Sök:

Sökresultat:

1039 Uppsatser om Skydd- och stödsćtgärder. - Sida 56 av 70

Sekretesslagens tillÀmpning: nÀr den enes skydd blir den andres förlust

I Sverige rÄder offentlighetsprincipen: en princip, som genom att ge medborgare rÀtt till insyn, syftar till att motverkar maktmissbruk och korruption. Undantaget till offentlighet Àr sekretess. Sekretess Àr ett undantag som Àr bÄde omfattande och problematiskt, i vissa fall sÄ problematiskt att medborgarna som en konsekvens av detta, sjÀlva drabbas negativt. Denna uppsats granskar tvÄ olika typsituationer, dÀr sekretessen fÄr negativa följder. Sen första typsituationen rör de fall dÀr sekretessen innebÀr att myndigheter inte kan samverka vid Àrenden som rör den enskilde, vilket drabbar den enskilde individen.

Reduktionen av svensk kirurgisk operationskapacitet vid höjd beredskap

Den svenska FM Ă€r beroende av civil sjukvĂ„rd för kirurgiskt omhĂ€ndertagande i hĂ€ndelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvĂ„rdsorganisationen pĂ„ den militĂ€ra sjukvĂ„rdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvĂ„rden. År 2014 Ă€r den militĂ€ra kirurgiska omhĂ€ndertagandeförmĂ„gan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförrĂ„d har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd Ă€r i enlighet med ansvars-, likhets- och nĂ€rhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivĂ„.

Exklusivitet och dess rÀttsverkan : En studie av exklusivitetsklausuler och den svenska lojalitetspliktens krav pÄ exklusivitet

Exklusivitetsklausuler anvÀnds ofta som sÀkerhet för att den presumtiva köparen, budgivaren, ska vÄga inleda det kostsamma och tidskrÀvande förhandlingsarbetet. Exklusivitetsklausulen ger budgivaren, och i vissa fall sÀljaren, trygghet genom att sÀljaren förhindras att föra parallella förhandlingar. Exklusivitet Àr sÀrskilt vanligt förekommande vid företagsförvÀrv eftersom sÄdana transaktioner ofta innefattar betydande kostnader och risker. Exklusivitetsklausulen kan vara en del av en avsiktsförklaring, eller finnas upprÀttad i ett sÀrskilt avtal. Huruvida klausulen de facto ger budgivaren nÄgon trygghet kan emellertid ifrÄgasÀttas och kanske erbjuder istÀllet lojalitetsplikten skydd vid sidan av den överenskomna exklusiviteten.

Operativ risk i Handelsbanken - en fallstudie

Bakgrund och problem: För att öka stabiliteten i det finansiella systemet utvecklades ettinternationellt regelverk för kapitaltÀckning, Basel I. Regelverket innebar att banker skullehÄlla ett visst minimikapital för att skydda sig mot risker. Det visade sig dock att regelverketinte gav ett fullstÀndigt skydd mot risk, vilket ledde fram till ett reviderat regelverk, Basel 2.Operativa risker har blivit allt vanligare pÄ senare Är bland annat tillföljd av globaliseringen.Det nya regelverket innebÀr att operativ risk liksom kreditrisk och marknadsrisk har blivit enegen riskkategori. De metoder som anvÀnds för att kvantifiera operativ risk Àr fortfarande iinledningsfasen. Detta ihop med att det Àr en svÄr grÀnsdragning av begreppet operativ risk tillandra risker, gör det till ett relevant omrÄde att studera.

Peak Oil -En obehaglig sanning eller en förrÀdisk myt? : En fallstudie av Knivsta kommuns omstÀllningsarbete

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Stadsrumsanalys av Hallonbergsplan, Sundbybergs stad

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av mĂ„len med den fördjupade översiktsplanen var att stĂ€rka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar och prĂ€glat utav mĂ„ngfald. Hallonbergsplan Ă€r ett ?busstorg? belĂ€get i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanlĂ€ggning. MĂ„let med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus pĂ„ platsens fysiska miljö och vilka förutsĂ€ttningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mĂ„l med den fördjupade översiktsplanen.

Implementering av SBA i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid NCC

Rapporten ligger till grund för en del av examinationen under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ?Arbetsledning inom bygg & anlÀggning? vid LuleÄ tekniska universitet. Under denna del av utbildningen ingÄr det att skriva tvÄ rapporter, en om systematiskt arbetsmiljöarbete samt en som det Àr fritt för företaget som anordnar utbildningsplats att vÀlja. I mitt fall dÀr jag gör min verksamhetsförlagda del vid NCC Construction avd. mark i LuleÄ har de valt att jag skall göra ett arbete fast dÄ mer omfattande.

Solvens II : Rörelsereglering för försÀkringsföretag

Ekonomin i stora delar av vÀrlden har under början av 2000-talet utsatts för stora pÄfrestningar. Europa har drabbats hÄrt, inte bara av finanskrisen utan ocksÄ av den senaste skuldkrisen dÀr Grekland Àr ett uppmÀrksammat exempel. En hÄrdare reglering för finansiella företag inom EU har dÀrför setts som nödvÀndig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försÀkringsföretag. Tanken med de nya bestÀmmelserna Àr att stÀrka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan lÀnder inom EU.Syftet med detta arbete Àr att ÄskÄdliggöra nÄgra av de effekter som Solvens II-direktivet kan tÀnkas fÄ för svensk del.

Unionsmedborgarskapet och rÀtten till socialt bistÄnd

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Rekonstruera mera? : - En studie med mÄlsÀttningen att finna de viktigaste faktorerna för en företagsrekonstruktion

Företag som har ekonomiska problem gÄr idag i konkurs. NÀr man har inlett en konkurs uppstÄr ibland möjligheter för företagen. En av dessa möjligheter Àr att genomgÄ en företagsrekonstruktion. Detta Àr en möjlighet för företaget att under en begrÀnsad tidsperiodsöka skydd mot sina borgenÀrer och fÄ företaget lönsamt igen. En företagsrekonstruktion blir antingen lyckad, dÄ lever företag vidare, eller misslyckad, dÄ gÄr företaget i konkurs.

IntresseavvÀgningen i personuppgiftslagen - Det kommersiella intresset

Personuppgiftslagen (1998:204) Àr en lag som syftar till att skyddavÄra personuppgifter. Huvudregeln i personuppgiftslagen Àr attsamtycke krÀvs frÄn den som personuppgifterna tillhör för att de ska fÄbehandlas. Till denna huvudregel finns det dock ett viktigt undantagsom stipulerar att om behandlingen Àr nödvÀndig fÄr den utföras utansamtycke, om exempelvis ÀndamÄlet uppfyller ett berÀttigat intressehos den som Àmnar behandla uppgiften som vÀger tyngre Àn denenskildas intresse av skydd för den personliga integriteten. NÀr ettsÄdant berÀttigat intresse stÀlls mot den personliga integriteten blir enintresseavvÀgning nödvÀndig för att avgöra om behandlingen skallvara tillÄten eller ej. Det berÀttigade intresset som upptar dennauppsats Àr det kommersiella intresset, som exempelvis omfattar ettföretags intresse av att behandla personuppgifter för att via direktmarknadsföring marknadsföra sina produkter.

§ 500 California Corporations Code : en alternativ lösning till borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar?

Denna uppsats behandlar borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar. Det primÀra mÄlet för begrÀnsningar vid vÀrdeöverföringar Àr att skydda borgenÀrer. BorgenÀrsskyddet i svensk rÀtt Äterfinns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen i form av beloppsspÀrren, som benÀmns som principen om skyddet för det bundna kapitalet, och försiktighetsregeln. De lege lata ger inte lagregeln nÄgot nÀmnvÀrt skydd för bolagets borgenÀrer.

Fler friande Àn fÀllande domar i vÄldtÀktsmÄl : Vilka Àr orsakerna bakom den ökade friandefrekvensen vid vÄldtÀkt?

VÄldtÀkt Àr ett av de mest krÀnkande sexualbrotten en enskild individ kan utsÀttas för och en grundlÀggande uppgift för samhÀllet Àr att skydda bÄde vuxna och barn mot alla former av sexuella krÀnkningar. Den svenska sexualbrottslagstiftningen har blivit föremÄl för frekventa reformer i syfte att stÀrka detta skydd, men trots alla försök har utvecklingen inte gÄtt i önskad riktning vad gÀller vÄldtÀktsbrottet. Under de senaste decennierna har det skett en dramatisk ökning av vÄldtÀktsanmÀlningarna bland annat pÄ grund av att kvinnor blivit mer benÀgna att anmÀla olika typer av vÄldtÀkter, utöver sÄdana som sker under överfallsliknande former. Kvinnor har exempelvis blivit allt mer benÀgna att anmÀla vÄldtÀkter som begÄs inom en relation, vÄldtÀkter utan nÄgra fysiska skador, uppraggningsvÄldtÀkter och vÄldtÀkter dÀr kvinnan sjÀlv varit berusad vid övergreppstillfÀllet. De flesta brottmÄl som resulterar i att Äklagaren beslutar att vÀcka Ätal leder ocksÄ till fÀllande dom.

DSP-baserat instrument för fjÀrrmÀtning av larmnÀt

FÀlt Elektronik AB i Kalix utvecklar och tillverkar bland annat larmsÀndare för fast uppkopplade larmnÀt. Fast uppkopplade larmnÀt anvÀnds för att Ästadkomma övervakad och sÀker överföring av larm och annan information mellan tekniska system för skydd och sÀkerhet. Larmöverföringen Àr stÀndigt övervakad frÄn larmanlÀggningen Ànda fram till larmcentralen. Ett problem som idag finns i larmnÀt Àr att om man tappar kontakten med en larmsÀndare sÄ vet man bara att man tappat kontakten, men inte varför. DÀrför vill man nu utveckla ett instrument som kan mÀta och kontrollera vad som orsakar att uppkopplingen bryts t.ex.

Sinnlig stimulans i vaken vila : en studie av vÀxter i en restorativ trÀdgÄrd

Den hÀr studien berör nÄgra av de miljöpsykologiska grunderna i Alnarps RehabiliteringstrÀdgÄrds uppbyggnad. Den ger förslag pÄ hur karaktÀren rofylld kan förstÀrkas och hur sÀsongen kan förlÀngas i den restorativa delen av vÀlkomsttrÀdgÄrden med vÀxter som tilltalar flera av vÄra sinnen. Deltagarna som kommer till trÀdgÄrden har i regel stressrelaterade Äkommor sÄsom utmattningssyndrom och har varit sjukskrivna en lÀngre tid. De Àr ofta mycket kÀnsliga pÄ grund av fysisk och psykisk utmattning. Studier visar att deltagarna har behov av en kravlös miljö dÀr de kan fÄ vara ostörda.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->