Skogens struktur och ekonomi över 100 år med fast eller varierad skyddszon runt vattendrag
Skogsbruksåtgärder intill vatten kan ge negativa konsekvenser på vattenkvalitén. Ett sätt att minska den negativa påverkan är att skapa skyddszoner. I denna studie simulerades olika skyddszoner i Heureka PlanVis och utvärderades med avseende på ekologiska, ekonomiska och sociala värden sett över längre tid. Tre nivåer av skyddszoner med varierad bredd baserade på djupet till grundvattnet (DTW-index) samt två fasta skyddszoner på 15 och 0 m jämfördes. I DTW-skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet.
I skyddszon DTW ? 1 m uppmättes nedanstående variablers extremvärden. Värdena redovisas nedan i jämförselse med om ingen skyddszon användes:
? Avsatt areal var 9 % av undersökningsområdets totalareal.
? Kostnaden för att lämna skyddszon var 10,5 % i minskat nuvärde.
? Medelvolymen lövträd över 100 år ökade med 6,2 %.
? Medelvolymen skog > 120 år över 100 år ökade med totalt 9155 m3sk.
? Medelvolymen död ved/ha över 100 år ökade med 28,9 %.
? Medelvärdet i rekreationsindex över 100 år minskade med 6,2 %.
? Arealen inom skyddszon opåverkad av kanteffekter var 0,19 % av undersökningsområdets totalareal, vid en förväntad kanteffektslängd på 50 m.
? Arealen inom skyddszon opåverkad av kanteffekter var 3 % av undersökningsområdets totalareal, vid en förväntad kanteffektslängd på 15 m.
Studien indikerar att nämnda variabler avgörs av skyddszonens utformning. Eftersom skyddszoner utformade med DTW-index är topografiskt och hydrologiskt betingade kan de bidra till att utströmningsområden skyddas samtidigt som skogsbruk tillåts på mark relativt nära vatten där bärigheten är god. Detta är tilltalande för både ekonomiska och ekologiska värden.