Begagnade och nya brandvarnare vid hastigt uppflammande bränder
Enligt Räddningsverkets statistik har 85 % av de svenska hushållen en fungerande brandvarnare. Hur väl fungerande dessa är efter en tid i jämförelse med nya brandvarnare är dock okänt. Därför genomfördes denna undersökning där 20 stycken brandvarnare samlades ihop från hushåll i Luleå och Boden. Dessa 20 varnare blev sedan jämförda med 12 stycken helt nya varnare. Samtliga prövades på en hastigt uppflammande brand för att simulera ett brandscenario som kan inträffa i många av de lättantändliga material som finns i de moderna hemmen. Under försöken visade det sig vara inte bara åldern utan även brandvarnarmodellen som var av väsentlig betydelse för larmresultatet. De joniserande varnarna hade ett bättre resultat i nästan alla försöksomgångar och var generellt sett överlägsna de optiska modellerna under de givna förutsättningarna i denna undersökning. Det fanns inget som visade på att joniserande varnare skulle reagera sämre ju äldre de var. Den största risken med att ha gamla joniserande brandvarnare är snarare att de inte testas och sköts om regelbundet. Slutsatsen blir att för bästa skydd bör ägarna kontrollera sina brandvarnare regelbundet och se till att batterierna inte blir dåliga. Om joniserande varnare underhålls kan de fungera länge men det krävs att ägaren medvetet och avsiktligt genomför regelbundna kontroller. Huruvida detta stämmer in även för de optiska brandvarnarna går ej att besvara utifrån de här resultaten. Av samtliga 20 begagnade brandvarnare, både optiska och joniserande, var procentantalet som larmade 75,5 %. För de nya optiska brandvarnarna var denna siffra 66,7 %. Generellt sett reagerade de gamla insamlade varnarna bättre på denna sorts brand än de helt nya, huvudsakligen på grund av de många joniserande brandvarnarna som fanns ibland dem.