Skogsbruksåtgärder intill vatten kan ge negativa konsekvenser på vattenkvalitén. Ett sätt att minska den negativa påverkan är att skapa Skyddszoner. I denna studie simulerades olika Skyddszoner i Heureka PlanVis och utvärderades med avseende på ekologiska, ekonomiska och sociala värden sett över längre tid. Tre nivåer av Skyddszoner med varierad bredd baserade på djupet till grundvattnet (DTW-index) samt två fasta Skyddszoner på 15 och 0 m jämfördes. I DTW-Skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet. I Skyddszon DTW ? 1 m uppmättes nedanstående variablers extremvärden.

I och med intensifieringen av jordbruket under de senaste 100 åren har jordbruksmiljön utsatts för stora förändringar. Exempelvis har arter som är beroende av jordbruksmark i många fall försatts i en ekologisk fälla. Detta innebär att arter felbedömer habitatkvalitén och föredrar i värsta fall de sämsta habitaten framför de bästa. Det som fåglarna uppfattar som ett bra häckningsrevir i början av häckningsperioden förvandlas ofta snabbt till en homogen, tät grässvål i dagens jordbrukslandskap. Det medför försämrad födotillgång och låg överlevnad hos både föräldrar och ungfåglar.

Det här examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstår då gruvverksamheten kommer in på tättbebyggt område. Arbetet består av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrån tre valda problem: en samhällsekonomisk bedömning, miljöskada samt Skyddszon mellan gruva och samhälle.Avsikten med den samhällsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebär.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsättningar, men inga beräkningar på hur mycket intrånget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebär.Det andra problemet handlar om rätt till ersättning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av området gentemot övriga områden på orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansågs vara orts- eller allmänvanliga kunde ge ersättning för miljöskada. I undersökningen så kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmänvanlig, däremot så ansågs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rätt till ersättning förelåg inte.Det tredje och sista problemet tar upp en Skyddszon mellan gruvan och samhället.

I Sverige bedrivs skogsbruk på en stor del av skogsmarken vilket riskerar att påverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsområden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsområden, såsom körskador och markberedning, kan därför påverka ytvattenmiljön i närliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag är viktiga för motverka negativa effekter av skogsbruksåtgärder i anslutning till vattendrag. Trots Skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat på bristfällig kantzonshänsyn i Svenskt skogsbruk. I och med att Sverige fått en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att beräkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen.

Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning.

Fosfor är ett näringsämne som alla växter, djur och människor är beroende av. Ett välkänt problem är övergödning som kan leda till döda sjöar och hav med låg biodiversitet. Dessutom är fosfor ett ämne som möjliggör de jordbruksmetoder som vi idag förlitar oss på. Vad händer om denna ändliga resurs blir en bristvara och starkt begränsar produktionen av mat? Det skulle framförallt drabba de redan utsatta och fattiga länderna.

För att främja landsbygdens utveckling och till följd av förändringar i markpolitiken tilläts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemål. Glesbygd, som är landsbygd karaktäriserad av gles befolkning, är mer utsatt för de problem som landsbygden står inför. Syftet med studien är att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgång av rättskällor, tolkning av rättsfall och analys av Lantmäteriets praxis.

Sedan vattendirektivet antogs av Europaparlamentet i början av 2000-talet har det blivit allt större fokus på vattenhänsynen i samhället. Även inom skogsbruket eftersom ca 56000 mil vattendrag rinner genom svensk skogsmark. Detta kräver stor hänsyn och god planering. När skogsvårdsåtgärder sker i närheten av vattendrag ska normalt en Skyddszon lämnas kring vattendraget. Dels hindras maskinerna från att köra för nära vattendraget och dels ger Skyddszonen vattendraget skugga.

SAMMANFATTNING Rinnande vatten har över en lång tid spelat en väsentlig roll för landskapets geomorfologiska processer och utgör viktiga livsmiljöer för djur och växtsamhällen. Vattendrag har bidragit till människans utveckling och välstånd. Sedan urminnes tider har vattendrags miljöer nyttjats som boplats, för vinning av energi, transport och fiske. Likt allt liv på vår planet är människan beroende av vatten. Betydelsen av vattendragen, som del av den hydrologiska cykeln, kan därför inte betonas nog. Genom mänsklig aktivitet har dock rinnande vattens egenskaper och landskapsbilden som helhet i många områden förändrats drastiskt.