Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten

Miljöfrågorna och vikten av ett världsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling har sedan FN: s världstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framträdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att världens miljöproblem endast kan lösas i de fall människans livsstil, vanor och rutiner förändras samt att miljöfrågorna därför bör införlivas i alla aspekter av samhället, i politiken såväl som i vardagslivet. För svenska hushåll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushållsavfallet förändrats med krav på källsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock ännu inte fått fullt genomslag i alla hushåll. Många individer försöker naturligtvis ställa om sin livsstil på olika sätt, men mycket pekar också på att denna utveckling går relativt långsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i världen är en förhållandevis ny företeelse. Dock kan eftersläpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hållbar livsstil också vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan på hushållen ? avfallshanteringspolitiken, är låg. Något som kan bero på att denna utmanar centrala värden i en modern, liberal demokrati, framförallt den grundläggande liberaldemokratiska principen om den neutrala och värderingsfria staten. Uppsatsen syftar, med utgångspunkt i detta resonemang, till att undersöka om så är fallet, det vill säga om utformningen på den svenska avfallshanteringspolitiken är kompatibel med den liberaldemokratiska neutralitetsprincipen. För att uppfylla syftet är uppsatsen utformad som en tvådelad analys. Den första, teoretiska delen inriktas på att undersöka grunderna för neutralitetsprincipen och i vilka fall, om några, denna princip kan frångås. För detta studeras ett antal politiska teoretiker med relevans för dagens moderna demokratier. Den andra, mer empiriskt inriktade, delen visar först på utformningen av den svenska avfallshanteringspolitiken och del mål samt styrmedel som denna innehåller, för att sedan utmynna i en jämförelse mellan utformningen på avfallshanteringspolitiken och neutralitetsprincipen i liberaldemokratisk teori som ska visa på kompatibiliteten mellan de två. Uppsatsen visar att argumentet för att staten, i frågor som gäller moral, värderingar och livsstilar, bör förhålla sig neutral härstammar ur framför allt tre aspekter av den liberaldemokratiska teorin: (1) individualismen samt de individuella fri- och rättigheterna, (2) nödvändigheten av tolerans och neutralitet i pluralistiska demokratier, (3) Jämlikheten och alla individers lika rätt till självförverkligande. Emellertid framgår det också att, framför allt den första aspekten, innehåller ett viktigt förbehåll till den annars strikta neutralitetsprincipen. Detta innebär att en icke- neutral stat kan rättfärdigas i de fall förbjudandet eller undertryckandet av specifika livsstilar eller handlingar är nödvändigt med hänsyn till en större frihet för alla, av omtanke för framtida generationer samt till skydd för naturen och dess inverkan på människors rätt till liv, frihet och egendom. Undantaget till neutralitetsprincipen kan dock, som ett skydd för minoritetsgrupper, endast rättfärdigas genom hänvisning vetenskapligt belagda och allmänt erkända fakta. Uppsatsen drar, i jämförelsen mellan liberaldemokratisk teori och utformningen på den svenska avfallshanteringspolitiken, slutsatsen att dessa två inte är kompatibla samt att avfallshanteringspolitiken i dess nuvarande utformning på ett problematiskt sätt utmanar centrala liberaldemokratiska värden, trots hänvisningarna till vikten av en omlagd livsstil för framtida generationers lika möjligheter. De handlingar som avfallshanteringspolitiken förespråkar är dels inte med självklarhet en viktig del av arbetet i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling, dels endast ett medel för att nå ett högre mål vilket innebär att avfallshanteringspolitiken inte kan rättfärdigas med hänvisning till neutralitetsprincipens undantagsregel. Farhågan är att denna inkompatibilitet innebär att det blir svårt att legitimera den förda politiken, vilket i sin tur kan innebära ett legitimitetsunderskott för hela miljöpolitiken som den idag är utformad. Avfallshanteringspolitiken riskerar därmed att motverka sitt eget syfte.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta