Syfte: Att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r effekten av folsyratillskott p? insulinresistens hos vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes. Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna PubMed och Scopus. S?korden som anv?ndes var bland annat ?type 2 diabetes mellitus?, ?non-insulin dependent diabetes mellitus?, ?folic acid?, ?folate?, ?folate supplementation?, ?random*?, ?control*?, ?trial*?. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ?2 veckor, publicerade p? svenska eller engelska, inkludera utfallsm?tten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll f?r placebo eller treatment as usual.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att övergrepp mot Ă€ldre i vĂ„rdsituationer sker dagligen. Övergrepp kan förekomma i olika former All vĂ„rd bygger pĂ„ en god vĂ„rdrelation. Detta Ă€r nĂ„got som krĂ€vs speciellt i vĂ„rd av Ă€ldre patienter eftersom de ofta Ă€r multisjuka och lider av nĂ„gon form av demenssjukdom. Forskning visar att förhĂ„llandet mellan demens hos Ă€ldre och övergrepp Ă€r vanligt förekommande men sĂ€llan ett diagnostiserat tillstĂ„nd. Syfte: Syftet med undersökningen var att belysa faktorer som utifrĂ„n vĂ„rdarens perspektiv kan leda till övergrepp mot Ă€ldre i vĂ„rdarbetet.

Demenssjukdomen tillhör en av vÄra stora folksjukdomar och Àr ett samlingsnamn pÄ sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi Àr övergripande för demenssjukdomar. VÄrdrelationen mellan vÄrdare och personer med demens Àr dÀrför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kÀnnetecknar en god vÄrdrelation mellan vÄrdare och personer med demenssjukdom pÄ vÄrdboende. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie dÀr kvalitativa studier sammanstÀllts.

Bakgrund:Demens Àr en av de största folksjukdomarna i Sverige och Àr en obotbar sjukdom som Àr progredierande. Agitation Àr ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress bÄde för den demensdrabbade, för anhöriga och vÄrdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och mÄnga biverkningar, vilket gör att omvÄrdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmÀn litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingÄ i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingÄr i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

VÄrt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka och analysera vad bistÄndsbedömare inom Àldreomsorgen anser nÀr det gÀller tvÄngsvÄrdslagstiftning för Àldre mÀnniskor med demens. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr dÀrför: Möter bistÄndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns nÄgon tvÄngsvÄrdslag för Àldre mÀnniskor med demens?För att kunna fÄ en bild av vad bistÄndsbedömare anser om tvÄngsvÄrd för dementa mÀnniskor, och vad detta skulle kunna tÀnkas innebÀra i praktiken, har vi formulerat vidare frÄgestÀllningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. VÄr huvudfrÄgestÀllning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som bistÄndsbedömare sin yrkesroll i förhÄllande till klienterna? NÀr det gÀller begreppet etik har frÄgestÀllningen varit: Vilka etiska övervÀganden kan det tÀnkas att man stÀlls inför som bistÄndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man sjÀlv att man har? HuvudfrÄgestÀllningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande i förhÄllande till ens yrkesmÀssiga ansvar att agera?De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har Àven de knutit an till dessa begrepp.

Bakgrund: Patienter med en demenssjukdom har en nedsÀttning av den kognitiva förmÄgan och svÄrigheter att kommunicera. Detta resulterar i att denna patientgrupp har svÄrigheter i att förmedla sin smÀrta till sjuksköterskan, vilket försvÄrar smÀrtbedömningen.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter till att utföra individuell smÀrtbedömning av patienter med en demenssjukdom.Metod: Studien var en litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades varav 3 artiklar var kvalitativa och 9 artiklar var kvantitativa. Alla artiklar granskades och analyserades och svarade mot studiens syfte.Resultat och konklusion: Det Àr en utmaning att bedöma smÀrta hos patienter med en demenssjukdom. Sjuksköterska bör observera patientens uttryck och beteenden för att finna tecken pÄ smÀrta.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smÀrttillstÄnd och vilka typer av hjÀlpmedel kunde underlÀtta sjuksköterskans arbete med att bedöma smÀrta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med bÄde kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat frÄn artiklarna gav ett vitt spektrum av bÄde verbala och ickeverbala indikatorer för smÀrta hos patienten. Till de vanligaste smÀrtsignalerna rÀknades Àndringar i ansiktsuttryck efter vokala lÀten och direkta ord om smÀrta. Forskarna fann Àven att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ?tysta? och att ?dra sig undan? eller att bli aggressiva, oroliga och allmÀnt utÄt agerande.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

BAKGRUND: Demenssjukdom Àr vanligt förekommande hos Àldre. Med ökat antal Àldre i samhÀllet kommer andelen demenssjuka personer ocksÄ att öka. Det Àr vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan pÄverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvÄrdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrÄn aktuell omvÄrdnadslitteratur, beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan anvÀnda i arbetet med demenssjuka personer pÄ ordinÀrt eller sÀrskilt boende.

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring förÀldrautbildning och förÀldraledighet under barnets första levnadsÄr. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett mÄlinriktat bekvÀmlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio mÀn som blivit pappor under de senaste tvÄ Ären. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: FörÀldrautbildningen bör inriktas mer pÄ det gemensamma förÀldraskapet Àn pÄ graviditet och förlossning.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan Är 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att vÀrdera de utvalda artiklarna anvÀndes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter pÄ stress och agiterat beteende sÄsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Sammanfattning Bakgrund: PÄ grund av att mÀnniskor lever lÀngre sÄ kommer antal personer med demens ocksÄ att öka. Med stigande Älder och ökad nÀrvaro av kroniska sjukdomar sÄ som demenssjukdom, blir det Àven en ökning av undernÀringsproblematik hos den Àldre befolkningen.  Syftet: Föreliggande litteraturstudies syfte var att beskriva hinder och möjligheter för att sjuksköterskan ska kunna uppmÀrksamma, förhindra och minimera undernÀring hos Àldre dementa pÄ Àldreboenden. Syftet var ocksÄ att granska artiklarnas kvalitét utifrÄn den metodologiska aspekten urval.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes baserat pÄ 16 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed, Chinal och Scopus.Resultat: Studien visar att demenssjukdomens tre stadier orsakar nutritionsproblem. Bristande kommunikation och interaktion, utebliven mÄltidstrÀning och biverkningar av vissa lÀkemedel pÄverkade dementa Àldres nutrition pÄ ett negativt sett.