Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp.Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor. Frågeställningar som ställts är:Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp.

Near Field Communication (NFC) växer i popularitet och byggs in i allt fler mobiltelefoner. Den här rapporten beskriver hur man på ett säkert sätt identifierar en godkänd användare via NFC. NFC saknar helt skydd för det data som överförs via RF. Den i rapporten beskrivna identifieringsprocessen skyddar den överförda identiteten mot kopiering och säkerställer att avlyssning av kommunikationen mellan NFC enheterna inte gör det möjligt för en obehörig att imitera en behörig användare och därmed själv bli identifierad som behörig. Syftet med arbetet är att:? Undersöka om en NFC-enhet kan användas som nyckel för att starta en bil.Följande fråga kommer att besvaras i denna rapport:? Hur implementeras en säker överföring av en identitet via NFC?Som metod användes aktionsforskning vilket innebär att man efter teoretiska studier kommer fram till en eller flera möjliga lösningar på det problem ska lösas.

Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befäst sedan medeltiden och vittnar om förutsättningarna alldeles i början av stadens tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet på 1600-talet som en del i ett omfattande befästningsverk. Från att då varit belägen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmärke, omgärdat av tung infrastruktur. Anläggningen är kulturminnesmärkt och innehar ett högt bevarandevärde. Min uppfattning är dock att den hyser potential bortom det.

I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje människa är född fri och alla har samma värde och lika rättigheter. Skyddet mot diskriminering är ett uttryck för uppfyllandet av dessa rättigheter. Under det senaste decenniet påstås det ha blivit allt vanligare att folk känner sig diskriminerade och kränkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rättigheter och mer benägna att anmäla diskriminering än tidigare är svårt att svara på. Det som kan konstateras är att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

Varje år gör räddningstjänsten ett flertal tillsyner på olika objekt runt om i kommunen och i dagsläget bestämmer räddningstjänsten i Luleå varje år vilka objekt som ska få ett platsbesök kommande år. Detta vill de ändra på, eftersom de vill kunna planera några år framåt i tiden. Syftet med denna rapport är att lägga grunden för ett bra, användbart och användarvänligt system där det ska framgå hur ofta objekten behöver tillsyn, jämföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet är att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar så att riskindexsystemet blir rättvisande.För att få fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal på olika tillsynsmyndigheter och en enkät sammanställdes och skickades ut till räddningstjänster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssätt var användbart, då de använde sig av en riskmatris för att bestämma tidsintervallen på de objekten som genomgår tillsyn.Enkäten som skickades ut bestod av två delar, i den första delen fick de åtta fall där de svarande skulle ange när nästa tillsyn på objektet borde ske.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera om inrättandet av Frontex har bidragit till att immigrationen i EU framställs som en utveckling vilket riskerar EU:s inre trygghet. Frontex samordnar verksamheten för EU medlemsländers gränskontrollmyndigheter. Det hävdas att EU:s yttre gränser står inför starka immigrationstryck vilket innebär att en effektivisering av gränsarbetet är nödvändig för att stärka säkerheten.Materialet analyseras utifrån säkerhetiseringsprocessen som innebär att en politisk fråga pekas ut som risk. Denna risk behöver inte nödvändigtvis existera utan enbart presenteras och argumenteras som sådan. Den frågeställning som besvaras görs så utifrån utvalda dokument publicerade om Frontex samt intervjuer.

Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Den pågående skuldkrisen i Europa, och den därav föranledda starka tendensen till värdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frågan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rådgivning förnyad aktualitet. I svensk media har på senare tid stark kritik riktats mot såväl utformningen av det regelverk som är avsett att skydda konsumenter vid sådan rådgivning, som dess påstått otillräckliga praktiska genomslag. Den låga andelen konsumenter som får gehör för sina klagomål angående finansiell rådgivning i allmänna reklamationsnämnden, samt den omständigheten att lagen om finansiell rådgivning (2003:862) aldrig blivit föremål för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom på att systemet för konsumentskydd på detta område är behäftat med vissa brister. En närmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rådgivning tillhandahåller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmärkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar både i de regler som skall minimera risken för förekomst av vårdslös finansiell rådgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte på konsumentens möjligheter att erhålla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rådgivningsuppdraget.

År 2002 var det samlade värdet av patent inom EU 109 miljarder euro. Patentansökningarna till European Patent Office har stadigt ökat under det senaste decenniet. Det reella värdet av patent ökar ständigt och betydelsen av tillgångar i form av patent blir allt viktigare för företag. Uppsatsen behandlar om och, i så fall, hur det är möjligt att missbruka en dominerande ställning genom användning av patentinnehav. Syftet är att utröna om det är möjligt för företag att missbruka en dominerande ställning genom att hänvisa till patenträttigheter.

Uppsatsen består av en studie om de faktorer som påverkar olika aspekter av komfort i regn-jackor och ytterjackor samt en undersökning över behov av regnjackor för stadsmänniskor som vill klä sig city-snyggt, men ändå ankomma torr och presentabel till sin arbetsplats. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om ett samband fanns mellan de komfortupplevelser som uppstår hos användare av regnjackor och användare av ytterjackor. Genom teoristudier utvärderades betydelsen av komfort som därefter ledde till en enkätundersökning samt analys av de komfortupplevelser som uppstod hos användarna av regnjackor och användarna av ytterjackor. De allmänna teoristudier i ämnet komfort gav djupare förståelse över vilka huvudsakliga faktorer som påverkar komfortupplevelserna i regn- och ytterjackor. Referenser som användes för teoristudierna var tidigare gjorda kandidatuppsatser, tidskriftsartiklar, vetenskapliga artiklar och föreläsningar.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

Passivitetsrätten ger skattskyldiga som är misstänkta för brott en rätt att inte behöva medverka i en utredning. Den brottsmisstänkte behöver således inte bidra till bevisningen i målet genom att exempelvis göra ett bekännande eller lämna material som är belastande för denne.  Detta innebär att det är åklagaren som måste bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott. Det finns alltså igen skyldighet för den tilltalade att på något vis göra åklagarens arbete lättare. Ett påförande av skattetillägg är också att anses som att en person har blivit anklagad för brott, detta innebär att passivitetsrätten även inträder när det är fråga om skattetillägg.I den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, även kallad Europakonventionen, finns det ingen bestämmelse som uttryckligen stadgar rätten att vara passiv. Trots detta anses passivitetsrätten omfattas av rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen.