Sökresultat:
155 Uppsatser om Slamćlder - Sida 3 av 11
HushÄllskemikalier : Reningsmöjligheter och miljöpÄverkan
I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.
Utbyggnad av Diamond : ett generellt dokumenthanteringssystem
I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.
Flödesanalys av spÄrelement frÄn kÀlla till slam
I det svenska samhÀllet tillför diffusa och direkta föroreningskÀllor metaller till avloppsreningsverk, metaller som sedan hamnar i avloppsslam och recipient. Avloppsslam innehÄller höga halter av vÀxtnÀringsÀmnen som bör Äterföras till jordbruksmark, men om detta ska ske fÄr inte metallhalterna i slammet vara för höga. REVAQ Àr ett certifieringssystem vars syfte Àr att utveckla och systematisera avloppsreningsverkens uppströmsarbete och dÀrmed möjliggöra en Äterföring av det vÀxtnÀringsrika slammet till jordbruksmark. Flera REVAQ-certifierade avloppsreningsverk prioriterar antimon, guld, kadmium, silver och vismut i uppströmsarbete pÄ grund av att ackumulationshastigheten för dessa spÄrelement Àr hög i jordbruksmark som gödslas med avloppsreningsverkens slam. Source Finder (SoFi) Àr ett verktyg som kan anvÀndas vid uppströmsarbete för att kvantifiera identifierade kÀllor till utslÀpp av kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink.Syftet med examensarbetet var att vidareutveckla och anpassa verktyget SoFi till att göra berÀkningar pÄ spÄrelementen antimon, guld, silver och vismut samt att utveckla kÀllan hushÄll sÄ att emissioner inom hushÄll kartlÀggs för spÄrelementen och kadmium.
Mitt barn kommer dö : FörÀldrars upplevelse av att vÄrda sitt barn i livets slutskede
Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.
AvstÀllning av luftad damm : Nedbrytning av organiskt material med hÀnsyn till Ärstidsvariation
Som följd av utökat tillstĂ„nd för produktion vid Billerud AB:s pappersbruk, Gruvön, i Grums har bruket byggt en ny avloppsreningsanlĂ€ggning med flerstegsrening. Den tidigare reningsanlĂ€ggningen, en luftad damm belĂ€gen i Ă
lviken i anslutning till VÀnern, kommer dÀrmed att stÀngas. Syftet med föreliggande rapport har dÀrför varit att undersöka huruvida dammen behöver hÄllas aktiv genom luftning en tid framöver för att gynna nedbrytning av organiskt material samt undvika uppkomsten av illaluktande gaser.Nedbrytningshastigheten har studerats med hjÀlp av glödförlust, COD-tester och alkalinitet. COD-testerna genomfördes enligt ampullmetoden Hach-Lange i miljölabbet vid Gruvöns bruk. Alkaliniteten har bestÀmts genom titrering av svavelsyra.Försöken gjordes under en tidsperiod pÄ tre mÄnader.
AvsÀttningsalternativ för avloppsslam frÄn GÀstrike Vatten : Möjligheter att Äterföra fosforföreningar i avloppsslam till produktiv mark
GĂ€strike Vatten Ă€r ett kommunalĂ€gt driftbolag bildat 2008. Bolaget har avloppsreningsverk i GĂ€vle, Hofors, Ockelbo och Ălvkarleby kommuner som tillsammans renar avloppsvatten frĂ„n cirka 120 000 personer. Totalt producerar GĂ€strike Vatten cirka 11 000 ton slam per Ă„r som renderar en total kostnad om 5 000 000 kr.Med anledning av riksdagens uppsatta miljömĂ„l om Ă„terföring av 60 % av fosforn till produktiv mark vill GĂ€strike Vatten undersöka hur deras avsĂ€ttningsmöjligheter ser ut.I dag gĂ„r slam frĂ„n samtliga GĂ€strike Vattens reningsverk till kompostering till anlĂ€ggningsjord eller som tĂ€ckmaterial pĂ„ deponier. Slammet frĂ„n fem av sex avloppsreningsverk har metallhalter under, i SFS 1998:944 ansatta, grĂ€nsvĂ€rden för att fĂ„ spridas pĂ„ produktiv mark. Det reningsverk som innehĂ„ller för höga metallhalter Ă€r Duvbackens reningsverk som tar emot spillvatten frĂ„n GĂ€vle kommun med omnejd och bidrar med mer Ă€n 60 % av den totala slammĂ€ngden frĂ„n GĂ€strike Vatten.
HÀlsa i idrott och hÀlsa : - en studie om elevers uppfattningar och tankar
I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.
Gapet mellan teori och praktik - En kvalitativ studie om hur socialsekreterare m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i barnav?rdsutredningar
Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.
Metodik för bestÀminig av hÄrdgjorda ytor i berÀkningsmodeller för Stockholms huvudavloppsnÀt
Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.
Biologisk rening vid pappers- och massabruk - risker betrÀffande Legionella: En litteratursammanstÀllning
Flera fall av insjuknande i legionÀrssjukan, dÀr smittan kunnat hÀrledas till bioslamsanlÀggningar vid pappers- och massabruk, har uppmÀrksammats de senaste Ären. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionÀrssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick betrÀffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella Àr, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan ÄtgÀrdas vid pappers- och massabruk har sammanstÀllts i denna rapport.Det som konstaterats Àr att legionellabakterier Àr mycket tÄliga och att dess förmÄga till tillvÀxt har ett starkt samband med tillgÄng till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk frÀmst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.
Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning : En kombination av termisk och kemisk förbehandling
Vid tillverkning av massa och papper förorenas Ärligen 505 miljoner kubikmeter vatten som mÄste renas innan det slÀpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbrÀnns. Vattnet som blir kvar genomgÄr ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehÄller mycket intracellulÀrt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrÀvande att avvattna. Det Àr Àven sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet Àr anaerob nedbrytning.
VÀxttillgÀnglighet av fosfor i jord gödslad med aska och slam
Deponering Àr inte lÀngre en huvudsaklig metod för att göra sig av med avfall, istÀllet energi-, materialÄtervinns och ÄteranvÀnds allt fler fraktioner. Sverige arbetar stÀndigt för att Äterföra restprodukter in till kretsloppet. Alla vÀxter behöver olika nÀringsÀmnen för att gro och vÀxa. UngefÀr som mÀnniskor behöver vitaminer och mineraler för att mÄ bra. De viktigaste nÀringsÀmnena för vÀxter, bÄde pÄ land i och vatten, Àr kvÀve, kalium och fosfor.
Förekomst och kÀllor av koppar och kadmium i Kalmars avloppsvatten
AnvÀndningen av avloppsslam frÄn kommunala avloppsreningsverk som ett alternativt gödningsmedel ökar i det svenska jordbruket. Ett problem med slam som gödningsmedel Àr dock att de metaller och oönskade Àmnen som finns i avloppsvattnet ocksÄ tillförs Äkermarken via slammet, och slutligen, genom ackumulering i mark och grödor, kan ge effekter pÄ miljön och mÀnniskors hÀlsa. För att möjliggöra anvÀndning av avloppsslam som vÀxtnÀring finns certifieringssystemet REVAQ. MÄlet med REVAQ Àr att genom systematiskt uppströmsarbete vid reningsverken förbÀttra slammet. Detta, genom att minska metaller och oönskade Àmnen i inkommande avloppsvatten till den nivÄ dÀr halterna i slammet inte pÄverkar markorganismer och gröda, negativt.Kalmar Vatten AB Àr certifierat enligt REVAQ och samtliga metallhalter i deras avloppsslam, avsett för slam som vÀxtnÀring, har en godkÀnd halt.
Mötet med döden
Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.
Biogasproduktion pÄ Utö
Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.