Sök:

Sökresultat:

1039 Uppsatser om Skydd- och stödsćtgärder. - Sida 46 av 70

Skadlig delning av fiske: En studie om FBL 3:8 vid fastighetsbildning

I svensk lagstiftning finns ett starkt skydd för fiskevÄrden som ska tillÀmpas vid fastighetsbildning och som medför att en fiskerÀtt uppdelas. BestÀmmelserna kring delning av fiske, som finns i FBL 3:8, representerar ett starkt allmÀnt intresse och Àr juridiskt tvingande för fiskerÀttsinnehavaren. I korthet innebÀr det att en fiskerÀtt inte fÄr delas genom fastighetsbildning pÄ sÀtt som medför olÀgenhet av nÄgon betydelse för fiskevÄrden. Det Àr lantmÀteriet som i sin roll som fastighetsbildningsmyndighet ska pröva om en uppdelning av fiske medför olÀgenheter för fiskevÄrden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lantmÀterimyndigheten tolkar och tillÀmpar FBL 3:8 vid delning av fiske.

Fritidsodlarens frÀmsta försvar : trÀdgÄrdsvÀxter som skydd mot skadedjur

Fritidsodling Àr ett stort intresse i Sverige och det odlas trÀdgÄrdsvÀxter bÄde för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra vÀxterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trÀdgÄrdsvÀxter som kan pÄverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller pÄverka odlingsmiljön och dÀrmed stÀrka trÀdgÄrdsvÀxter att bÀttre motstÄ ett angrepp. TrÀdgÄrdsvÀxter som inte Àr typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera vÀrdvÀxtens lukt och dÀrmed registrerar inte skadedjuret trÀdgÄrdsvÀxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trÀdgÄrdsvÀxter Àven utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.

Bedömning av fysisk och social lÀrmiljö pÄ grundskolan : En utvÀrdering av sjÀlvskattningsverktyget MAVIS med lÀrarskattningar och klassrumsobservationer

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat Àr en förutsÀttning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka pÄ vÀlmÄende, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av sÀrskilt stöd. Denna pilotstudie Àr ett första valideringsförsök av sjÀlvskattningsverktyget MÄlsÀttningar och vÀrderingar i skolan, MAVIS, en enkÀt för lÀrare som innehÄller 50 frÄgor föredelade pÄ 10 omrÄden: Kreativitet, Stimulans, LÀrande, Kompetens, SÀkerhet, Kontroll, HjÀlpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget Àr utvecklat frÄn en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrÄn universella mÀnskliga vÀrderingar och behov. Syftet med studien Àr att undersöka hur detta sjÀlvskattningsverktyg för lÀrare verkar fungera för att fÄ en uppfattning om det sociala klimatet i nÄgra klasser och om det kan antas vara anvÀndbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.

Begagnade och nya brandvarnare vid hastigt uppflammande brÀnder

Enligt RÀddningsverkets statistik har 85 % av de svenska hushÄllen en fungerande brandvarnare. Hur vÀl fungerande dessa Àr efter en tid i jÀmförelse med nya brandvarnare Àr dock okÀnt. DÀrför genomfördes denna undersökning dÀr 20 stycken brandvarnare samlades ihop frÄn hushÄll i LuleÄ och Boden. Dessa 20 varnare blev sedan jÀmförda med 12 stycken helt nya varnare. Samtliga prövades pÄ en hastigt uppflammande brand för att simulera ett brandscenario som kan intrÀffa i mÄnga av de lÀttantÀndliga material som finns i de moderna hemmen.

Tradition - ett förÄldrat sakrÀttsmoment?

Vi har i denna uppsats försökt belysa och diskutera problematiken med traditionskravet för industrin. Genom en rÀttsdogmatisk undersökning har vi sökt finna svar pÄ frÄgorna: vilken effekt har traditionsprincipen för den tunga industrin i dagens samhÀlle, uppfyller traditionskravet fortfarande de bakomliggande syftena, vilka realistiska alternativ finns det till detta sakrÀttsliga moment och Àr det önskvÀrt att avskaffa traditionsprincipen till förmÄn för nÄgot annat sakrÀttsligt moment vid köp inom tung industri? Under rubriken2. BorgenÀrsskydd genom separationsrÀtt görs en beskrivning av sakrÀttsmomenten tradition, avtal och registrering och vilka omrÄden dessa reglerar idag. I 3.

Utveckling av klÀmskydd för dörrar

Detta examensarbete har utförts i samarbete med en dörrtillverkare i syfte att utveckla ett klÀmskydd för dörrens lÄssida. MÄlet var att lÀmna ett konstruktionsförslag pÄ en produkt som minimerar risken för klÀmskador och passar företagets produktserie.Enligt en rapport utgiven av Konsumentverket 1999 drabbas cirka 6500 av klÀmskador varje Är i Sverige. Merparten av dessa sker pÄ dörrens lÄssida, men trots detta finns idag flest skydd för gÄngjÀrnssidan.  Större delen av skadorna skedde till föjd av normal, kontrollerad stÀngning dÄ nÄgon höll i karmen eller dörren samtidigt som personen sjÀlv eller nÄgon annan stÀngde dörren.Med hjÀlp av bland annat brainstorming och morfologimatris togs ett antal koncept fram. Dessa sÄllades med hjÀlp av genomförbarhetsbedömning och Pugh-matris. Arbetet resulterade i tvÄ produktkoncept, en dÀmpare som bromsar dörren och en skyddslist som vid behov stannar dörren med en kloss.

Vindkraftsplanering och skyddad natur : Konflikter mellan tvÄ intressen

Vindkraften Ă€r en snabbt vĂ€xande energikĂ€lla i Sverige och hjĂ€lper till att uppnĂ„ det uppsatta mĂ„let att 50 % av den slutgiltiga energianvĂ€ndningen ska vara frĂ„n förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften krĂ€ver en god planering dĂ„ en Ă€ndring av markanvĂ€ndningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjĂ€llomrĂ„den med hjĂ€lp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel anvĂ€nds VĂ€sterbottens och JĂ€mtlands lĂ€n. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.

Bevarandeplan för Stenshamn och UtlÀngan i Karlskrona skÀrgÄrd - att skydda en kulturmiljö med hjÀlp av omrÄdesbestÀmmelser

I det hĂ€r examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med hjĂ€lp av planinstrumentet omrĂ„desbestĂ€mmelser. Bakgrunden till arbetet: Den Östra skĂ€rgĂ„rden i Karlskrona kommun bestĂ„r av fem bebyggda öar, dĂ€r Stenshamn och UtlĂ€ngan Ă€r tvĂ„ av dessa. Gemensamt för dem Ă€r att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De Ă€r ocksĂ„ utpekade som riksintresse för kulturmiljövĂ„rden. För att skydda dessa föreslĂ„s, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun betrĂ€ffande skĂ€rgĂ„rden antagen 1999, att omrĂ„desbestĂ€mmelser bör upprĂ€ttas.

Övervakning och makt i samhĂ€llet : En kvalitativ studie om konflikten mellan sĂ€kerhet och integritet

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet mÄste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrÄn ett kvalitativt arbetssÀtt.Syftet med studien Àr att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet Àr aktuella Àn idag. För att vi ska kunna göra detta har vi anvÀnt oss av nyhets- och debattartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt tvÄ videoklipp frÄn Sveriges Television, innehÄllande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frÄgestÀllningar vi anvÀnder oss av i studien riktar sig mot att hjÀlpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan anvÀndas idag och dessa Àr följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhÀlle?PÄ vilket sÀtt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi anvÀnder oss av i studien som Àr: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han anvÀnder i sin maktteori som Àr följande: DisciplinÀr makt, foglighet, och institutioner.

PÄverkar graden av judisk religiositet hÀlsan? : En studie av judar i Sverige.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet pÄverkar hÀlsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion frÄn en annan. HÀlsa definieras med hjÀlp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hÀlsa Àr psykiskt och socialt vÀlbefinnande och inte blott frÄnvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstÄnd av fullstÀndigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett mÄttligt samband med bÀttre hÀlsa dÀr religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ pÄverkan pÄ hÀlsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

Psykologiska frÄgor i socialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar : trÄngmÄl, begrÀnsningar och möjligheter ur socialsekreterares perspektiv

SocialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar utgo?r samhÀllets verktyg för att bedöma nÀr stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingÄr svÄra bedömningar som stÀller höga krav pÄ kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svÄrigheter barnavÄrdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frÄgor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgÀnglig i arbetet.

Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten: en utmaning för den liberala demokratin?

MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.

TV-rÀttigheter inom svensk idrott : En studie av det rÀttsliga lÀget rörande Àgande av och skydd för TV-rÀttigheter inom svensk idrott

AimThe aim of this study is to investigate who can be considered to be the owner of the broadcasting rights on sport events in Sweden. Furthermore our aim is to investigate how the owners can protect their rights.The reason why we are interested in this subject is that there is no legislation in this field. There is no legislation on who the owner is and there are no arena rights that protect the broadcasting rights. We have studied case law and legislation in other countries and tried to apply it to Swedish conditions. We have posed the following questions:Who owns the broadcasting rights on sport events in Sweden?What legal protection does the owners of the broadcasting rights have for their rights?MethodThe study is based on literature studies and interviews.

PÄverkas bottenfaunan av att timmer lagras i sjöar? En studie i Kisasjön efter stormen Gudrun

Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nĂ€stan 70 miljoner m3 timmer pĂ„ en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön pĂ„verkats av timmerlagringen genom lĂ„ga syrehalter och Ă€ndrat bottensubstrat. Även den nĂ€rbelĂ€gna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. PĂ„ vardera tio djup under sprĂ„ngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. SyreförhĂ„llandena mĂ€ttes vid varje lokal och sedimentet beskrevs.

Uttagsbeskattning : Hur man effektivast tar ut pengar ur fÄmansaktiebolag

Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ?det effektivaste sÀttet att ta ut pengar frÄn ett fÄ-mansföretag?. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal berÀkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter frÄn de fem största revisionsbyrÄerna. NÀr en företagare stÄr inför valet hur den-ne ska ta ut pengar frÄn sitt företag kan denne vÀlja pÄ att ta ut lön, göra pensionsavsÀttningar, ta ut utdelning eller lÄna in pengar till företaget med rÀnta.Det mest effektiva sÀttet att ta ut pengar pÄ varierar frÄn företag till företag, men i de flesta fallen Àr det bÀst att först och frÀmst göra uttag genom löneutbetalningar till delÀgarna. An-ledningen till att delÀgarna först och frÀmst ska ta ut lön Àr att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna Àr avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom Àr pensions-, sjukpennings- och förÀldrapenningsgrundande.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->