Sökresultat:
164 Uppsatser om Skyddsćtgärder - Sida 6 av 11
FörÀldrars kunskaper och preferenser till cannabis
Inledning: det har utförts en hel del studier kring ungdomars anvÀndande, attityder och kunskaper till cannabis, men inte lika mÄnga kring vad som begrÀnsar detta. De studier som har utförts visar att förÀldrars attityder, kunskaper och hÄllning till tobak, alkohol och droger Àr avgörande skydds- och riskfaktorer för att ens egna barn kommer börja anvÀnda detta.Syfte: syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förÀldrars perspektiv pÄ och kunskaper om cannabis i Bodens kommun. Metod: för att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av öppna semistrukturerade intervjuer med totalt sju personer. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserats genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: generellt hade förÀldrarna dÄlig kunskap om cannabis, de visste vad det var men kunde intevidareutveckla riskerna av ett anvÀndande av drogen.
Apparatlarm och ljudniva?er i intensivva?rdsmiljo?n : - a?tga?rder fo?r att fo?rba?ttra patientens miljo?
Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.
PATIENTERS UPPLEVELSER AV VAD SOM LINDRAR PREOPERATIV ORO ELLER ?NGEST. En litteraturstudie
Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som
ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ
oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter
operation.
Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden : Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering
I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).
?Ingen vill se en tjock mÀnniska pÄ scen?
Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.
Ingen vill se en tjock mÀnniska pÄ scen
Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.
Trekantsparken som delad plats? : En studie av intressemotsÀttningar i ett offentligt rum och hur dessa hanteras i planeringen
Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.
"VÄga lÀmna flocken" : En fallstudie kring samverkan mellan privat och offentlig sektor
Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.
Ungdomssexualitet on- och offline
Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.
Kulturhistorisk intressant bebyggelse : Bevarande med stöd av Plan- och Bygglagen
Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevÀrd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestÀmmelser pÄ de fastigheter som Àr vÀrda att bevara. Vad som Àr tillÄtet att skydda med sÄdana bestÀmmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestÀmmelser. BÄde att de saknar stöd i PBL och att de Àr otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestÀmmelserna Àr utformade i VÀstra Götalands LÀns kommuner, om de har nÄgon brist/otydlighet. Materialet som har granskats Àr de detaljplaner som varit under pÄgÄende arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandlÀggare i samtliga kommuner i VÀstra Götalands LÀn har en enkÀt skickats ut, dÀr de fick svara pÄ hur det Àr att jobba med bevarandevÀrd bebyggelse vid bygglovsprövning.
Sjuksköterskans möjligheter att identifiera tecken pÄ depression hos tonÄringar med typ 1 diabetes och hur dessa tonÄringar kan stödjas : En litteraturstudie
Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.
- Jag ser vad du sÀger! : om hur barn kommunicerar med ickeverbala leksignaler
En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.
Att leva med vatten ? om fysisk planering inför havsnivÄhöjningar
KlimatförÀndringarna Àr ett aktuellt Àmne som det skrivs mycket om. En följd av dessa Àr stigande havsnivÄer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte Àr att belysa problematiken kring en havsnivÄhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till Àmnet. MÄlet Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser en havsnivÄhöjning kan fÄ samt vilka strategier och ÄtgÀrder som kan anvÀndas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivÄhöjning presenteras med utgÄngspunkt i hÄllbar utveckling, ett begrepp som anvÀnds mycket i dagens samhÀllsplanering.
Professionellas roll i arbetet med barn i riskmiljö
Syftet med denna studie var att ge en förstÄelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som vÀxer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsÄg Àven att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns nÀromgivning. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgrÀnsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt vÄld.
Energikartla?ggning av pelletsproduktion : vid Stora Enso pa? Gruvo?n
Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.