kunskaper har personalen i sitt arbete med demenssjuka personer. Studien visar att en bra boendemiljö Àr en hemlik miljö. De demensboenden som ingÄr i denna studie Àr mer eller mindre anpassade för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

I takt med att andelen Àldre i befolkningen blir allt fler, ökar Àven antalet personer med demens. För att omvÄrdnaden för dessa personer skall kunna utvecklas krÀvs en ökad kunskap och en djupare förstÄelse för hur det Àr att leva med denna sjukdom. Syftet med den hÀr studien var att beskriva hur det Àr att leva med demens i ett tidigt skede. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och bygger pÄ 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts upp med hjÀlp av databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO, och dÀrefter kvalitetsgranskats enligt mallar. Analys av artiklarna resulterade i ett övergripande tema; Att förÀndras, samt fem underkategorier; Förlust, RÀdsla, Utanförskap, Behov av stöd och gemenskap och BemÀstrande.

Demens Àr en allmÀn benÀmning pÄ olika sjukdomstillstÄnd i hjÀrnan. NÄgra symtom vid svÄr demens Àr minnesstörning, oförmÄga att tala, oro och aggressivitet. Musik Àr en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svÄrt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjÀlp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvÄrdnaden för personer med svÄr demens.

DÄ demografiska förÀndringar sker i samhÀllet dÀr fler blir Àldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vÄrdpersonal i större grad vÄrda personer med demens dÀr det Àr av stor vikt som vÄrdpersonal att inte lÄta vÀrdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av vÀrdighet i omvÄrdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 kvalitativa artiklar anvÀndes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvÄrdnad av personer med demens relaterat till vÀrdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och sÀkerhet relaterat till vÀrdighet upplevdes viktigt i omvÄrdnad av personer med demens vid bevarande av vÀrdighet.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens Àr ett viktigt omrÄde att beakta. LevnadsberÀttelsen bestÄr av information frÄn personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbÀttra innehÄllet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrÄgor. Vi intervjuade tvÄ personer med demens, tvÄ planeringsansvariga och tvÄ arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Introduktion: NÀr en person drabbas av demens börjar den kognitiva förmÄgan att svikta. Detta leder till att kommunikationsförmÄgan kan bli försÀmrad vilket kan skapa missförstÄnd i omvÄrdnaden. Som sjuksköterska Àr det viktigt att ha kunskap om sjukdomen samt hur en konversation med en person som har demens ska genomföras för att missförstÄnd inte ska uppstÄ. Syfte: Beskriva olika kommunikationsformer för personer med demens. Metod: Litteraturstudien var grundad pÄ vetenskapliga artiklar.

Med Äldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vÄrden Àr att identifiera smÀrta hos personer med demens. SmÀrta kan vara svÄrt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svÄrare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanstÀlla befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smÀrta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes bÄde kvantitativa och kvalitativa ut för att ingÄ i analysen.

Ett beteende Àr resultat av samspelet mellan individen och omgivningen. Ett visst beteende hos en person som lider av demens kan vara symtom pÄ sjÀlva sjukdomen men ocksÄ ett sÀtt att uttrycka sig. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om vÄrdpersonal med sitt förhÄllningssÀtt kan framkalla förÀndringar i beteende hos en person som lider av demens. Författarna gjorde en litteraturstudie utifrÄn tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om vÄrdpersonal stÀller för höga krav pÄ en person med demens, anvÀnder makt utifrÄn sin position och har ett bristfÀlligt sÀtt att kommunicera med patienten uppkommer störande beteende i olika form.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

AgitationstillstÄnd Àr mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försÀmrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser Àr ökad anvÀndning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta anvÀndes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

Syftet med denna studie var att belysa metoder som vÄrdpersonal kan anvÀnda sig av för att bedöma smÀrta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes dÀr 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smÀrtbedömningsinstrument tillgÀngliga som kan identifiera smÀrta hos personer med demens som inte sjÀlva verbalt kan beskriva sin smÀrta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken pÄ smÀrta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvÀrderas.