Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka omvÄrdnadsbehov anhörigvÄrdare till demenssjuka patienter hade. Vidare avsÄgs att evidensgradera dessa omvÄrdnadsbehov hos anhörigvÄrdare för dementa. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanstÀllning av 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades efter tvÄ granskningsmönster modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera.Av 16 artiklar lÄg 4 till underlag för evidensbedömning av fynd vilande pÄ starkt vetenskapligt underlag, 7 utgjorde stöd för mÄttligt vetenskapligt underlag och 5 befanns ha otillrÀcklig vetenskaplig grund för att bidra till bevisvÀrde för resultatet i denna studie. För att evidensbestÀmma resultaten anvÀndes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).Huvudresultatet manifesterade anhörigvÄrdares omvÄrdnadsbehov inom 3 omrÄden: avlastning för anhörigvÄrdare, stöd frÄn sjukvÄrdspersonalens sida samt information om demens.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebÀr en allvarlig förlust av kognitiv förmÄga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förvÀntas av normalt Äldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemÀssiga och försvÄrar allmÀn daglig livsföring. Vid omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstÄ till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmÄgan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bÀst förutsÀttningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels dÄ det pÄminner om vinden och luftens positiva effekt pÄ de sjuka och dels dÄ det bidrar till en positiv omsorgsatmosfÀr.

Bakgrund:Inom demensvÄrden Àr undernÀring en vanlig företeelse som personalen mÄste handskas med. Detta pÄ grund av alla de svÄrigheter dementa patienter drabbas av. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder som syftar till att anpassa mÄltidsmiljön för dementa och stödja dessa vid nÀrings- och vÀtskeintag. Metod: I litteraturstudien har artiklar söks i databaserna Pubmed och Cinahl, samt att vissa artiklar togs fram med hjÀlp av manuell sökning. Resultat: Resultatet redovisas i olika subkategorier och kategorier.

Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

Magnusson, C. VÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vÄrdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vÄrdhunden samt vilka effekter vÄrdpersonalen upplever att vÄrdhunden kan medföra för vÄrdtagare med en demenssjukdom. VÄrdhunden Àr ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vÄrden. Tidigare forskning visar att vÄrdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstÀrka minnet, öka förmÄgan till socialt samspel samt stÀrka sjÀlvförtroendet för den Àldre med en demenssjukdom.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Demenssjukdomen tillhör en av vÄra stora folksjukdomar och Àr ett samlingsnamn pÄ sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi Àr övergripande för demenssjukdomar. VÄrdrelationen mellan vÄrdare och personer med demens Àr dÀrför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kÀnnetecknar en god vÄrdrelation mellan vÄrdare och personer med demenssjukdom pÄ vÄrdboende. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie dÀr kvalitativa studier sammanstÀllts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en social robot kan anvÀndas inom svensk demensvÄrd och vilka effekter den har pÄ patienterna. Roboten som anvÀnds Àr Paro, en japansk sÀlrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglÀdje vilket Àven Àr viktiga begrepp i vÄrd av mÀnniskor med demens.Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie pÄ ett vÄrdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fÀltanteckningar.Resultatet pekar pÄ att sÀlen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och vÀlmÄende för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Personer med demenssjukdom upplever ofta oro och Ängest som en följd av sin sjukdom med förvirringstillstÄnd och sömnsvÄrigheter som följd. Personalens sÀtt att bemöta personer med demenssjukdom kan bÄde utlösa eller förhindra utlösandet av oro och Ängest. Syftet med denna studie Àr att utforska vad som pÄverkar oro hos personer med demens pÄ ett Àldreboende och hur personalen kan bemöta den. Den genomfördes med en metod för fallstudier med kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med observationer, intervjuer och journalinformation.

Syftet med denna studie var att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en partner med demens. NÀr en mÀnniska drabbas av kronisk sjukdom, förÀndras hela livssituationen för den drabbade och dennes familj. De anhörigas livsutrymme blir begrÀnsat och partnerns beroende leder till bundenhet. Studien baserades pÄ Ätta intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med latent och manifest ansats. Denna analys resulterade i ett övergripande tema: FrÄn tvÄsamhet till ensamhet vilken innefattar tre kategorier: Att livet och livskamraten förÀndras, Att stöd frÄn omgivningen Àr betydelsefullt, Att ÄterhÀmta sig och skapa ett nytt liv.

Bakgrund: Allt fler personer drabbas av demens. Sjukdomen pÄverkar inte bara den drabbade, utan Àven anhöriga. BeteendemÀssig, kognitiv, kroppslig och psykiatrisk problematik framtrÀder i sjukdomsbilden, nÄgot som resulterar i lÀgre livskvalitet och sÀmre hÀlsa. Mjuk massage som komplementÀr metod har visat sig effektiv och anvÀndningen inom vÄrden har kommit att öka. Sjuksköterskan kan med hjÀlp av beröring förmedla omsorg, lugn, nÀrhet och lindra uppkomna symtom.